Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 32. 8 aug. 1931
- Luftskepp som gå ned på vattnet, av K. G. Molin
- Ekonomisk översikt, av F. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarande typer – och låter sig göra jämväl för
luftskepp. De tekniska betingelserna äro t. o. m.
gynnsammare för luftskeppet än för flygplanet. Hos ett
sjöflygplan förlorar ju vingarna helt och hållet sin
lyftkraft, och denna måste ersättas av pontonernas eller
kroppens bärkraft, detta i sin tur medförande sämre
flygegenskaper hos ett sjöflygplan än ett landflygplan
beroende på större luftmotstånd och högre vikt.
Luftskeppet har däremot kvar sin statiska lyftkraft,
och kan bringas att sjunka så djupt som ställer sig
gynnsammast för manövreringen. Landningen sker
enklast genom att luftskeppet dynamiskt pressas ned mot
vattenytan och på låg höjd eller vid beröringen med
vattenytan suger upp vatten såsom ballast för att motväga
gasens lyftkraft. Vid starten pressas vattnet åter ut
medelst komprimerad luft.
Vid nedstigning på vattnet behöves ingen hjälp;
luftskeppets egen personal kan själv ombesörja
manövreringen. Förankringen måste ske med hänsyn till
vindförhållandena, men i varje fall är det på grund av
luftskeppets stora vindyta nödvändigt med en mera
omfattande dylik än för fartyg. – Luftskepp, avsedda för
nedstigning på vattnet, måste ha en lämplig
gondolkonstruktion. Ett vanligt luftskepp har ur denna synpunkt
alldeles för små gondoler, och ett vattenluftskepp bör för
att ernå tillräcklig stabilitet vid sjöhävning vara försett
med en lång gondol utmed undersidan. En dylik
långsträckt gondol är gynnsam även ur den sypunkten, att
luftskeppet måste ta en relativt stor vattenballast vid
nedstigningen, och gondolen har därvid en del av dess
vikt att bära upp.
Någon annan konstruktionsändring än i fråga om
gondolens utformning torde ej behöva göras på de nu
förekommande luftskeppstyperna, antingen dessa äro av den
halvstyva eller den helstyva typen. Med de minskade
landningskostnaderna beräknas även små luftskepp bli
räntabla, och därmed skulle luftskeppstrafik på korta
sträckor kunna bli möjlig. K. G. Molin.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm den 1.8.31.
Den tyska krisen har helt överskuggat den
ekonomiska utvecklingen under den gångna månaden.
Fondbörsernas noteringar ha fluktuerat i takt med
utsikterna till en snar och effektiv lösning av de tyska
svårigheterna och även varumarknaderna ha varit utsatta
för denna böljegång. Den oro krisen framkallat även
utanför Tyskland gränser liksom vissa andra direkta
verkningar av den tyska ekonomiska situationen har
lett till starka fluktuationer i olika valutors noteringar
och diskontohöjningar i en rad olika länder, bl. a. tvenne
i England på vardera 1 proc. och en på 1 proc. i vårt
land. Det slutliga resultatet av de långvariga
förhandlingarna måste betecknas såsom synnerligen magert.
Den politiska avspänningen sträcker sig egentligen
endast till den yttre formen i umgänget mellan de franska
och tyska statsmännen, som själva äro fullt på det
klara med att situationen är allt för ömtålig för att
tåla någon ytterligare irritation. Man hänvisar i
Frankrike till att detta land självt på egen hand förmått
genom självhjälp klara upp sin valutakris och
rekommenderar samma medicin. Den politiska motsättningen
mellan Frankrike och Tyskland har givet i den mån
den kommer till uttryck i den allmänna opinionen icke
undergått någon förändring genom de förda
förhandlingarna utan är väl närmast större än någonsin. Redan
genom inledandet av de direkta förhandlingarna
mellan de ledande statsmännen i respektive länder är
dock tydligen mycket vunnet. För Tysklands kredit
är dess förhållande till Frankrike av avgörande
betydelse, trots att Frankrike icke direkt har lämnat
Tyskland några krediter av nämnvärd betydelse.
