Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1931 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Extra allmänt sammanträde, av Fmn. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härefter följde föredrag av generaldirektör G. Malm:
"Beredskapsarbetena ur teknisk synpunkt", vartill
anknöt sig en rätt livlig diskussion, vari deltogo förste
byråingenjör L. Marcus, civilingenjör E. Nordendahl,
direktör E. P. Wretlind, överingenjör A. Ekwall,
professor C. Forssell, major M. Serrander, t. f.
byråchefen E. Lindeberg samt föredragshållaren.
Efter supé på Gillet hölls av fil. lic. Sten Bergman föredrag,
belyst med utmärkta skioptikon- och kinobilder: "På
upptäcktsfärd till Kurilerna, de tusen öarna i Fjärran östern".
Fmn.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
sammanträdde den 14 april, varvid förhandlingarna
leddes av direktör Gustaf Hök.
I föreningen invaldes fyra nya medlemmar. Till stipendier
för maskinfackskolan beviljades 100 kr. och för
lärlingsskolan 50 kr.
Kapten Nils Dyrssen höll därefter ett synnerligen intressant
föredrag över "Röntgengenomlysning av metaller,
svetsningsmetoder och bedömning av svetsfogar
och svetsare".
Föredraget, som huvudsakligen rörde sig om genomlysning
av metaller medelst röntgenstrålning, svetsningsmetoder
och olika sätt att beräkna och undersöka svetsfogar samt
prov å svetsare och svetsfogar, utgjorde en resumé av de
erfarenheter, föredragshållaren gjort under en studieresa
i Tyskland. Ifråga om genomlysning av metaller framlades
utvecklingens nuvarande ståndpunkt ifråga om apparater
och tekniska anordningar. Möjligheter för upptäckande
av godsfel och kostnaden för dylika undersökningar
diskuterades, varvid framhölls, att industrien som sådan
ännu synes ställa sig avvaktande, och att det huvudsakligen
vore forskningen, som hittills tagit dessa möjligheter i sin
tjänst. Metodens allmännare användning som hjälpmedel i
industriens tjänst vore beroende av, huruvida kostnaden
kunde nedbringas. I Sverige är den första anläggningen av
detta slag under vardande vid bergshögskolan. De på
senaste åren framkomna gaselektriska svetsningsmetoderna
och de fördelar, dessa kunna erbjuda, berördes. Vidare
diskuterades fördelar och nackdelar hos klädda och oklädda
elektroder varvid framhölls, att det icke är riktigt att påstå,
att den klädda elektroden vid alla tillfällen är överlägsen den
oklädda. Vikten av att svetsarnas arbetsskicklighet
kontrollerades underströks, och riktlinjerna i Tyskland
för dylika prov genomgicks.
I fråga om utvecklingen av svetsningens användning lämnades
några belysande exempel. I denna utveckling torde man kunna
påstå, att vårt land för närvarande kommit något på efterkälken.
Detta berodde dock icke på, att svetsningskonsten saknade
skickliga svenska målsmän – en svensk man är ju pioniär på
detta område och verkar alltjämt – utan därpå att utbildningen
av svetsningsingenjörer är försummad,. Någon dylik existerar
i själva verket ännu icke, och innan denna brist avhjälpts, kunde
man näppeligen vänta sig, att utvecklingen av den praktiska
användningen av svetsningen skulle kunna bli sådan, som
metodernas tekniska fulländning i och för sig möjliggjorde.
Denna utbildning måste emellertid komma till stånd med
hänsyn till vår ställning i den internationella konkurrensen.
Under föredraget berörde talaren även frågan om att
genom tillsättning av koppar till järnet höja dettas
korrosionsmotstånd. Intresset härför har visserligen
på senare tid starkt stegrats i Sverige, men ännu erbjöde
sig stora, icke utnyttjade möjligheter att utan någon egentlig
kostnadsökning rädda stora värden undan rosten.
Sedan de kraftiga applåderna tystnat, framförde
ordföranden föreningens tack till föredragshållaren.
Efter supén visade diplomingenjör E. Lundgren en film
över Kellers elektriskt automatiska kopieringsfräsmaskin
för framställning av pressformar, stansverktyg,
smidessänken m. m. V. L.
Skånska ingenjörsklubben
höll under presidium av förste vice ordföranden direktör
H. M. Molin ett talrikt besökt sammanträde på Kungsparkens
restaurang i Malmö den 17 april. Till ordinarie medlem av
klubben hade styrelsen invalt ingenjör Enar Werner.
Professorn vid tekniska högskolan Ivar Malmer höll ett
med såväl skioptikonbilder som rörliga bilder illustrerat
föredrag om "Gränsskiktets betydelse för vätske- och
luftmotstånd". Inledningsvis berörde talaren den matematiska
teorien om luften som en ideell gas, dvs. friktionslös, vilket
emellertid skulle resultera i att luften icke skulle utöva något
som helst motstånd mot en fast kropps rörelse i densamma.
Till förklaring av det motstånd, som luften i verkligheten
utövar, räcker icke den vanliga friktionslagen, utan man
måste beakta att friktionen vid beröringsytan mellan den
fasta kroppen och luften samt i det närmast liggande tunna
luftskiktet ger upphov till en differens mellan trycken framför
och bakom kroppen. Det motstånd, som härigenom upp
står, kallas tryckmotstånd och är i hög grad beroende av
kroppens form. Hastighetsskillnaden mellan de på olika
avstånd från kroppens yta varande luftskikten ger dessutom
upphov till virvelrörelser i luften. Medelst figurer klargjordes
dylika virvelrörelser, då en cirkulär cylinder rör sig i luften
i en mot cylinderaxeln vinkelrät riktning. Även visades, hur
en luftström, som passerar symmetriskt på ömse sidor om
en stillastående cylinder, drar sig över mer och mer på
cylinderns ena sida, om cylindern försättes i rotation kring
sin axel. Om cylinderns periferihastighet överensstämmer
med luftströmmens, blir friktionen på ena sidan helt upphävd.
Lufttrycket blir på denna sida större än på den motsatta,
där ett visst vakuum tenderar att uppstå (Magnuseffekten).
Intressantast var måhända att se filmen över de virvelrörelser,
som alstras, då en flygmaskinsvinge rör sig i luften.
Experimenten hade utförts på det sätt, att en kropp med
samma tvärsektion som en dylik vinge placerats vertikalt
i en vätska, vars yta beströtts med partiklar, vilkas rörelser
tydligt kunde iakttagas. Virvelrörelsernas betydelse såväl
med avseende på motståndet som bärförmågan klarlades,
ävenså sambandet mellan dessa storheter och hastigheten.
Under det efter supén följande samkvämet visades ett par
flygfilmer av stort intresse, den ena tagen under flygkonstens
barndom i Sverige. F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
