- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
425

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 1 aug. 1931 - Teknik och press, av Tage Bilde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 31 ÅRG. 61         1 AUG. 1931


UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN


INNEHÅLL: Teknik och press. – Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. – Ordnandet av
teknologernas och de unga ingenjörernas arbetspraktik. – Kullagerpassningar. – Notiser. – Litteratur.

TEKNIK OCH PRESS.


Pressens uppgifter ha under de senaste årtiondena
vuxit ut både på bredd och djup och ställer numera
helt andra krav på medarbetarna än tidigare. Det
är sålunda icke bara det kvantitativa som måste
tillgodoses för att fylla de krav, konkurrensen
tidningsföretagen emellan uppställer, det är dessutom
mångsidigheten och kvaliteten i prestationerna, som
numera uppställas som fordran på en modern
journalist. Mångsidigheten är nu en gång en egenskap
som en tidningsman i allmänhet tillräknar sig som
en alldeles speciell dygd, och gudarna veta nog vilka
ansträngningar det innebär för en enda människa att
kunna, veta, förstå och begripa så många slags ting
som en redaktör. Att denna dygd sedan icke alltid
är en gåva, underlättar i sanning icke vare sig
arbetet eller ansvaret. Kvaliteten är däremot svårare
att tillfredsställa och det blir nog i allmänhet så att
den blir lidande av mångsyssleriet. Allt vill gärna
skäras över samma kam. Det blir till sist lika lätt
att skriva en notis om t. e. ett invecklat
kommunikationsproblem som om torgpriserna en vacker
majdag eller att lyfta in en väl maskerad
reklamnotis om årets sista automobilmodell. Frågorna
angripas och bearbetas på samma ofta mekaniserade
sätt, iakttagelseinstrumentet orkar efter vissa års
slitning icke med olika varianter av fininställning
för olika objekt, och därigenom blir också
reproduktionen högst skiftande, ofta mycket dimmig och oklar.
Det fordras en rent av obefintlig grad av
ackomoderingsförmåga för att på nöjaktigt sätt fylla de
krav, den moderna pressen ställer på sina
redaktionsarbetare. Senare årtiondens strävan efter
specialisering på detta område har försvårats och i stor
grad omöjliggjorts genom senare års utveckling av
pressen mot att bli ett dagligt kompendium över
snart sagt allt mellan himmel och jord. Hur väl
vår svenska press än är organiserad och skött, hur
väl den än vill söka anpassa sig efter en en ny tids
betingelser och krav, framträder ändock en stor lucka
i den annars väl uppgjorda ämnesformationen. Jag
syftar här på redaktionernas brist på sakkunskap i
de frågor, som kanske spelar större roll än någon
annan i modernt liv, nämligen de tekniska. Så gott
som hela den svenska pressen visar en påfallande
likgiltighet för näringstekniska frågor jämfört med
det intresse och den omvårdnad, som komma många
andra, mindre betydelsefulla frågor till del. Villigt
skall erkännas att människan lever icke allenast av
bröd. Den svenska pressens rangställning på det
mer inproduktiva, rent kulturbetonade området torde
vara oomtvistlig. De summor som vissa tidningar
nedlägga för avlönandet av högt kvalificerade
specialister på konst, litteratur, teater, musik och icke
minst idrott, äro nog i stort sett väl använda pengar.
Den slags föda ha vi vant oss vid och den är nyttig
för välbefinnandet. Men det får väl betraktas som
naturligt och riktigt, att det materiella underlaget
icke försummas.

Med den rastlösa utveckling, som kännetecknar alla
tekniska områden, och med teknikens ofrånkomliga
betydelse för allt som i vår tid skall produceras i
ena eller andra hänseendet, framstår det som en hart
när oförklarlig brist, att vår svenska press så illa
utnyttjar redan befintliga krafter och långt mindre
ansett det behövligt att med sin redaktionella stab
införliva tekniskt utbildade medarbetare. Det kan
svaras, att rent tekniska frågor behandlas i
facktidskrifter och icke i dagspressen och att de frågor av
tekniskt tycke, som måste komma fram i pressen då
och då, äro av en så enkel och lättfattlig art, att
vem som helst och i varje fall en journalist skall
kunna bena upp dem. Visst kunna de det, i vissa
fall bra, men i andra och de flesta fall fullkomligt
på tok. Detta har också medfört att i många fall
från teknikerhåll en viss försiktighet kommit till
synes beträffande överlåtandet till pressen att
referera föredrag och diskussioner, varigenom
allmänheten gått miste om värdefulla informationer.
Pressens umgängelse med tekniska frågor präglas
nämligen ofta av samma populärvetenskapliga vyer,
som gjort magister Hagwalds fornforskningar till
en rikt flödande glädjekälla. Visserligen kan
det synas som om byggnadsfrågor, väg- och
broproblem o. dyl. icke skulle vara av mera
komplicerad natur än att vanligt lekmannaförstånd eller i
varje fall journalistrutin borde räcka för deras
bedömande. Här rör det sig dock om frågor, som
innehålla betydelsefulla ekonomiska faktorer som borde
ges en mera allsidig behandling stödd även på
insikt om de tekniska faktorer, utan vilka ett
bedömande ofta kommer att hänga i luften. Det kanske
kan sägas, att de flesta av dessa frågor framföras
som ett resultat av skickliga teknikers omsorgsfulla
aibete och att pressens uppgift sedan endast är att
belysa företagen ur lekmannasynpunkt, men då bör
invändas, att då det sedan är den opinionspåverkade
allmänheten, som genom sina beslutande organ har
att taga ställning, ligger det vikt vid att denna
opinion blir ledd på ett sådant sätt, att alla
synpunkter bli i görligaste mån tillgodosedda.

Stockholms brofrågor och landets vägproblem äro
typiska exempel på ett område, där pressen är i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free