Övriga länder med undantag av England uppställa
såsom förutsättning för nya längre krediter till Tyskland
att Frankrike medverkar. Londonförhandlingarna, som
ju lågo på det ekonomiska planet, gåvo föga nytt.
Förlängning av den tidigare dollarkrediten till Reichsbank
var ju redan utan förhandlingar en ofrånkomlig sak, då
näppeligen någon möjlighet att indraga densamma var
för handen. Besluten om de korta krediternas
kvarhållande i Tyskland ha tvingande verkan endast ifråga
om de deltagande staternas centralbanker, medan de
ifråga om de, vad rör de totala lånebeloppen, viktigaste
större långivarna, de privata bankerna och bankirerna,
endast utgöra önskningar, bakom vilka inga maktmedel
kunna ställas. På frivillighetens väg synes dock större
delen av dessa krediter komma att kvarhållas i
Tyskland tills vidare, och därmed är ju en viss respittid nådd
tills en mera definitiv form utfunnits för ordnandet av
de tyska kreditsvårigheterna.
Däremot är det svårt att se, huru Tyskland skall
kunna inom rimlig tid konsolidera sin stora
kortfristiga skuld. Det lider intet tvivel om att de utländska
kapitalplacerarna komma att förhålla sig ytterligt
reserverade mot tyska långfristiga krediter efter dessa
den sista månadens för flertalet av dem synnerligen
överraskande tilldragelser i Tyskland. Även de
kortfristiga krediterna torde bli betydligt njuggare än
tidigare och risk förefinns uppenbarligen, att
hemdragningar komma att successivt ske av de nuvarande
krediterna, så länge den viktigaste orsaken, den politiska,
till den nuvarande krisen kvarstår. En politisk inre
stabilisering med reducering av ytterlighetspartiernas
betydelse är en nödvändig förutsättning för att utlandet
skall göra några tyska långfristiga placeringar i den
omfattning, att de spela någon roll för Tysklands
ekonomiska konsolidering. En dylik stabiliseringsprocess
kan dock endast ske mycket långsamt och blott äga
rum såsom en följd av ett för Tyskland förmånligare
yttrepolitiskt läge och en ekonomiskt gynnsam
utveckling med ty åtföljande minskad arbetslöshet och höjd
levnadsstandard. Skall Tyskland väsentligen genom
självhjälp nå ett ekonomiskt tillfrisknande, kommer
detta att bli en mycket långvarig procedur, icke minst
på grund, av det allmänna konjunkturläget. Det lider
heller icke något tvivel att förbättringen av världens
allmänna konjunkturläge kommer att fördröjas av en
väsentlig försvagning av Tysklands kreditmöjligheter. Den
gångna månadens förhandlingar ha dock medfört en
betydande fördel, i det de bidragit att lugna de inhemska
insättarna i Tyskland. En successiv avveckling av de
brådstörtade och i många fall långt ifrån välbetänkta
åtgärderna för bemästring av den tyska finanskrisen
torde komma att så småningom genomföras. Såsom
kvarstående för lång tid framåt måste det tyska
näringslivet säkerligen räkna med mycket höga
räntesatser, även om en betydande modifiering av de nu
gällande nedåt så måningom kan ske. Den försämring
av Tysklands kredit, som de senaste månadernas
tilldragelser medfört, måste nämligen uppvägas genom
högre räntesatser, därest man skall kunna hålla kvar
det utländska kortfristiga kapitalet och ej utsättas för
nya valutasvårigheter.
Den tyska krisen utgör en synnerligen
ogynnsam faktor för den allmänna
konjunkturutvecklingen, och några tecken på förbättring av läget i
övrigt kan näppeligen skönjas. De under månaden
framkomna data om den ekonomiska utvecklingen i
U. S. A. äro oförmånliga. Federal Reserve Boards
produktionsindex – säsongsfluktuationerna äro
borteliminerade i densamma – visar en nedgång från 89 till
86 efter att sedan i december icke ha företett en
fortskridande stegring från 82. Järnindustriens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0455.html
