Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1931 - Industriens forskningsverksamhet och rationaliseringen, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbildningen icke svarade mot de nya kraven.
Kompetenta forskare finnas ännu icke att där
tillgå i tillräckligt antal, vilket förhållande
tillsammans med engelsmännens djupt rotade
konservatism och förkärlek för "tumregler"
gjort att engelsk industri synes ha blivit ohjälpligt
efter i den moderna konkurrensen.
I Amerika ha under de sista 10 åren nedlagts
oerhörda penningemedel på vetenskapliga
forskningsanstalter både inom industrien och
fristående. Att denna väldiga vetenskapligt
syftande apparat dock icke avkastat full
effektivitet, därtill återkommer jag i ett senare
sammanhang.
Enligt Corse funnos i Förenta staterna år 1926 i
industrien ca 1 000 laboratorier med 15 000 man
och dragande 200 mill. $ i årskostnader.
I Sverige har man i allmänhet med berömdvärd
anpassning inrä.ttat sig efter den nya tidens krav.
Alla större industriföretag ha inrättat laboratorier
och anställt kompetent forskarepersonal. Enligt
en nyligen företagen rundfråga finnes nu i omkring
ett femtiotal verk forskningslaboratorier, som
sysselsätta omkring 600 personer. Den sammanlagda
kostnaden för den industriella forskningen i landet
torde röra sig om 4 à 5 mill. kr.
Dessutom ombesörja Tekniska högskolans och
Ingeniörsvetenskapsakademiens laboratorier, Statens
provningsanstalt m. fi. utförande av forskningsuppgifter
för industriens behov, i de fall, då vederbörande verk
icke disponera den för uppgiften speciella sakkunskapen.
Sådan erfordras nämligen av mycket skiftande natur,
specialiserad i en mångfald olika riktningar.
Vad är det nu som karakteriserar en verksamhet
såsom forskning och såsom vetenskaplig? Ja, det
är flera synpunkter som därvidlag spela in.
Rent allmänt skiljer man mellan ren vetenskap
och teknisk eller tillämpad vetenskap. Båda
söka sanningen. Den förra söker öka kunskapen
utan hänsyn till resultatets natur, den senare
arbetar med utgångspunkt från att nå ett visst
praktiskt mål.
Inom vardera grenen kan man gå fram på olika
vägar. Jag skulle vilja skilja mellan spontan forskning
och systematisk forskning. Den förra är kanske
vanligast inom den rena vetenskapen, den senare
i den tekniska forskningen.
Röntgen t. e. sysslade med att studera elektricitetens
gång genom tunna gaser och upptäckte då att en
skärm lyste i närheten av apparaturen. Han
konstaterade en skugga och upptäckten av de
efter honom benämnda strålarna var gjord. Det
kallar jag spontan forskning.
H. Herz återigen utgick från att enligt Maxwells
ekvationer skulle det finnas i naturen elektriska
vågor. Han sökte dem genom systematiska
experiment och fann dem.
I tekniken händer det att man ej kan komma tillrätta
med ett fenomen som uppträder nyckfullt. Man har
kanske inga som helst hållpunkter att gå efter. Man
ordnar då i laboratoriet t. e. en försöksapparat och
vänder och vrider på förloppet tills man får något
uppslag att närmare fullfölja. Det är också spontan
forskning. Härvid spelar iakttagelseförmågan en
särskilt stor roll.
I det praktiska forskningsarbetet ligger det emellertid
oftast så till att jag kan resonemangsvis fastställa,
att fenomenet måste vara beroende på de och de
faktorerna, och det gäller då att systematiskt renodla
inverkan av var och en av dessa variabler och sedan
sammanställa de olika kurvorna samt deducera fram
exempelvis de optimala villkoren.
Som ett typiskt exempel kan jag anföra ett arbete
bl. andra som utförts på Ingeniörsvetenskapsakademiens
laboratorier. Det gällde att klarlägga möjligheterna
för en cyanidframställning. Man kunde förutse att
processen var beroende på 12 olika variabler, tryck,
temperatur, gaskoncentration etc. Var och en av
dessa varierades med de andra konstanta, och som
slutresultat framstodo de exakta betingelserna för
metodens tekniska utformning.
Den moderna forskningstekniken går ut på att reproducera
och studera det tekniska förloppet i laboratoriet, i begränsad
skala. Och som regel gäller då att gå tillbaka på det inre
förloppet, dvs. på smådelarna, molekyler, atomer och
elektroner. Tidigare – och alltjämt ofta ännu för resten –
gjordes det tekniska experimenterandet direkt och i s. k.
teknisk skala. Särskilt i Amerika har framstegsarbetet i
mycket varit baserat på sådant experimentarbete. Det
kan lyckas, men blir i alla händelser mycket dyrbart.
Ofta lyckas det icke, därför att de naturlagar, som gälla
för de i verkligheten arbetande smådelarna och deras
verkningar, lätt bortskymmas av tillfälliga med de
tekniska anordningarna förknippade biomständigheter.
Oerhörda summor ha blivit bortslösade på dylikt
klumpigt experimenterande. Vi ha här i landet mer än
ett exempel på företag, som efter 10-tal millioners
utlägg måst nedläggas. Senare undersökningar av
vetenskaplig natur, som gått tillbaka på ett studium
i smått av malmpartiklars och gasers intima
förhållanden, ha i ett fall åtminstone bringat klarhet
i det tekniska problemet som helhet.
En forskning av denna art kräver av sin utövare
noggrann kunskap i de fysikaliska och kemiska
vetenskaperna. Tyvärr äro dessa båda
kunskapsgrupper sällan i tillräcklig grad representerade
i samma person, något som blir allt mer och mer önskvärt.
Jag tänker på ett problem sådant som förbränningen,
ett av de allra alldagligaste fenomenen f. ö. Det har
angripits av ångtekniker, och det har bearbetats av
kemister, men ännu vet man bra litet om saken och
famlar helt och hållet ifråga om utformningen av de
tekniska förbränningsanordningarna. Här behövs en
intim samverkan av fysik och kemi.
Ett annat moment, som skiljer den vetenskapliga
forskningen från tidigare grövre metoder, är den
beräkningsmässiga, matematiska behandlingen,
som på ett tidigt stadium av undersökningen kan
ge värdefulla anvisningar om de möjligheter, som
föreligga. Man är allmänt på det klara med att det
inte lönar sig att hålla på med problemet
"perpetuum mobile" såsom stridande mot en
naturlag, men det hindrar inte, att man mången
gång gör dyrbara experiment på andra områden,
fullföljande syften, som om man underkastat dem
en matematisk behandling, skulle ha visats strida
mot gällande naturlagar i ena eller andra avseendet.
Det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet bör
börja med ett litteraturstudium, ett hopsamlande av
den kunskap, som redan finnes på olika håll rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
