Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 4 juli 1931 - Ekonomisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
situationen fordrade en snabb handling. Hoover har
ock understrukit, att just snabbheten i åtgärden är av
särskild betydelse. Det samtidiga ställandet av en
$ 100 mill. kredit hos de stora centralbankerna till
tyska riksbankens förfogande för mötande av halvårsskiftets
krav visade ock, att man var fullt på det klara med
situationen. Englands och Italiens snabba instämmande
i åtgärderna äro ägnade att stärka intrycket av solidaritet
mellan de industriella stormakterna, medan däremot
Frankrike såsom vanligt har svårt att icke understryka
sin "segrareställning". I detta fall har dock den franska
hållningen tämligen naturliga skäl, då ju detta land jämte
U. S. A. finge rent ytligt sett – om man bortser från
möjligheten av gäldenärens insolvens – bära den
väsentliga ekonomiska tyngden av eftergifterna. Frankrike
har svårt att erkänna fullt ut allvaret i Tysklands situation,
samtidigt som det också är på det klara med att det icke
kan räkna på den goda viljan hos Tyskland att fullgöra
de ekonomiska förpliktelser, som segrarna ålagt den
besegrade. Denna franska uppfattning saknar icke grund
i reala förhållanden. Den politiska agitationen i Tyskland
driver allt kraftigare tesen om det oberättigade i
skadeståndsprestanda, och faran för att de nu skeende
eftergifterna uppfattas såsom en första medgift för denna
uppfattning är tydligen ur fransk synpunkt betydande. De
krafter, som skapa den allmänna opinionen i Tyskland,
kan icke sägas i nämnvärd utsträckning vara inriktade
på uppfyllandet av fredsvillkoren såsom den rätta vägen
för landets ekonomiska och politiska stabilisering. I allt
för hög grad skyller nian de nuvarande dåliga tiderna på
Versaillesfreden, medan i själva verket internationella
faktorer av helt annat slag väl i främsta rummet framkallat
desamma, även om de skärpas genom de tyska
skadeståndsförpliktelsernas ekonomiska verkningar.
I vilken utsträckning fransmännen skola kunna moderera det
ursprungliga amerikanska förslagets anda, kan ännu icke
avgöras. Tydligt är, att de sannolikt väsentligen psykologiska
verkningarna av den amerikanska kraftåtgärden komma att
avsevärt reduceras genom att Frankrike visat sig i mindre
grad villigt att bidraga till sin gäldenärs hjälp än U. S. A.,
ehuru Frankrike väl skulle ha de största fördelarna av
Tysklands ekonomiska tillfrisknande och är det land i
Europa, som lättats förmår bära finansiella uppoffringar.
En eftergift i samma utsträckning som den från U. S. A:s
sida är dock ingalunda någon orimlighet. Den skulle realiter
ej ens innebära någon försämring gentemot läget i den
tidpunkt, då Tysklands prestationsplikt fixerades. Det
allmänna prisfallet har medfört en mycket betydande
höjning av Tysklands prestationsskyldighet räknat i varor
och reglering med hänsyn härtill är tydligen påkallad och
kan ske utan att borgenärstaten Frankrike lider någon
verklig förlust, Medan det sålunda ännu är omöjligt att
avgöra verkningarna på världens näringsliv av Hooverska
aktionen, så kan dess stimulerande verkan på fondbörserna
nu tydligt avläsas. En allmän hausse har följt densamma
och framför allt ha givetvis de mera politiskt betonade
papperen såsom t. e. de tyska obligationerna kraftigt stigit.
Den tidigare baissen, som lett till synnerligen höga
förräntningssiffror på flertalet papper, har brutits och
optimismen har t. o. m. i viss utsträckning gjort sig gällande
på råvarumarknaderna. Det förefaller dock föga sannolikt
att denna optimism skulle kunna medföra någon avgörande
vändning i konjunkturen.
Aktionens väsentliga verkan torde bli den åsyftade eller
förhindrandet av den skärpning av lågkonjunkturen, som
en tysk statsbankrutt och valutaförsämring skulle ha medfört
för världen i dess helhet. Det är icke troligt att konjunkturläget
i U. S. A. kommer att påverkas i någon nämnvärd grad genom
aktionen – bortsett från avvärjandet av den väntade tyska
krisens sviter – och någon förbättring av det allmänna
ekonomiska läget i Europa kunna vi icke vänta förrän
situationen i U. S. A. ljusnat.
Icke heller den gångna månaden kan sägas ha medfört några
tydligare tecken på att bottenpunkten passerats i U. S. A.
