Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 16. 18 april 1931
- Svetsning i stålbyggnadstekniken, av Max Füchsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 16 ÅRG. 61 18 APRIL 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Svetsning i stålbyggnadstekniken, av Reichsbahnoberrat Max Füchsel. – Internationella
luftfartsutställniagen i Stockholm, "Ilis". – Karl Gustaf Sjöberg †. – Notiser. – Insänt. – Tekniska föreningar.
– Sammanträden.
SVETSNING I STÅLBYGGNADSTEKNIKEN.
Svetsningstekniken har under senare år
tagits i anspråk för allt flera och allt större
uppgifter. Även i Sverige har svetsningens
växande betydelse livligt uppmärksammats
bl. a. genom den svetsningskonferens som
på initiativ av ingeniörsvetenskapsakademien
och Svenska teknologföreningens avdelning
för väg- och vattenbyggnadskonst avhölls i
oktober förra året samt frågans behandling i
denna och andra facktidskrifter. För Teknisk
tidskrifts räkning har nu Reichsbahnoberrat
Max Füchsel lämnat nedanstående
redogörelse för svetsningens nuvarande
ståndpunkt inom stålbyggnadstekniken,
speciellt i Tyskland.
Svetsningen är till sin natur en metallurgisk arbetsmetod
såväl med hänsyn till svetsmetallens anbringande mellan
de delar som skola förbindas som till svetsvärmets inverkan
på materialet, hos vilket det framkallar tillståndsförändringar
och inre spänningar. Ingenjörerna äro ännu ej lika förtrogna
med svetsningen som med de äldre metoderna, nitning och
skruvförbindning. Jag skall därför i främsta rummet belysa
det speciella inflytande svetsningen har på arbetsmetoder
och konstruktionsprinciper inom järnkonstruktionsfacket
och de som en följd härav framkomna fordringarna på
verkstadsarbetet. Frågor rörande beräkning av svetsade
konstruktioner kan jag blott snudda vid i samband med
omnämnandet av de i Tyskland utarbetade föreskrifterna,
i synnerhet som dessa frågor skulle kräva en särskild
redogörelse för sin belysning.
Material. Ett för såväl gas- som ljusbågssvetsning
lämpligt material utgör den standardiserade stålsorten St 37
i thomas- eller martinkvalitet, vilket gäller även med hänsyn
till den numera brukliga tillsatsen av 0,25 % koppar för
ökande av rosthärdigheten. I regel användes denna stålsort,
till vilken de uppgifter jag kommer att lämna för det mesta
hänföra sig. Men även det nya högvärdiga konstruktionsstålet
St 52 (med minimivärdena sträckgräns = 36 kg, tänjbarhet =
20 %, vinkel vid bockningsprov = 180°) kan giva fullt
tillfredsställande svetsade konstruktioner. Jag skall längre
fram giva några exempel på utförda konstruktioner inom
industrien och vid riksbanorna.
Profiler. Av de för nitning anpassade profiler,
som utbildats under decenniernas lopp, kunna de flesta
användas även för svetsade förbindningar, vilket är
fallet t. e. med I-, T-, L- och U-profilerna.
Dock måste man, som bilderna komma att visa,
förändra anordningen vid förbanden. Karaktäristiskt är,
att man föredrar att använda plåt i sammansatta profiler
samt T-järn och rörliknande profiler. Det vanliga
L-järnet är på det hela taget rätt tillbakaträngt.
Anmärkningsvärd är vidare den gynnsamma möjligheten
att medelst autogen skärning i verkstaden erhålla lämplig
formgivning för materialet, ett förhållande som ofta
utnyttjas och med gott resultat. Genom samarbete mellan
Verein Deutscher Eisenhiit-tenleute och Verein deutscher
Ingenieure sammanställas för närvarande de profiler som
bäst lämpa sig för svetsade förband.
Exempel på olika förband. Fig. 1 visar ett tvärsnitt
av en sammansatt, 9 m lång massiv balk. Fig. 2 visar
Fig. 1. Sammansatt balk.
olika profiler av T-typen, användbara t. e. för
ramstänger. Vid svetsning visa de horisontella flänsplåtarna
en tendens att böja sig konvext mot livet. Genom särskild
försiktighet i arbetet (påläggning av kopparplåtar,
pilgrimsstegmetoden) kan man dock få balken någorlunda
rätvinklig i färdigt skick. Valsverken kunna icke leverera
T-profiler med högt liv, men några verk erbjuda
en god ersättning genom att skära upp bredflänsade
I-profiler mitt i livet medelst autogen skärning Det sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0227.html
