- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
437

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 8 aug. 1931 - Apparat för mätning av vibrationer i tre mot varandra vinkelräta plan, av René Leonhardt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 32 ÅRG. 61         8 AUG. 1931


UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN


INNEHÅLL: Apparat för mätning av vibrationer i tre mot varandra vinkelräta plan. – Karl Gustaf
Brunnberg † – En diskussion inom teknologföreningen om beredskapsarbeten ur teknisk synpunkt. – Luftskepp
som gå ned på vattnet. – Ekonomisk översikt. – Notiser. – Litteratur.

APPARAT FÖR MÄTNING AV VIBRATIONER I TRE MOT
VARANDRA VINKELRÄTA PLAN.


Under de senaste åren har på grund av trafikens
enormt stegrade påfrestning på körbanorna
vibrationsmätningsproblemet blivit alltmer aktuellt.
Särskilt har behovet att kunna utföra dylika mätningar
varit stort, då det varit fråga om större byggnader.
De av trafiken förorsakade vibrationerna störa icke
blott de närliggande husens innevånare, utan hota
ofta därjämte byggnadernas bestånd genom att
med tiden förstöra byggnadsmaterialet genom
utmattning. På grund härav ägna såväl
vagnbyggnadstekniken som vägbyggnadstekniken och den
egentliga byggnadstekniken detta problem numera
ökad uppmärksamhet.

Vid registrering av vibrationer måste det
mätinstrument, som skall användas, vara väl avpassat
för den ifrågavarande mätningen. Alltefter arten hos
den vågrörelse, som framkallar vibrationerna, och
beskaffenheten av det jordlager, genom vilket
vågrörelsen fortplantar sig, hava vibrationerna längre
eller kortare perioder, lägre eller högre frekvens. De
instrument, som användas dels för att före, under
och efter byggandet av hus. körbanor, banvallar osv.
undersöka markens förmåga att upptaga och
fortplanta trafikvibrationer, dels för att fastställa genom
trafik eller maskiner framkallade vibrationers
inverkan på befintliga byggnader måste därför vara
inställbara inom mycket vida gränser. Den starka
förstoring, som behövs, då små vibrationer skola
registreras, kan på mekanisk väg erhållas endast genom
mycket stora pendelmassor och hävstångsutväxlingar.
Men instrument, som äro byggda efter denna
princip, erhålla så stora dimensioner, att de för det mesta
endast kunna användas i ett laboratorium men ej till
praktiska mätningar. Dessutom uppstå felaktigheter
i registreringen på grund av friktionen i
hävstångsutväxlingarna hos apparater, som skriva med bläck
på en pappersremsa eller med ett stift på en sotad
cylinder. Professorerna Schweydar i Potsdam, Hört
vid Heinrich-Hertz-Institutet i Berlin och
Angenheister vid geofysikaliska institutet i Göttingen hava
i samarbete med Askaniawerke konstruerat en
vibrationsmätare, med vilken man kan nppmäta
ordinater na i tre mot varandra vinkelräta axlar för alla
olika slags vibrationer i marken. Apparaten har en
optisk anordning, som användes, då man önskar en
starkt förstorad registrering av vibrationerna, och
en mekanisk förstoringsanordning, som användes, då
mindre förstoring önskas. Härigenom har det varit
möjligt att erhålla små dimensioner på en apparat,
som mäter tre mot varandra vinkelräta komponenter
av vibrationerna. För mätning av vibrationernas
vertikalkomponent ligga den tröga massans
vridningsaxel och tyngdpunktsaxel i ett horisontalplan och för
mätning av horisontalkomponenterna ligga de i två
mot varandra vinkelräta vertikalplan. Då
bottenplattan och axelfjädern utföra en rörelse, kvarbliver
den tröga massan praktiskt taget på sin plats och
beskriver i förhållande till det stativ, i vilket den är
upphängd, en vridningsrörelse, som förstoras på både
mekanisk och optisk väg och som utgör ett mått på
bottenplattans rörelse. Förhållandet mellan den
tröga massans utslags vinkel och spegelns
utslagsvinkel kan förändras, därigenom att en med den
tröga massan fast förbunden hävarm genom
inställning kan fås att verka olika långt ut på en annan
hävarm, som sitter på spegelns vriclningsaxel. Den
optiska anordningens förstoringsgrad kan man ändra
genom att låta ljuset gå olika lång väg. Därigenom
att den tröga massan är förbunden med stativet,
erhålles en återställningskraft och massan utför även
egensvängningar. På det att dessa svängningar icke
skola inverka störande på diagrammet, är
frekvensen hos pendelmassornas egensvängningar så
vald, att den ligger betydligt under frekvensen

illustration placeholder

Fig. 1. Vibrationsmätaren sedd bakifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free