Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 21. 23 maj 1931
- Verkstadsindustrien i Skåne, av Nils Fredriksson
- Höganäsbolagets tillverkningar, av Gunnar Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 13. Från Flygindustris verkstäder i Malmö.
hand utökats, så att den kommit att omfatta alla
vanligen förekommande lyftmaskinerier och hissar,
även för personbefordran, och numera är företagets
huvudsakliga.
Tillverkningsvärdet har under de senare åren uppgått
till omkring 1 mill. kr. för år. Bolagets aktiekapital är
394 500 kronor, arbetarantal omkring 125.
Skandinaviska verktygsfabriks a.-b., Tyringe,
grundades år 1896 med fabrikören A. Bergman som
huvudintressent och nuvarande direktören Nils Andersson
som teknisk ledare. Tillverkningen har allt ifrån början
avsett olika slag av verktyg för maskinindustrien såsom
gängverktyg, brotchar, frasar, tubpressar, plåtsaxar
m. m. ävensom chuckar och backskivor. Därtill kommer
ständigt nya specialverktyg för de mest skilda områden
inom industrien. För verktygens härdning och slipning
tillämpas de mest moderna metoder och hjälpmedel.
Omkring hälften av tillverkningarna exporteras till
Danmark, Norge och Finland. Även å kontinenten
samt i England och icke minst i Sydamerika ha bolagets
tillverkningar börjat vinna insteg. Tillverkningsvärdet
belöper sig till i runt tal 700 000 kronor pr år.
Aktiekapitalet är 1 000 000 kronor, antalet arbetare
något över 100.
De övriga verkstäderna i Skåne äro vad arbetarantalet
angår mindre betydande, men deras tillvaro är icke
mindre värdefull för det. De flesta ha den viktiga
uppgiften att tjäna ortens behov ifråga om reparationer
och diverse arbeten av mekanisk art. Många av dem
ha dessutom slagit sig på en eller annan specialitet,
som ibland kan vara driven ganska långt. Bland rena
specialfabriker må nämnas A.-b. Addo i Malmö, A.-b.
Bryggerimaskiner, A.-b. Damm & spånledningar,
Nordiska ackumulatorfabriken, A.-b. Flygindustri,
Malmö armaturfabrik och A.-b. Lilla Harrie redskapsfabrik.
Åtskilligt kunde vara att nämna om dessa mindre företag,
som vart i sin bransch intager ett framstående rum, men,
som det så ofta heter, "det anförda må vara nog" för att
visa, att Skåne har en både omfattande och mångsidig
verkstadsindustri, en industri som på senare tid delvis
utsträckt sin verksamhet vida över landskapets och
landets gränser, i några fall jorden runt.
Nils Fredriksson.
HÖGANÄSBOLAGETS TILLVERKNINGAR.
Kolfälten i nordvästra Skåne äro de enda kända
kolfälten i Skandinavien. Kolfältens närmare belägenhet
och utbredning framgår av kartan, fig, 1. Förutom
stenkol innehålla fyndigheterna betydande kvantiteter
eldfasta eller klinkrande leror, vilka brytas samtidigt
med kolen. Kol- och lerflötserna äro i allmänhet cirka
1 m mäktiga, tillsamman tagna, och ligga på ett djup
av cirka 40–100 m under jordytan.
Brytningen av flötserna sker numera huvudsakligen
maskinellt (elektriska förskrämningsmaskiner och
luftdrivna kilmaskiner). Även transporterna under jord,
liksom uppfordring, sortering m. m. hava mekaniserats
i stor utsträckning. Genom dessa moderniseringsåtgärder
har det blivit möjligt att sedan år 1924 successivt minska
antalet uppfordringsschakt från 15 till 5 (6 till den 1 april
1932). Uppfordringskapaciteten har dock kunnat
bibehållas oförändrad. Koluppfordringen är normalt
cirka 450 tusen ton och leruppfordringen cirka 200
tusen ton.
Av stenkolsproduktionen försäljes ena hälften till järnvägs-,
industri- och hushållsförbrukning i södra Sverige, under
det att andra hälften användes av Höganäsföretaget för
alstring av elektrisk energi och för gasgenerering. I
Ormastorp vid Nyvång finnes sålunda en ångkraftstation,
som vid full belastning kan giva 7 000 kW (fig. 2).
Kraftstationen, som samkör med Sydsvenska
kraftaktiebolagets anläggningar, bildar ett gott
komplement till dessa, som basera sin energiproduktion
på den icke alltid jämna krafttillgången i de sydsvenska
vattendragen. — Den ojämförligt största delen av
företagets egen stenkolskonsumtion hänför sig dock
till dess keramiska produktion. För denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0314.html
