Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1931 - Notiser - Ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska konferens - Internationell standardisering inom luftfarten - Flygmaskinsbullret - Elektroteknisk konferens i Frankfurt a. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
radiopejling är ett aktuellt problem. Äro en gång
problemen lösta att med full säkerhet navigera i luften
vid dager och klar sikt, återstå åtskilliga andra, som
sammanhänga med svårigheterna i mörker och dimma.
Som mål för flygtekniken hägrar skapandet av ett nytt
internationellt samfärdsmedel, vilket, då det blir färdigt,
lovar att göra mänskligheten större tjänster än något
annat av de äldre.
Det är därför en självklar sak, att flygningen och vad
därtill hör är en i verklig mening internationell angelägenhet.
Efter hälsningsanförandet skulle enligt programmet
M. Louis Breguet och Don Juan de la Cierva hållit
anföranden, men båda hade blivit förhindrade att deltaga
i konferensen. I Ciervas ställe höll Colonel Josselyn,
England, ett föredrag om autogiron, följt av ett orienterande
anförande om ILIS av ingenjör Tord Ångström, som därvid
särskilt uppehöll sig vid de utställda maskintyperna autogiron
och den tyska flygplanstypen "Die Ente". Den senare belystes
ytterligare i ett särskilt föredrag av professor Everling, Tyskland.
Internationell standardisering inom luftfarten. Med
utvecklingen av de internationella flygförbindelserna följa
krav på standardisering av flygmaterielen. Denna
standardisering inriktas i första hand på reservdelar till
flygplan, vilka delar vid nutidens stora flygavstånd måste
finnas i lager å flygplatserna. Standardiseringsarbetet på
detta område har en central punkt i en av International
Federation of the National Standardizing Associations
(ISA) tillsatt kommitté, som nyligen sammanträtt i
Köpenhamn. Vid sidan av det egentliga standardiseringsarbetet
har kommittén ännu en uppgift, nämligen att söka befordra
samarbetet mellan de olika internationella sammanslutningar
som arbeta på det flygtekniska området och i viss utsträckning
även hava standardisering på sitt program.
Vid Köpenhamnsmötet sammanträdde 17 representanter
för Danmark, Frankrike, Nederländerna, Ryssland, Sverige,
Tjeckoslovakien och Tyskland. Även International Air Traffic
Association (IATA) var företrädd med två representanter.
Däremot deltogo U. S. A. och Storbritannien ej i mötet trots
att detta hade att behandla standardiseringsfrågor, för vilka
måttsystemet saknar betydelse.
Enligt vad som meddelas i en korrespondens till
VDI-Nachrichten (13 maj 1931), nåddes vid mötet enighet
om vissa detaljer, däribland märkning av rörledningar,
tändstift, vridriktning och sidbeteckningar för motorer.
För utredning av mera omfattande frågor, såsom rörande
hjul, hjulringar, anordning av instrument i förarhytter m. m.
tillsattes en underkommitté. Från holländskt håll framfördes
ett förslag till sådan utvidgning av arbetsplanen, att denna
även borde omfatta kodifiering av facktermer på samtliga
medverkande nationers språk samt utarbetande av
principiella regler för provning av flygmaskiner. Samma
arbetsuppgifter hava visserligen tidigare upptagits av
Commission Internationale de Navigation Aérienne, till
vilken dock åtskilliga stater, däribland Tyskland, icke
äro anslutna. Det nederländska förslaget vann emellertid
bifall från franskt och ryskt håll. Den ryske delegaten
överlämnade därjämte en detaljerad arbetsplan, omfattande
83 standardiseringsuppgifter.
Flygmaskinsbullret. I tidskriften "Forschungen und
Fortschritte" (20 maj 1931) har professor Emil Everling,
Berlin, vilken som bekant nyligen som föredragshållare
gästade ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska
konferens, publicerat en uppsats om flygmaskinsbullret,
som vi här återgiva i utdrag.
