Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 22. 30 maj 1931
- Årsmötet i Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TlDSKRIFT
HÄFT. 22 ÅRG. 61 30 MAJ 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Årsmötet i Malmö. – Rysslands kemiska industri, av civilingenjör Gösta Angel.
– Markedsbrev fra United States, av ingenjör E. C. Melby. – Notiser. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
ÅRSMÖTET I MALMÖ.
Vi måste för vår egen del hoppas, att underlaget
för stockholmarnas Skåneresa icke må vara sådant
som i alla tiders tider har tillvitats oss skåningar i
vår starka längtan efter det underbara Stockholm,
nämligen tanke på erövring och bosättning. Så
ungefär föll en passus i det hjärtliga och älskvärda
tal, varmed Skånska ingenjörsklubbens ordförande,
direktör Harald Evers, i torsdags i förra veckan
hälsade det samlade ingenjörsmötets deltagare
välkomna – till Skåne och Malmö. Om tilläventyrs
på något håll en sådan tanke funnits, så har den
i varje fall snabbt måst skrinläggas i känsla av att
rollerna helt förbytts. De utsocknes deltagarna i
ingenjörsmötet ha för visso fullständigt erövrats
av all den välvilja, omtanke och gästfrihet som
kommit dem till del från de skånska kollegernas
sida och en något utsträckt ’’bosättning" i Skåne
hade endast kunnat åtföljas av fullständig underkastelse
och uppgående i skånsk miljö.
Trots den "våda" ur extrem Stockholmssynpunkt som
förläggandet av teknologföreningens årsmöten till skilda
delar av landet medför, är det intet tvivel om att denna
linje bör fullföljas. Göteborgsmötet för ett par år sedan
gav ett starkt intryck därav. Malmömötet har förstärkt
detta intryck. Teknologföreningens ordförande, direktör
S. Nauckhoff, underströk också i sitt tal vid årsmötets
öppnande att det med ökat medlemsantal och ökad
verksamhet blivit nödvändigt för teknologföreningen att
modifiera de former varunder den arbetar. Årsmötenas
förläggande tid efter annan utom Stockholm är ett led
i föreningens strävan att upprätthålla kontakt med sina
runt om i landet spridda medlemmar och med sina
systerföreningar.
Årsmötets nyss antydda högtidliga öppnande ägde rum
i Knutssalen i Malmö gamla förnämliga rådhus i närvaro
av t. f. landshövding G. V. Eiserman, stadsfullmäktiges
ordförande, direktör Emil Olsson, m. fi. representanter
för länet och staden. Bland de närvarande märktes
dessutom representanter för de danska och norska
ingenjörsföreningarna, brandinspektör P. Winding resp.
ingenjör Hallgrim Thoresen, för industriförbundet,
auditör G. Settergren, för flera av landets tekniska
föreningar, för de större skånska industriföretagen samt
för tekniska högskolans studentkår.
Dagens första föredrag hölls av generaldirektör
A. Granholm, som framlade några uppgifter och
reflexioner rörande statsbaneelektrifieringen. I
föredraget berördes på ett belysande sätt icke blott
redan utförda och nyligen beslutade elektrifieringsarbeten
utan även vad som kan väntas att komma därefter, i
första hand linjerna Stockholm–Ånge, Örebro–Krylbo
och Västkustbanan. Efter generaldirektör Granholms
föredrag redogjorde överingenjör David Andersson för
betongkonstruktioner för pappers- och cellulosafabriker,
särskilt med hänsyn till brandsäkerhet, ventilation och
isolering. Föredraget utgjorde en intressant exposé av
det omfattande och gedigna arbete som föredragshållaren
under ett flertal år nedlagt på ifrågavarande område.
Eftermiddagen ägnades åt en utfärd till Limhamn, varest
först lunch intogs under Skånska cement a.-b:s värdskap,
varefter deltagarna under ciceronskap av direktör
Ernst Wehtje j:r besågo kalkbrottet under en färd på
"brottets bana", och därefter gjorde en rundvandring i
cementfabriken. Dessa anläggningar ha beskrivits i närmast
föregående nummer av tidskriften.
På kvällen samma dag intogs under kordial stämning gemensam
middag på Kungsparkens restaurant.
Först på programmet för fredagen stod ett föredrag av den
frejdade dansken, professor P. O. Pedersen, "Om
Teknikken og de eksakte Videnskaper", vilket intresseväckande
föredrag, då professor Pedersen i sista stund blivit förhindrad
närvara, framfördes av brandinspektör Winding. Därefter
lämnade överingenjör Ch. Birch-Jensen en mycket väl avvägd
och klarläggande redogörelse för den svenska sockerindustrien,
innefattande såväl en kort historisk exposé som beskrivning av
nuvarande tekniska och ekonomiska förhållanden, varvid även
skildrades det omfattande arbete som av bolaget bedrives för
att öka betornas sockerhalt.
Efter intagen lunch övergick man till att diskutera teknologernas
och de unga ingenjörernas arbetspraktik. Inledningsanföranden
höllos av professor T. Lindmark, undervisningsrådet N. Fredriksson
och civilingenjör Hjalmar Schultz, vilka redogjorde för sina
respektive erfarenheter, varefter ett livligt meningsutbyte vidtog
med inlägg av bl. a. teknolog Å. Bergman, överingenjör Fr. Grewin,
dr I. Svedberg, byråchefen K. A. Fröman, rektor Fr. Montén,
auditör Settergren, dr Carl Sahlin, överingenjör K. Bildt och inledarna.
På fredagskvällen ägde stora mötesbanketten rum i Knutssalen på
Malmö rådhus under värdskap av
(Forts, å sid. 323.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0323.html
