Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 468 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 22 aug. 1931 - Notiser - En ny oljemätare - Betalningsmedlens cirkulation i bild - Donation till brandtekniska laboratoriet - Världens djupaste oljebrunn - Litteratur: Insänd litteratur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

böjlig förseglingsring. Härigenom ernås, att all
inströmmande vätska måste passera genom
mätcylindrarna för att komma ut ur mätapparaten. Å
vevtappens övre ända finnes ännu en vev anbragt, vilken
över tvenne kugghjul driver räkneverket (G).

För utminutering av bensin vid bensinstationer har
en motordriven pump med en xactomätare
konstruerats. Motorn har styrkan 1/3 hkr och driver en
långsamtgående rotationspump medelst rem. Pumpen är
försedd med förbiventil, som automatiskt öppnas i
händelse avloppet (slangkranen) stänges, medan pump
och motor äro i gång. På tryckledningen mellan
mätaren och pumpen finnes en luftavskiljare, vilken
avskiljer alla luftblåsor från bensinen, innan denna når
mätaren. Mätapparaten är försedd med två stora
visare tavlor om 254 mm diameter. Varje tavla har två
visare, en röd för kvantiteter mellan 0 och 5 liter, samt
en svart för 5 till 100 liter. Dessutom finnes ett
totalregister, försett med en låsbar visirskiva. Det kan
därför endast avläsas av kontrollanten, som äger nyckeln
till låset.

Regleringen av tappningshastigheten sker medelst
slangkranen från max. 75 liter per min. till blott ett
par liter per min. vid rördiametern 1 1/4".

Betalningsmedlens cirkulation i bild. I
VDI-Nachrichten (15 juli 1931) har dr Alfred Striemer framlagt
ett försök att i grafisk form återgiva betalningsmedlens
cirkulation i samhället och har därvid fått fram
nedanstående originella bild.

Alla inkomster upplösas, och betalningsmedlen
samlas åter ur olika källor till nya inkomster. Endast ca
hälften av inkomsterna åtgå omedelbart till förvärv
av konsumtionsvaror. Kommunikationsföretagens
inkomster härstamma från fem olika källor, och intäkterna
upplösas åter i löner och utdelningar samt i
likvider för inköp, vilka båda utgiftsgrupper i sin del
fördelas på byggnadsmarknaden, produktionsmedelsindustrien,
konsumtionsvaruindustrien, lantbruk, handel och annan industri.

Särskilt intresse erbjuder fördelningen av intäkterna
i handels verksamheten och industrien (grupperna I,
II, III, IV i diagrammet). Vid I säljas varorna i
detaljhandeln. Av försäljningssumman går en del till
III i form av löner, utdelningar och företagarvinst, en
annan del till II i form av övriga omkostnader, såsom
porton, frakter, hyror, inteckningsräntor, skatter,
försäkringar, bankräntor och vinst till delägarna, medan
till IV gå andra belopp för ökning av lager, utvidgning
av lokaler samt organisatoriska utvidgningar.
Liknande fördelning av inkomsterna äger rum inom övriga
näringsgrenar.



Donation till brandtekniska laboratoriet. Städernas
allmänna brandstodsbolag har skänkt Svenska
brandskyddsföreningen 25 000 kr. för att bereda
brandtekniska laboratoriet möjlighet att fullfölja det sedan ett
par år pågående arbetet med provning och klassificering
av gängse byggnadsmaterial och byggnadskonstruktioner.
Man undersöker de olika materialens och
konstruktionernas förmåga att motstå eld och hur de
i övrigt förhålla ’ sig vid eldpåverkan, varigenom man
får möjlighet till en klassificering ur brandskyddssynpunkt.
Ett antal försäkringsbolag överlämnade 1926
40 000 kr. till brandskyddsföreningen för detta
ändamål, varjämte riksdagen beviljade 10 000 kr. Av de
50 000 kr., man på detta sätt hade fått ihop, gingo
40 000 kr. åt till laboratoriebyggnadens uppförande, och
resten har använts till bestridande av driftskostnaderna.
Enligt den arbetsplan, som uppgjorts, behövas
emellertid 17 000 kr. pr år.

Världens djupaste oljebrunn lär enligt
"Westinghouse International" finnas i Kalifornien, där nyligen
ett hål med över 3 000 m djup borrats medelst
rotary-borrning enligt Hild-systemet. I detta användes en
differentialväxel, liknande de på automobiler
förekommande, kopplad till borraxeln, på sådant sätt, att
såväl den automatiska frammatningen av borrverktyget
som dettas uppdragning ur hålet ernås med hjälp av
kontrollerna till de bägge för driften använda
motorerna. Systemet säges ställa sig fördelaktigt med
avseende på borrhastigheten, varjämte
man lär kunna åstadkomma raka hål och
minska antalet stångbrott, vilket allt har
betydelse för borrningens ekonomi.

LITTERATUR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>