Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 225 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 18 april 1931 - Notiser - Den borgerliga elektricitetsförsörjningen i Norge - Autogen utskärning av spiralfjädrar - Svenska betongkalendern - Höstmässan i Leipzig - Radiotelefoni på 18 cm våglängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 1 januari 1916 hade 1,3 mill. invånare i Norge
eller ca 51, 1 % av landets befolkning tillgång till
elektrisk energi, medan motsvarande siffror för 1
januari 1930 voro 1,99 mill. invånare och 71 %.
Särskilt på landsbygden ha distributionsanläggningarna
utvecklats starkt under senare år. Av landsbygdens
invånare kunde 1/1 1916 endast 28 % eller 470 000
personer tillföras elektrisk energi. Dessa tal hade 1/1 1930
stigit till 59 %, motsvarande 1 198 900 personer.

Anläggningarnas bokförda värde utgjorde 1/1 1916 ca
127 mill. kr. men uppgick 1/1 1930 till ca 842,8 mill. kr.
Härav komma ca 434,6 mill. kr. på den del av
anläggningarna, som avse kraftproduktionen, medan
ca 408,2 mill. kr. hänföra sig till överförings- och
fördelningsanläggningarna. För dessa belopp äro
utbyggda en generatoreffekt om 568 000 kW och
fördelningsanläggningar med ca 755 000 kVA
transformatoreffekt för leverering av energi med
förbrukningsspänning hos konsumenterna. Genomsnittliga
anläggningskostnaden per kW generatoreffekt utgör
ca 760 kr. överförings- och fördelningsnätens
anläggningskostnad per kVA transformatoreffekt utgör
ca 540 kr. Av industrikraftverk arrenderades under
driftåret 1928–29 ca 30 400 kW, vadan för den
borgerliga försörjningen disponerades en generatoreffekt
av ca 598 400 kW. Inklusive värdet av sistnämnda
anläggningars på den borgerliga förbrukningen belöpande
del uppgick kapitalinvesteringen för den borgerliga
elektricitetsförsörjningen den 1 januari 1930 till
ca 1046 mill. kr., däri icke inberäknat värdet av
husinstallationer och förbrukningsapparater, som
värderas till 326 mill. kr.

Maximalbelastningen utgjorde vid utgången av juni
1921 ca 240 000 kW, vid utgången av juni 1929
445 000 kW. Enär många norska elektricitetsverk
icke uppmäta den till fördelningsnäten levererade
energien, kan den borgerliga förbrukningen endast
beräknas approximativt. Vid en antagen belastningsfaktor
av 0,5 à 0,6 har förbrukningen under driftåret 1928–29,
resp. 1929, beräknats till 2,4 milliarder kWh, levererade
till konsumenterna. Förbrukningen per capita och år
uppgår därför till ca 1 200 kWh. I städerna var
förbrukningen ca 1 700 kWh per capita. Av energien
användes bortåt 70 % till belysning och hushållsändamål.

Den vida övervägande delen av Norges elektricitetsproduktion
förbrukas emellertid i industrien, speciellt inom den
elektrotermiska och elektrokemiska industrien,
träförädlingsindustrien osv. Den industriella förbrukningen
har för det senast redovisade driftåret skattats till ca 6,8
milliarder kWh, varför Norges hela elektricitetsförbrukning
under detta år skulle uppgått till 9,2 milliarder kWh eller
ca 3 200 kWh på var och en av landets 2 821 202 invånare.

Autogen utskärning av spiralfjädrar. En tysk firma
har enligt VDI-Zeitschrift (1931, häfte 13, sid. 392)


Svarv med autogenskärningsbrännare för framställning
av spiralfjädrar av tjockväggiga stålrör, a ledarskruv,
b support, c skärningsbrännare, d patronskiva,
e arbetsstycke.

utarbetat en metod för utskärning av spiralfjädrar medelst
autogenskärningsapparat. Denna monteras enligt fig. i en
supportsvarv. Metoden kan användas för en- eller
flergängade spiraler. Snittets axiala bredd uppgår till ca
5 mm; materialförlusten är därför obetydlig. Vidare uppstå
inga bearbetningspåkänningar i materialet, vilket som
bekant måste vara fallet, om fjädern lindas av fyrkantjärn
över en dorn. Däremot är man bunden av vissa förhållanden
mellan yttre och inre diameter hos fjädrarna.

För stora spiralfjädrar användas som arbetsstycken smidda,
fogfria rör utan utpräglad fiberriktning. Någon större skillnad
i fjäderns hållfasthetsegenskaper i axial, resp. tangentiell led
säges icke hava påvisats. Icke heller lär någon termisk
efterbehandling av fjädrarna vara erforderlig. Fjädrarna
användas av firman till elastiska kopplingar.

Svenska betongkalendern är titeln pä en publikation,
som i dagarna utkommit på J. Mauritz’ förlag i Stockholm.
Kalendern är upplagd som årsbok i stil med den engelska
The Concrete Year Book och åsyftar egentligen ej att vara
en teknisk handbok. Vid valet och hopsamlandet av material
till kalendern har Svenska cementföreningen lämnat sin
medverkan.

Av kalenderns utrymme, 304 trycksidor, upptages drygt hälften
av uppgifter om organisationer och normer. För övrigt innehåller
boken en del uppsatser i aktuella ämnen. Civilingenjör Birger
Bäärnhielm skriver ’om "Betongs beständighet", ingenjör
V. Bährner om "Betongsands kornstorlek" och "Modern
betongproportionering", civilingenjör E. Lindman om "Lättbetong"
och direktör Tage Bilde om "Betong som vägbeläggning".
Ytterligare översiktsartiklar ha ägnats cementvaror, speciella
cementsorter och handverktyg för cenientarbeten. Boken
avslutas med en kalenderavdelning, omfattande cementfabriker,
entreprenörer i betongfacket, konsulterande ingenjörer i
betongfacket och diverse leverantörer. Kalendern kostar 3:50 kr.

Höstmässan i Leipzig äger, enligt ett i dagarna inkommet
meddelande, rum den 30 augusti till och med den 3 september.
Textilmässan stänger dock redan den 2 september.

Radiotelefoni på 18 cm våglängd. Mellan Dover och
Calais ha, enligt vad VDI-Nachrichten meddelar (8 april
1931), lyckade försök ägt rum med ömsesidig
radiotelefoniförbindelse på 18 cm våglängd. Den från
antennen utstrålade effekten utgjorde endast 0,5 W, men
mottagningen kunde det oaktat i fråga om kvaliteten
jämföras med den man erhåller vid en förstklassig trådförbindelse.
Sändare och mottagare äro ungefär lika konstruerade (se fig.)
och äro försedda med var sin endast 2 cm lång antenn,
som befinner sig i brännpunkten till en


Sändare- och mottagarestationen vid Dover. I förgrunden sändaren,
i bakgrunden mottagaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>