Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 22 aug. 1931 - Världsproduktion, tillgångar och förbrukning av svavel, av Frithiof H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare dock enormt stegrats på senaste åren.
Orsaken kan sökas i flera omständigheter. Dels är,
som av ovanstående torde framgå, utvinnandet av
svavel ur kis förenat med en del olägenheter. För
avrostningen krävas dyrbara rostugnar varjämte
fraktkostnaderna bliva avsevärda såväl för råvaran
som för de avrostade bränderna som skola
vidarebefordras till extraktionsverk. Det ur kisen
frigjorda svavlet erhålles i oxiderad form, varför vid
förfaranden som kräva fritt svavel en fördyrande
omväg via reduktion av svaveloxiderna måste
tillgripas i de fall, där kis användes som råvara. Av
särskild betydelse är givetvis att det nativa svavlet,
speciellt det amerikanska, är praktiskt taget 100 %
rent och att dess introduktion i kemiska processer
därför blir den enklast tänkbara, antingen genom
direkt tillsättning eller, där det skall tillföras som
oxid t. e. vid svavelsyre- och sulfitfabriker, genom
direkt förbränning i ugn av enkel och billig konstruktion.
Att kisrostning, speciellt för svavelsyretillverkning
och sulfitfabriker, det oaktat tillgripits i stor
utsträckning beror i första hand på att kisen i många
länder utgör ett inhemskt material, varjämte
kisrostningen kommit att utgöra en regulator på
svavelpriset. Innan Amerika i någon nämnvärd grad
deltog i konkurrensen på den europeiska marknaden,
dvs. före 1906, hade italienarna praktiskt taget
monopol på svavelmarknaden, vilket starkt bidrog att
utveckla kisrostningen i ändamål att frigöra
storkonsumenterna av svavel, dvs. svavelsyre-,
superfosfat- och sulfitfabrikerna från detsamma, Sålunda
har det varit vanligt att vid sulfitfabriker
omväxlande använda kisugnar och enkla
förbränningsugnar för svavel för tillverkning av svaveldioxid
alltefter de fluktuationer på marknaden som
förekommit, Världskriget bidrog även kraftigt till att
stimulera användandet av inhemsk kis. Av mindre
betydelse som konkurrent till det nativa svavlet är
f. n. användandet av s. k. gasreningsmassa. Denna
erhålles vid gasverken genom absorption i
järnhydrat av svavelföroreningar i gasen. Svavlet i
massan tillgodogöres genom avrostning analogt med
kisrostning. I framtiden kan dock detta förfarande
liksom andra regenerationsprocesser för
tillvaratagande av svavelhaltiga avfall få större betydelse,
som av det följande torde framgå.
Nedanstående avrundade siffror, som uträknats
efter tonnageuppgifter i Chemical Markets för nov.
1930, utvisa tydligt de förskjutningar som ägt rum
i produktionen av nativt svavel från seklets början
och tills nu.
Av siffrorna framgår, vilken förändring som
inträtt på svavelmarknaden och den dominerande
betydelse de amerikanska förekomsterna erhållit. Den
italienska produktionen har icke endast procentuellt
nedsjunkit till ringa betydelse för världsmarknaden
utan även absolut taget gått tillbaka. Den japanska
svavelproduktionen, som är den enda av någon
betydenhet att räkna med jämte den amerikanska och
italienska, har som synes undergått för världsmarknaden
oväsentliga förändringar och bidrager alltjämt
tillsammans med övriga producenter av nativt svavel
(Spanien, Chile etc.) med mindre än 5 % av hela
världsproduktionen.
Beträffande exporten av svavel till främmande
Världsproduktionen av svavel åren 1900–1929.
(Produktionssiffrorna i enheter om 1 000 metr. ton.)
U. S. A. | Italien | Japan | Hela världen | ||||
År | 1 000 ton | % av världsprod. | 1 000 ton | % av världsprod. | 1 000 ton | % av världsprod. | 1 000 ton |
1900 | 3 | 0,5 | 547 | 96,0 | 14 | 2,5 | 570 |
1901 | 7 | 1,1 | 565 | 92,6 | 17 | 2,8 | 610 |
1902 | 8 | 1,4 | 542 | 95,0 | 18 | 3,2 | 570 |
1903 | 36 | 5,8 | 556 | 89,7 | 23 | 3,7 | 620 |
1904 | 87 | 13,5 | 530 | 82,0 | 26 | 4,0 | 647 |
1905 | 220 | 26,9 | 572 | 70,0 | 25 | 3,1 | 818 |
1906 | 301 | 36,0 | 502 | 60,0 | 28 | 3,3 | 837 |
1907 | 193 | 29,2 | 428 | 64,6 | 33 | 5,0 | 662 |
1908 | 372 | 43,3 | 447 | 52,1 | 34 | 4,0 | 858 |
1909 | 280 | 36,8 | 437 | 57,4 | 37 | 4,9 | 762 |
1910 | 252 | 34,2 | 432 | 58,7 | 44 | 6,0 | 736 |
1911 | 209 | 30,4 | 417 | 60,7 | 51 | 7,4 | 687 |
1912 | 803 | 63,7 | 391 | 31,0 | 55 | 4,4 | 1 260 |
1913 | 501 | 52,0 | 388 | 40,3 | 60 | 6,2 | 964 |
1914 | 425 | 47,3 | 379 | 42,1 | 74 | 8,2 | 900 |
1915 | 532 | 54,2 | 360 | 36,6 | 72 | 7,3 | 983 |
1916 | 663 | 61,9 | 270 | 25,2 | 107 | 10,0 | 1 070 |
1917 | 1 160 | 76,3 | 213 | 14,0 | 119 | 7,8 | 1 520 |
1918 | 1 380 | 80,3 | 236 | 13,7 | 65 | 3,8 | 1 720 |
1919 | 1 230 | 80,9 | 227 | 14,9 | 51 | 3,4 | 1 520 |
1920 | 1 280 | 79,5 | 265 | 16,5 | 40 | 2,5 | 1 610 |
1921 | 1 920 | 85,7 | 275 | 12,3 | 37 | 1,7 | 2 240 |
1922 | 1 870 | 89,5 | 168 | 8,0 | 35 | 1,7 | 2 090 |
1923 | 2 080 | 86,6 | 258 | 10,7 | 38 | 1,6 | 2 400 |
1924 | 1 250 | 77,6 | 296 | 18,4 | 47 | 2,9 | 1 610 |
1925 | 1 440 | 81,4 | 264 | 14,9 | 48 | 2,7 | 1 770 |
1926 | 1 930 | 85,0 | 272 | 12,0 | 48 | 2,1 | 2 270 |
1927 | 2 160 | 85,0 | 306 | 12,0 | 62 | 2,4 | 2 540 |
1928 | 2 020 | 83,5 | 297 | 12,3 | 70 | 2,9 | 2 420 |
1929 | 2 420 | 85,5 | 330 | 11,7 | 60 | 2,1 | 2 830 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>