Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 22 aug. 1931 - Ombyggnad av ångpanneanläggningen vid Lessebo pappersbruk, av E. Winning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rökgastemperaturen, trots att desamma äro utförda
av vanligt stål. Någon märkbar avbränning har icke
kunnat konstateras efter närmare 1 1/2 års drift.
I avsikt att ernå största möjliga bestrålade eldyta
har leverantören inlagt en längs tuberna gående
mellanvägg över den tredje tubraden i pannan,
varigenom eldstadens bakre vägg blivit starkt lutande
bakåt. Detta utföringssätt har visat sig vara i flera
avseenden lämpligt. Förutom större bestrålad eldyta
har nämligen därigenom ernåtts en större
eldstadsvolym, mot om eldstadens bakre vägg varit vertikal,
varjämte fastbränningen av slagg på denna vägg
avsevärt försvårats.
Eldstadsanordningen utgöres, såsom förut nämnts,
av underfeedstoker. Under rosten äro inlagda
spritsrör, medelst vilka ånga kan blåsas genom
bränsleskiktet i och för granulering av slaggen. Denna
anordning möjliggör användande av stenkol med
relativt lättsmält slagg. Askan och slaggen kylas i
eldstaden medelst vatten och uttagas automatiskt.
Pannan är försedd med stationär sotblåsningsanordning
samt med automatiskt verkande vattenståndsregulator.
På en instrumenttavla på pannfronten äro sammanförda
instrument för observationer över den
momentana belastningen, rökgasernas halt av kolsyra och
oförbrända beståndsdelar, överhettningstemperaturen m. m.
Under hela den tid, pannan varit i drift, har
densamma även i övriga avseenden än förut nämnda
arbetat fullt klanderfritt. Ångavgivningen har varit
synnerligen lugn även vid de största förekommande
belastningar, och bränsleekonomien har varit mycket
god. Genom jämförelse mellan den enligt befintlig,
registrerande vattenmätare i pannan inpumpade
vattenmängden och den dagligen uppvägda
bränslemängden har kunnat konstateras, att pannan i daglig drift
arbetar med i det allra närmaste samma höga
verkningsgrad, som uppmättes under nedan beskrivna
leveransprov. Skötseln av pannan är enkel och
ombesörjes av en eldare pr skift.
Resultatet av utförda provningar.
Omedelbart efter det att pannan tagits i bruk för
normal drift, utfördes flera prov vid densamma.
Dessutom har efter ca 4,5 mån. drift utförts ytterligare
ett prov vid lägre belastning, än som kunde ernås
under de vid leveransproven rådande
Tabell. 1. Verkningsgradsprov vid 515 m2 J. M. V .-ångpanna.
| Provdagar . . . | den | 2 och 4 | 20 och 21 |
| april 1930 | aug. 1930 | ||
| Provet varade . . . | tim. | 13,42 | 6,03 |
| (Sammanställning | |||
| Observationer under prov: | från 2 prov) | ||
| Ångtryck . . . | ato | 26,6 | 25,9 |
| Ångtemperatur . . . | °C | 403 | 401 |
| Matarvattentemp. före ekonomisern . . . | ,, | 123,8 | 140,2 |
| Matarvattentemp. efter ekonomisern . . . | ,, | 161,5 | 189,2 |
| Rökgastemp. efter pannan . . . | ,, | 342 | 361 |
| Rökgastemp. efterekonomisern . . . | ,, | 282 | 285 |
| Rökgastemp. före luftförvärmaren . . . | ,, | 248 | 274 |
| Rökgastemp. efter luftförvärmaren . . . | ,, | 132 | 130 |
| Förbränningsluftens temperatur . . . | ,, | 164 | 157 |
| Halt av kolsyra efter ekonomisern . . . | % | 10,3 | 10,9 |
| Oförbrända beståndsdelar i rökgaserna . . . | ,, | 0,0 | 0,0 |
| Avdunstad vattenmängd, totalt . . . | kg | 238 670 | 80 752 |
| Bränsleförbrukning, total . . . | ,, | 26 250 | 10 500
|
| Bränsle: | |||
| Bränslesort . . . | Polska | stenkol | |
| Kalorimetriskt värmevärde . . . | kcal/kg | 7 430 | 6 840 |
| Effektivt värmevärde . . . | ,, | 6 670 | 5 600 |
| Askhalt . . . | % | 8,3 | 9,0 |
| Fuktighetshalt . . . | ,, | 6,3 | 13,7
|
| Provningsresultat: | |||
| Avdunstning pr kg bränsle . . . | kg | 9,09 | 7,69 |
| Reducerad nettoavdunstning, hänförd till normalånga (639 kcal/kg.)[1] . . . | ,, | 9,24 | 7,62 |
| Avdunstning pr tim. . . . | ,, | 17 784 | 13 392 |
| Avdunstning pr tim. och m2 eldyta . . . | ,, | 34,5 | 26,0 |
| Avdunstning pr tim. och m2 eldyta, hänförd till normalånga . . . | ,, | 27,3 | 21,5
|
| Värmebalans: | |||
| I pannan tillgodogjort värme . . . | % | 68,4 | 65,5 |
| I överhettaren tillgodogjort värme . . . | ,, | 14,7 | 14,4 |
| I ekonomisern tillgodogjort värme . . . | ,, | 5,5 | 7,0 |
| –––––––––––––––––––––––––––––– | |||
| Sammanlagd verkningsgrad | % | 88,6 | 86,9 |
| Förluster i rökgaserna genom fritt värme . . . | ,, | 7,6 | 8,2 |
| Förluster i rökgaserna genom oförbrända beståndsdelar . . . | ,, | 0,0 | 0,0 |
| Övriga förluster . . . | ,, | 3,8 | 4,9 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
