- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
422

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 25 juli 1931 - Notiser - Arbetstidens längd i kolgruvor - Kalenderreformen inför nationernas förbund - En jättelik hyvelmaskin, av René Leonhardt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

året samt, för mötande av särskilda behov, upp till
ytterligare 100 timmar om året, därest sådant medgives i
kollektivavtal, som godkänts av vederbörande myndighet.

För övertid skall lönen utgå med minst 25 % tillägg
till den normala lönen.

Sön- och helgdagsarbete förbjudes i konventionsförslaget,
med vissa angivna undantag. Ytterligare må
nämnas två bestämmelser i konventionen. Enligt den
ena må icke konventionen medföra någon sådan ändring
i nationell lag eller förordning beträffande arbetstiden,
att därigenom minskas det skydd, som givits arbetarna.
Enligt den andra bestämmelsen skall arbetsbyråns
styrelse inom tre år efter konventionens ikraftträdande
uppföra frågan om ytterligare reduktion av arbetstiden i
kolgruvor på konferensens dagordning.

Vid slutomröstning samlade konventionsförslaget 81
röster mot 2 och erhöll sålunda den för definitivt
antagande erforderliga majoriteten.

Kalenderreformen inför nationernas förbund. Den
förberedande kommittén för den konferens, som av
Nationernas förbunds samfärdsel- och transitorganisation
kommer att sammankallas för frågan om en reform
av kalendern, sammanträdde i Genève den 8–9 juni
1931. I den av kommittén avgivna rapporten redogöres
för resultaten av den undersökning kommittén anställt
rörande lämpligheten ur ekonomisk och social synpunkt
av dels en stabilisering av påsken och andra rörliga
helgdagar, dels en förenkling av den gregorianska
kalendern.

I rapporten redogöres för de olägenheter, som
förorsakas av påskens bristande stabilitet (påsken växlar
mellan den 22 mars och den 25 april). Det framhålles,
att för flera länder dessa olägenheter äro av mångfaldigt
slag och speciellt göra sig gällande inom skolundervisningen,
universitetslivet, domstolsverksamheten samt det
ekonomiska livet, framför allt inom transport- och
turistväsendet. Internationella handelskammaren och
Internationella järnvägsunionen, vilka rådfrågats härom, ha
uttalat sig för fastställande av fixt datum för påsken.
Järnvägsförvaltningarna ha gjort gällande, att på grund av
påskens rörlighet pingsten infaller än under sommartabelltiden
och än under vintertabelltiden, vilket i
administrativt hänseende förorsakar svårigheter.
Undervisningens målsmän, från vilka föreligger ett stort
antal uttalanden, äro i allmänhet avgjorda anhängare av
en stabilisering. Flertalet av de nationella
studiekommittéer, som tillsatts i olika länder, uttala sig i samma
riktning. De betänkligheter, som gjorts gällande,
härröra från religiöst håll, i det man på vissa håll ansett,
att det helt och hållet bör läggas i de kyrkliga
myndigheternas hand att härutinnan träffa ett avgörande. Vad
beträffar datum för påskens förläggning, synes
majoriteten vara för en fixering till första söndagen efter
andra lördagen i april, i likhet med vad som stadgas
i den av engelska parlamentet 1928 antagna Easter Act.

Vad beträffar frågan om en allmän reform av den
gregorianska kalendern, erinras i rapporten om, att redan
den 1923 tillsatta särskilda studiekommittén framhållit
de huvudsakliga bristfällighetera i denna kalender,
bestående å ena sidan i månadernas olika längd och å den
andra i kalenderns brist på oföränderlighet. De olika
reformförslag, som kommittén haft att undersöka,
fördela sig på två grupper. Den ena omfattar de förslag,
som avse att utjämna kvartalens längd utan att dock
upprätta en "beständig" kalender, dvs. en kalender, där
veckodagarna ständigt infalla på samma kalenderdagar.
För detta ändamål har föreslagits att företaga en
approximativ utjämning av kvartalens längd: varje kvartal
skulle omfatta två månader om 30 dagar och en månad
om 31 dagar, varjämte ett kvartal skulle innehålla en
extra dag. En liknande reform skulle bestå i att förflytta
den 31 augusti till slutet av februari månad
följande år. Förslagen inom den andra gruppen åsyfta
upprättandet av en "beständig" kalender innehållande 364
dagar med veckodagsnamn jämte en extra dag (eller två
under skottår). Ett hithörande förslag avser att låta
varje kvartal omfatta en månad om 31 dagar och två
månader om 30 dagar, med extra dagen såsom sista dag

på året. Ett annat förslag avser att få till stånd en
indelning av året i 13 månader om 28 dagar med en eller
två extra dagar. I rapporten angivas fördelarna resp
nackdelarna av dessa olika förslag. Vidare meddelas en
sammanfattning av de upplysningar, som erhållits av
studiekommittén rörande allmänna opinionens ställning i
olika länder till frågan om lämpligheten av en reform,
som råder bot å den nuvarande kalenderns bristfälligheter;
om utjämning av kvartalen utan upprättandet av en
"beständig" kalender; om upprättandet av en "beständig"
kalender och de nyss omnämnda bägge förslagen (13
månader om 28 dagar eller 12 månader om 31 eller 30
dagar). Vad beträffar de kyrkliga myndigheternas
ställning till frågan om en reform av kalendern, framgår av
rapporten, att i allmänhet denna ställning icke är rent
negativ, men att införandet av en "extra" dag från vissa
kyrkosamfunds sida möter en på dogmatiska skäl
grundad opposition.

En jättelik hyvelmaskin. Den i nedanstående figurer
visade hyvelmaskinen har en arbetsbredd av 4 500 mm
och en arbetslängd av 12 000 mm. Maskinens hela bredd
är 9 m och hela längd 26 m. Maskinen är försedd med
två specialsupporter på tvärbalken, med vilka kan
arbetas i såväl horisontell som vertikal riktning. Dessutom
äro supporterna försedda med en kopieringsapparat för
automatisk bearbetning av sneda ytor.

Maskinen har vidare å varje pelare en sidosupport,
med vilken likaledes ytor kunna hyvlas i alla
riktningar. Alla supporter äro utbalanserade med motvikter
för tillgodoseende av deras lättrörlighet.

Tvärbalken anligger med slider mot såväl pelarnas
framsidor som insidor. Balken fastlåses samtidigt vid

illustration placeholder

Fig. 1. Hyvelmaskinen, sedd uppifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free