Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 349 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1931 - Värmeisolering medelst metallfolier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varvid T₁ betecknar absoluta temperaturen hos den
utstrålande ytan och T₂ absoluta temperaturen hos
den bestrålade ytan. Strålningskonstanten åter kan tecknas

	1
C1 =	––––––––––	,

1		1		1
––	+	––	+	––
C1		C2		Cs

där C₁ är strålningskonstanten för den utstrålande ytan
och C₂ strålningskonstanten för den bestrålade ytan
samt C₃ strålningskonstanten för den absolut svarta
kroppen, dvs. en kropp som absorberar all mot densamma
infallande strålning. Strålningskonstanterna för en del kroppar
jämte den procentuella andel av strålningen som återkastas
från kropparna återfinnas i nedanstående tabell.

	Strålningstal	Återkastad
	Cal/m2tim°C4	strålning %
Absolut svart kropp . . .	4,96	0
Ek, hyvlad . . .	4,44	11,8
Asbestskiffer, rå . . .	4,76	4,0
Papper, vitt . . .	4,68	6,0
Tegelsten . . .	4,61	7,5
Gips . . .	4,46	10,5
Marmor, polerad . . .	3,62	7,5
Porslin, glaserat . . .	4,58	8,4
Emaljlack, vitt . . .	4,50	10,2
Aluminium . . .	0,26–0,35	93,0–94,8
Stålplåt med valshud . . .	3,2	35,0
Stålplåt med oxidhinna . . .	4,0	19,0
Gjutjärn med gjuthud . . .	4,0	19,0
Aluminiumlack . . .	1,8	64,0

Om ett luftrum inneslutes av kroppar med strålningskonstanten
4,6, så blir C¹ = 4,32, medan däremot vid
aluminium C¹ ej blir större än 0,127 à 0,169. Vid
metalliska ytor, särskilt aluminium, är strålningens andel i
värmegenomgången genom luftrummet ej större än
några få % av samma andel vid ytor av annat material.

Värmestrålningen är vid temperaturer upp till 400 °C
osynlig och ligger inom det infraröda området med
våglängder mellan 1 u, och 50 u. För värmeöverföringen
genom luftskikt är denna strålning av utslagsgivande
betydelse. Genom ett luftskikt av 100 mm tjocklek kan,
allt efter beskaffenheten hos de begränsande ytorna,
ända till 85 % av det genomgående värmet fortplantas
medelst mörk strålning.

Det är detta förhållande som ligger till grund för det
av professor E. Schmidt utarbetade systemet med
värmeisolering medelst metallfolier. Av ekonomiska
skäl komma därvid aluminiumfolier till användning;


Fig. 1. Isoleringsskikt med planfolier (överst) och s. k. knitterfolier
(tillknycklade aluminiumblad).

luftmellanrummet uppdelas medelst papperstunna
aluminiumblad (Alfol = Al – fol), i det närmaste
ogenomträngliga för den mörka värmestrålningen.
Till en början användes planfolier av tjockleken
0,03 mm, men detta system gick knappast att använda
för rimlig kostnad vid isolering av krökta ytor. En utväg
blev funnen av dr Dyckerhoff, som införde den s. k.
knittermetoden för alfolens förläggning. Enligt denna
metod läggas skrynklade aluminiumblad av tjockleken
7 u över varandra, varigenom även en krökt yta kan
täckas (fig. 1).


Fig. 2. Isolering medelst alfol av väggarna i en kylvagn före
panelens anbringande.

Att de enskilda bladen komma i direkt kontakt med varandra,
har endast obetydligt inflytande på värmegenomgången. Ett
aluminiumblad av tjockleken 7 u, längden 10 cm och bredden
1 cm leder nämligen endast 0,000125 Cal/tim°C.

Knitterfoliets volymvikt uppgår till 3 kg/m³, dvs. ca 1/70
av vikten hos vanliga, organiska isoleringsämnen. Till följd
av den ringa massan hos alfolisoleringen utmärkes denna av
en nära nog absolut motståndsförmåga mot skakningar.
Alfolisoleringen är även jämförelsevis eldhärdig. Aluminiets
smältpunkt ligger vid 650 °C, och förbränningen sker utan
låga. Genom att materialet användes i form av lager med
ett flertal blad, dröjer det en god stund, innan isoleringsskiktet
blir genombränt.

Alfolen är givetvis ohygroskopisk och angripes ej av
mögelsvampar eller andra organismer. Sistnämnda egenskap
är av särskild betydelse vid isoleringsmaterial för kylrum, enär


Fig. 3. Alfolisolerad cisternvagn utan den yttre plåtmanteln.

isoleringen i dessa alltid måste bli säte för kondensation, ev.
frostbildning. Man har vid organiska isoleringsämnen, t. e.
korksten, sökt förhindra mögelbildningar i isoleringen genom
dennas impregnation med asfalt o. d., vilket dock måst ske
på bekostnad av isoleringsförmågan. Kondensation av vatten
äger likvisst rum även i alfolisoleringen, men värmeisoleringsförmågan
synes ej bliva avsevärt påverkad härav. Däremot kan
kondensationen, särskilt i närvaro av aktiva gaser, leda till
korrosion av de tunna aluminiumbladen. Man bör därför vid
isolering av kylrum använda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>