- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
209

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1931 - Jämförande matlagningsprov mellan gas och elektricitet. Några principiella synpunkter, av Axel Härlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borttemot dubbelt så mycket ström som den vid
A-proven begagnade och följaktligen knappast kan
betecknas som egentligen modern.

Ville man nu ur de här återgivna siffrorna, som
meddelats huvudsakligen för att belysa principfrågorna,
taga fram typiska relationstal, så skulle man väl utan
större tvekan stanna vid 3,2 kWh/m3 för
vattenvärmning, 2,9 för övrig matlagning å häll (bägge
dessa netto) och 0,9 kWh/m3 brutto för ugn.
Ett sådant förfarande vore emellertid onekligen något
lättvindigt, när man har tillgång till sju gånger så många
dagsiffror som veckosiffror och dessa senare lätt kunna
påverkas av en eller annan extrem dagsiffra. Det gäller
alltså att se till, huruvida dagsiffrorna peka på något
mera markerat typiskt värde.

Vi möta då ytterligare en omständighet av principiell
natur. De vid A-proven verksamma personerna hade
en avsevärt olika förmåga att spara på bränslet. Då de
bytte spis för varje dag, kominer netto relationstalet
att visa ett markerat sicksackförlopp. De typiska
värdena för de bägge personkoinbmationerna ligga
för vattenvärmning i närheten av 3,25 resp. 3,0, för
övrig matlagning å häll vid 3,4 resp. 2,7. Om man nu
skulle ordna samtliga dagssiffror till en konsekutiv kurva,
så skulle denna tendera åt två typiska värden i st. f. ett.
Det riktiga är tydligen att eliminera det personliga
inflytandet genom att reducera samtliga dagsiffror till
en medelnivå, betingad av förhållandet mellan de
bägge för de två personkombinationerna iakttagna
typiska värdena.

Fig. 1 visar nu dylika konsekutiva kurvor, sammanställda
av dagvärdena å netto relationstalet såväl för de nu
behandlade proven som för några därmed parallella,
som i fråga om här medtagna värden äro jämförbara
med de förra.

Som typiska relationstal, avrundade till hela tiondelar,
synes man med stor sannolikhet kunna bestämma sig
för följande:
för vattenvärmning . . . 3,2
för övrig matlagning å häll . . . 3,0
för ugn . . . 0,9

Om det sålunda med iakttagande av nödig omsorg är
möjligt att fastställa goda relationstal för de enskilda
procedurerna, så blir situationen en helt annan och
vanskligare, då det gäller att bilda sig en uppfattning

illustration placeholder

Fig. 1. Relationstal pr dag (konsekutiva kurvor). Prov III motsvarar
F-proven, prov V A-proven. Överst: vattenvärmning. Mellerst: övrig
matlagning å häll. Underst: ugn (A-proven och därmed jämställda; brutto).

om det resulterande relationstalet, sådant man
skulle vänta sig det för en hel stad. Vi kunna emellertid
för att få en hållpunkt beräkna det för den här använda
matsedeln, som ju var avsedd att motsvara förhållandena
inom ett medelhushåll. Som utgångsvärden taga vi ur
föregående uppställning totalsiffrorna för gasförbrukning
och plattvärmning under de fyra behandlade provveckorna.
Det resulterande relationstalet erhålles då enligt nedan:
Uppmätt gasförbr. m3 Rel. tal Beräknad strömförbr. kWh
Vattenvärmning . . . 15,05 3,2 48,16
Övr. matlagn. å häll . . . 20,94 3,0 62,82
Plattvärmning . . . 14,60
Ugn . . . 12,83 0,9 11,55
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa 48,82 2,81[1] 137,13

Tydligen är det här erhållna talet omkring 2,8 bundet
till just denna fördelning mellan de olika procedurerna.
Fig. 2 visar hur det resulterande relationstalet påverkas
av en ändring i någon av procedurerna, om de andra
förbliva oförändrade.[2]

Som man kunde vänta sig, inverkar ugnsarbetets relativa
storlek rätt avsevärt.

Tänka vi oss, för att komma i närheten av de praktiskt
tänkbara yttergränserna, med bibehållen förbrukning för
"övrig matlagning å häll", dels posterna för vattenvärmning
och plattvärmning i sammanställningen här ovan minskade
med 50 % och ugnsposten ökad med 50 %, dels tvärtom,
så komma vi till resulterande relationstal om 2,35 resp.
3,25, dvs. 2,8 ± 0,45. För ett helt samhälle behöver man
näppeligen räkna ens med så vida gränser. Allt hänger ju
emellertid till slut, dels naturligtvis på gasens värmevärde
men framför allt på den faktiskt förefintliga materielen, som
ju undan för undan utvecklas mot större fulländning.

Denna sida av saken belyses även i någon mån av de nu
beskrivna proven. Den totala strömförbrukningen under
F-proven var i verkligheten enligt ovan

illustration placeholder

Fig. 2. Inverkan på det resulterande relationstalet av en
kvantitativ ändring i endera proceduren.


[1] Då föreningarna som slutresultat av sina prov kommit
till ett resulterande relationstal i närheten av 3,0, så beror
detta nästan uteslutande på den elektriska ugnens onödigt
höga energiförbrukning.
[2] I likhet med fig. 1 hänför sig fig. till ett något utförligare
material än det här behandlade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free