Ett verksamt bekämpande av flygmaskinsbullret försvåras
därav, att hörvidden enligt lagen för ljudvågornas kvadratiska
utbredning icke avtager i samma proportion som ljudstyrkan
och att vid mycket stora ljudstyrkor hörselsinnets reaktion
blir nästan oförändrad, om ljudets intensitet förminskas till
hälften, t. e. om det vore möjligt att göra antingen motorn
eller propellern ljudlös. Inne i passagerarehytten förmärkes
trots 99 % dämpning ändå ett buller som i intensitet kan mätas
med det som uppstår t. e. i en järnvägstunnel.
Bullret uppkommer huvudsakligen vid propellerbladens
spetsar och i avgaserna från motorerna. Därtill kommer
buller från ventiler, växlar, stag o. a. delar av maskinen.
Propellerbullret sammansättes av tre väsentligt olika slags
ljud. Vid propellerns rotation uppstår dels ett ljud som kan
beskrivas som ett fladdrande, väsande eller brusande,
stundom t. o. m. som knackningar. Detta ljud kan delvis
borttagas genom användning av en reduktionsväxel mellan
motor och propeller. Propellern har vidare en egenton som
kan iakttagas, om man knackar på den stillastående
propellern, och som även framkallas vid dennas rotation.
Slutligen framkallas rena sirentoner, då propellern under
gången stryker över närbelägna delar av maskinen. Om
en propeller träffas av luftströmmen från en annan propeller,
kunna ljuden avsevärt förstärkas. I allmänhet är det lämpligt
att använda tunna propellerprofiler och glatta ytor.
Ljudet från avgaserna kan naturligtvis på känt sätt elimineras
med ljuddämpare, men dessa hava ofta en för bruk å flygplan
alltför hög vikt, för stort utrymmesbehov och nedsätta
motoreffekten. Att använda en anordning, grundad på
Quinckes rör, låter sig ej göras, enär man härigenom kan
eliminera endast vissa toner. Däremot har det visat sig lämpligt
att använda sådana avgasrör, i vilka gaserna få expandera i ett
stort rum, vid vars väggar de avkylas under livlig virvelrörelse.
Enär gasens utströmningshastighet sjunker med absoluta
temperaturen men däremot ljudhastigheten endast med
kvadratroten ur denna, kan man uppnå ett gynnsammare
förhållande mellan dessa storheter.
Av personer på marken kan ännu ett ljud uppfattas, nämligen
det eko som orsakas av maskinbullrets reflektion mot markytan.
Tonhöjden hos detta ljud växlar med örats höjd över marken
och med höjdvinkeln till flygplanet, medan det totala flygbullret
på grund av Dopplereffekten växlar tonhöjd med storleken av
relativa hastigheten mellan maskin och lyssnare.
För personal och passagerare ombord å flygplanet kan man
delvis eliminera bullret genom att man undviker att placera
sittplatserna i propelleraxlarnas plan samt genom användande
av dubbla väggar i hytterna. Mellanrummet får dock icke
vara luftfyllt utan bestå av något fibröst material. Innerväggarnas
material bör dessutom vara ljudabsorberande. Man har funnit,
att en yttre beklädnad av duraluminium har en gynnsam inverkan
på dämpningen, detta dock endast under förutsättning, att alla
öppningar bliva noggrant igensatta.
Elektroteknisk konferens i Frankfurt a. M. Verband
Deutscher Elektrotechniker och Vereinigung der Elektrizitätswerke
hava beslutat att i år anordna en gemensam konferens
(Elektrotagung) i Frankfurt a. M. I år är det nämligen
fyrtionde gången som en elektroteknisk utställning hålles
i Frankfurt a. M. och samtidigt 40 år sedan den första
internationella elektroteknikerkongressen hölls i samma stad.
Konferensen börjar den 21 juni med sammanträden i rådhuset.
Måndagen den 22 juni hålles ett tal av den tyska elektroteknikens
grand old man excellensen Oskar v. Miller, som därvid på
grundval av sina egna, mångåriga erfarenheter kommer att giva
en historik över utvecklingen av kraftöverföring på långa avstånd.
Tisdagen den 23 juni följa föredrag av professor Matthias och
professor Haas över högspänningsöverföringens problem och
det inflytande den bekanta kraftöverföringen mellan Lauffen och
Frankfurt a. M. haft på det elektriska kraftförsörjningsproblemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
