Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1931 - Synpunkter vid anskaffning av verktygsmaskiner, av S. Weil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständigt förhindra så dock i stor utsträckning inskränka
möjligheten till maskinernas förstöring genom överbelastning
eller bristande påpasslighet.
Enär man vid nutida konstruktioner måste förhindra fel vid
maskinernas manövrering, har man infört blockinrättningar,
som eliminera risken för inkoppling av motgående rörelser.
Sålunda kan snabbrörelsen inkopplas, först då den långsamma
rörelsen blivit urkopplad; vid svarvar måste man förhindra,
att gängskärning medelst ledarskruven och grovsvarvning
medelst kuggstången kunna användas samtidigt, de för
ändamålet använda blockinrättningarna bestå av enkla
spärrmekanismer, vilka tillåta användningen av resp. spakar
eller rattar endast vid riktiga tillfällen. En maskin utan
blockinrättning kan ej anses som förstklassig.
Konstruktören måste även beakta, att manöverorganens rörelser
böra överensstämma med de rörelser som framkallas genom
manövern. En spak eller ratt för omställning av en släde bör
alltså vridas i den riktning som den tilltänkta rörelsen hos släden
skall erhålla. Förr beaktades ej detta väl motiverade krav, och
det förekommer ännu, att det förbises vid konstruktionen.
Följden av ett dylikt negligerande blir med största lätthet
felmanövrering, och särskilt stor är risken för en sådan, om
arbetaren ej är fullt inarbetad med maskinen.
Som bekant äro trappskivorna numera stadda på avskrivning,
men de förekomma ännu på "moderna" maskiner och försvara
i vissa fall sin plats, ty det förekommer ju fall, där
"enkelskive"-driftens fördelar ej kunna fullt utnyttjas, t. e. vid
enkla svarvar, avsedda för speciella, lättare arbeten. I sådana
fall vore det naturligtvis oekonomiskt att använda dyrare och
mera invecklade drivsystem. Å andra sidan är det självfallet,
att en större, mera komplicerad maskin ej bör förses med
trappskivor, om man över huvud taget skall bibehålla remdrift.
Där likström står till förfogande, är det även lämpligare att för
maskinernas drift använda shuntmotorn med dess stora
regleringsmöjligheter än att använda trefasmotor, som ju
förutsätter befintligheten av dyrbara, invecklade växellådor.
Vid konstruktion av en god verktygsmaskin bör man även taga
hänsyn till att maskinen eller delar av densamma skola hastigt
och utan svårighet kunna nedmonteras i och för förbättring av
vissa detaljer. Det finns många verkstäder, som i sin strävan
efter billiga framställningskostnader för maskinerna, lämna
denna detalj obeaktad, och det förekommer därför ej så sällan,
att man för utbyte av en axel eller något annat element blir
tvungen att montera ned ett flertal andra axlar eller växlar.
Genom lämplig delning av lagren kan man skaffa sig möjlighet
att snabbt utbyta axlarna, vilka efter avlyftning av överfallet
kunna lyftas upp eller dragas ur lagren. I billiga maskiner använder
man ofta endast gjutjärn i lagerskålarna, eller ock inga lagerskålar
alls för långsamgående axlar, vilket för med sig risk för varmgång.
I förstklassiga konstruktioner förekomma lagerskålar av gjutjärn
endast i sällsynta undantagsfall men däremot oftast av brons.
Snabbgående axlar löpa i ringsmörjningslager, såvida man ej vill
taga steget fullt ut och inmontera rull- eller kullager, vilkas fördelar
torde vara alltför väl kända för att här behöva relateras.
I detta sammanhang må framhållas vikten av att särskilt vid stora
maskiner eftersträva kraftbesparing vid förskjutning av supporter
och dockor, antingen dessa förskjutas för hand eller medelst
maskinell snabbrörelse. Av en förstklassig verktygsmaskin fordrar
man, att den skall tillåta förskjutning av stora vikter utan alltför stor
ansträngning, och för detta ändamål betjänar man sig av en hel rad
konstruktiva hjälpmedel. I första hand må nämnas den s. k.
smalstyrningen för supportens förskjutning. Vid denna konstruktion
är förhållandet mellan anliggningsytans längd och bredd väsentligt
större än vad förr brukade vara fallet. De för förskjutningen använda
spindlarna utrustas med rikligt dimensionerade kullager; i enstaka fall,
såsom vid radialborrmaskiner, ersattes glidfriktionen med rullningsfriktion
genom inbyggnad av rullager för såväl arbetsbordets som utliggararmens
rörelse.
Redan vid små och medelstora maskiner är det viktigt, att de icke
byggas alltför lätta, enär maskinerna måste kunna tåla överbelastningar.
Detta krav är så mycket mera ofrånkomligt vid större maskiner, ty så
stora som anskaffningskostnaderna äro för dessa, måste man taga med
i beräkningen, att maskinerna ej böra dimensioneras med hänsyn till det
aktuella behovet utan att de vid längre tids drift skola vara i stånd att
fylla anspråk, som kanske komma att ställa sig betydligt högre än de
nuvarande. Tillverkarna av större verktygsmaskiner insågo i allmänhet
detta redan tidigt, ty vid införandet av snabbstålen och därmed följande
större skärhastigheter hos maskinerna behövde man ofta endast öka
motorstyrkan men däremot ej på annat sätt förstärka maskinerna.
Av en förstklassig maskin måste man även fordra största noggrannhet
i arbetet. De av professor Schlesinger vid tekniska högskolan i Berlin
uppställda reglerna giva goda hållpunkter vid bedömningen av toleranser
för noggrannheten. En medelgod maskin kanske fyller alla anspråk i
detta avseende så länge den är ny, men i längden kan saken ställa sig
annorlunda, och det förekommer även, att anordningarna för justering
av de genom nötning uppkomna felen ej äro så väl genomarbetade
som vid förstklassiga maskiner.
I konkurrensen mellan lätta och tunga konstruktioner kan man ej utan
vidare bedöma de förstnämnda som mindervärdiga, då det förekommer
en serie arbeten, för vilka den lättare konstruktionen är fullt tillräcklig.
De tyngre konstruktionerna hava i alla händelser den fördelen å sin
sida, att avnötningen å de rörliga delarna blir mindre och väl även
livslängden större än hos de lättare konstruktionerna.
Slutligen några synpunkter på de "begagnade verktygsmaskinerna"!
Förhållandena inom verkstadsindustrien ha satt en fart i handeln
med dylika maskiner, som man tidigare hållit för otänkbar. Inom
industrien hava begagnade verktygsmaskiner kommit i marknaden
i mycket stort antal och troligen också fått en viss avsättning på
grund av de billiga priserna. Helt naturligt utgöras flertalet av dessa
maskiner av sådana som ej förtjäna beteckningen "förstklassiga".
Utvecklingen på verktygsmaskinsområdet har under senare år gått
raskt undan, så att blott ett litet fåtal av dessa begagnade maskiner
representera de senaste förbättringarna. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
