Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 372 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1931 - Notiser - Voith-Scheidersystemet för fartygsdrift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Voith-Schneidersystemet för fartygsdrift. Tyska
riksjärnvägarnas nypassagerarefartyg för trafik å
Bodensjön utrustas med ett nytt framdrivnirigssystem,
Voith-Schneidersystemet, om vilket tidskriften "Werft.
Reederei. Hafen" nyligen publicerat en preliminär
redogörelse, varav vi anföra ett utdrag.

Det första sjögående fartyget med Voith-Schneiderpropeller
var riksbanornas passagerarefartyg "Kempten", som
har dimensionerna längd 47 m, största bredd 9 m


Fig. 1. Propelleranordniig enligt Voith-Schneidersystemet. Längdsnitt.


Fig. 2. Propelleranordningen i tvärsnitt.


Fig. 3. Anordningen av motor, mellanaxel och propellrar.

och deplacement 230 ton vid ett djupgående av 1,55 m.
Fartyget kan taga 400 passagerare och gör normalt en
fart av 24 km/tim, (ca 13 knop). De tvenne propellrarna
drivas av var sin icke omkastbara fyrtakts dieselmotor
m 200 hkr vid 900 v/min. Överföringen mellan motor och
propeller sker med en axel om 18 m längd och 90 mm
diameter.

Utväxlingen mellan nämnda axel och propellern sker
medelst en cylindrisk och en konisk kuggväxel (fig. 1)
med sneda kuggar. Vid ett varvtal av 900 hos den
till motorn kopplade mellanaxeln a gör axeln
b 340 och den vertikala propelleraxeln c 170
v/min. Propelleraxeln uppbär nedtill hjulet k, som
är försett med 4 uppifrån åtkomliga lager för
propellerbladen m av smitt, rostbeständigt stål.
Bladskaftens övre ändar äro medelst länkar n förenade
med en roterande styrningsring o, vars plan är
vinkelrätt mot propelleraxeln. I detta plan kan ringen
dock förskjutas i vilken riktning som helst. Den tvingas
emellertid genom kopplingen p att röra sig synkront
med propelleraxeln. Om ringen står koncentriskt i
förhållande till hjulet k, så stå propellerbladen
tangentiellt och bliva i vila relativt hjulet. Propellern
utövar därvid ingen framdrivande kraft, utan fartygetligger
stilla, fastän motor och propelleraxel äro i gång. Om
däremot styrningsringen står excentriskt i förhållande
till hjulet, så tvingas bladen av länkarna n att
utföra svängningar relativt hjulet, varigenom det i
vattnet uppstår en propellerström, vars styrka och
riktning bero på centrumläget hos ringen. Denna omställes
med hjälp av tre oljedrivna servomotorer r, s och t
(fig. 2), som manövreras hydrauliskt från kommandobryggan.
Manöverrattens rörelse överensstämmer med den avsedda
kursförändringen hos fartyget, oberoende av om detta
vid manöverns inledande går framåt eller back eller
ligger stilla. Jämte ratten finnes på kommandobryggan
en spak, som kan röras i fartygets längdriktning. Spaken
påverkar styrningsringarna via servomotorerna ¨r och
t så, att fartyget vid oförändrad vridriktmng
hos propellern kan fås att röra sig framåt eller back
med valfri hastighet. Med hjälp av ännu en spak, rörlig
i tvärskeppsriktningen, kunna propellrarna inställas så,
att fartyget rör sig vinkelrätt mot sin längdaxel och
parallellt med sig själft.

Som framgår av beskrivningen innebär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>