Järnindustriens sysselsättning är åter nere på samma låga
nivå som i slutet av förra året och den utnyttjade kapaciteten
uppgick medio juni endast
| Utrikeshandeln | Export | av | Produktionen medeltal | pr månad | ||||||||
| Månad och år | Pundkurs medeltal | Prisindex Svensk finanstidning | Produktionsindex. Sv. finanstidning | Import
| Export | Trävaror | Pappersmassa ber. torr vikt | Papper och papp | Järnmalm | Tackjärn | Tackjärn | Smidbart järn och stål |
| Mill. kr. | Mill. kr. | 1 000 kbm | 1 000 ton | 1 000 ton | 1 000 ton | 1 000 ton | 1000 ton | 1 000 ton | ||||
| 1913 . . . | 18,24 | 102[1] | – | 846,5 | 817,3 | 6 345 | 847,1 | 212,7 | 6 440 | 215,7 | 60,9 | 19,7 |
| 1922 . . . | 16,93 | 162 | – | 1 114,2 | 1 153,7 | 5 752 | 1 047,1 | 283,2 | 5 322 | 74,5 | 22,0 | 29,1 |
| 1923 . . . | 17,23 | 157 | 86 | 1 294,6 | 1 142,1 | 5 657 | 895,6 | 317,4 | 4 958 | 132,3 | 23,6 | 25,9 |
| 1924 . . . | 16,68 | 155 | 103 | 1 424,5 | 1 261,0 | 5 165 | 1 221,2 | 363,1 | 5 948 | 111,4 | 42,3 | 45,1 |
| 1925 . . . | 17,99 | 157 | 106 | 1 446,4 | 1 359,8 | 5 226 | 1 187,8 | 387,2 | 8 800 | 105,2 | 36,0 | 43,1 |
| 1926 . . . | 18,16 | 144 | 109 | 1 489,6 | 1 419,3 | 4 662 | 1 302,6 | 405,4 | 7 656 | 103,8 | 38,0 | 43,2 |
| 1927 . . . | 18,13 | 141 | 115 | 1 575,0 | 1 616,4 | 5 468 | 1 454,7 | 416,3 | 1 0726 | 150,2 | 34,5 | 43,0 |
| 1928 . . . | 18,16 | 144 | 110 | 1 710,1 | 1 574,7 | 5 680 | 1 326,8 | 401,8 | 5 093 | 115,0 | 32,8 | 52,6 |
| 1929 . . . | 18,14 | 134 | 135 | 1 782,6 | 1 812,3 | 6 358 | 1 789,3 | 477,8 | 10 899 | 113,0 | 40,3 | 59,8 |
| 1930 . . . | 18,11 | 115 | 133 | 1 647,9 | 1 545,2 | 5 163 | 1 632,1 | 435,8 | 9 459 | 71,7 | 38,0 | 52,4 |
| 1930 | ||||||||||||
| Maj . . . | 18,11 | 115 | 140 | 154,2 | 160,5 | 714 | 156,2 | 29,6 | 1 158 | 6,41 | 41,6 | 58,7 |
| Juni . . . | 18,10 | 113 | 123 | 124,1 | 134,4 | 678 | 122,9 | 26,2 | 1 026 | 5,56 | 28,7 | 41,6 |
| Juli . . . | 18,10 | 114 | 130 | 140,9 | 138,1 | 648 | 145,4 | 32,5 | 1 013 | 7,72 | 37,5 | 52,6 |
| Augusti . . . | 18,12 | 113 | 120 | 130,4 | 143,1 | 602 | 140,6 | 39,5 | 868 | 7,50 | 38,4 | 48,9 |
| Sept. . . . | 18,10 | 112 | 127 | 146,1 | 134,3 | 531 | 159,4 | 39,1 | 893 | 6,02 | 36,5 | 55,1 |
| Okt. . . . | 18,10 | 109 | 126 | 150,8 | 135,7 | 541 | 142,5 | 37,0 | 745 | 7,23 | 41,6 | 61,4 |
| Nov. . . . | 18,10 | 109 | 120 | 133,6 | 130,9 | 435 | 188,8 | 37,6 | 532 | 4,78 | 34,9 | 49,3 |
| Dec. . . . | 18,10 | 108 | 120 | 125,0 | 128,4 | 321 | 261,2 | 37,3 | 382 | 5,48 | 38,2 | 42,7 |
| 1931 | ||||||||||||
| Jan. . . . | 18,14 | 107 | 113 | 103,4 | 83,5 | 129 | 110,0 | 30,3 | 243 | 3,55 | 33,6 | 33,0 |
| Febr. . . . | 18,15 | 108 | 123 | 102,2 | 67,0 | 50 | 26,1 | 31,2 | 178 | 3,92 | 35,0 | 43,7 |
| Mars . . . | 18,15 | 107 | 122 | 111,8 | 65,3 | 68 | 25,4 | 28,8 | 321 | 4,97 | 38,2 | 49,2 |
| April . . . | 18,15 | 108 | 120 | 129,1 | 76,6 | 89 | 57,0 | 28,4 | 342 | 4,23 | 41,7 | 51,8 |
| Maj . . . | 18,15 | 107 | 93 | 125,1 | 99,5 | 214 | 137,0 | 45,6 | 526 | 8,91 | – | – |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
