Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 26 sept. 1931 - Betongkonstruktioner för pappers- och cellulosafabriker särskilt med hänsyn till brandsäkerhet, ventilation och isolering, av David Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fuktighetsmättade luften bortföres måste ny torr och varm
luft tillföras. Detta sker genom ventilations- och
återvinningsanläggningen, varvid värmen hos den
avgående ångan tillvaratages och användes för
uppvärmning av den frisk-luft, som tillföres. Denna
skall vara så riklig, att lufttemperaturen i salen når
över daggpunkten. Tilledningen sker likaledes
genom stora luftkanaler. Dessutom måste luftströmmar
ledas utefter tak och väggar för att hålla dessa torra.
Det är självfallet att ventilationsanläggningen med
sina stora fläktar, värmebatterier och luftkanaler,
vilka företrädesvis skola anbringas i övre delen av
byggnaden, är av avgörande betydelse för
byggnadens utformning och för val av byggnadskonstruktion.
De fyra tvärsektioner som finnas å fig. 1 visa
olika förslag till lösning av takkonstruktioner och
uppställning av fläktarna och kunna i viss mån
betecknas som utvecklingsstadier i ifrågavarande
avseende. Den översta bilden i fig. 1 är en schematisk
längdsektion av en pappersmaskinsal.
Typ I visar en uppställning för ett pappersbruk
med en stor maskin. Fläktaggregaten äro placerade
på taket av sidobyggnader till den stora
maskinhallen. De längsgående trummorna för
torrluftfördelningen ligga dels invid fläktaggregaten i
sidoskeppen och dels i själva takkonstruktionen över
maskinhallen. På grund av hallens stora spännvidd
äro takstolarna utbildade som fackverk. Ett inre
plantak finnes i höjd med stolarnas underkant. Mellan
yttre och inre taket äro utsugningsschakten
anordnade. Av bilden framgår att lufttrummor och
fläktaggregat fordra stort utrymme. Trummorna taga
även bort en stor del av möjligheterna för hallens
belysning från sidorna, varför den huvudsakliga
belysningen måste ske genom överljus från taket.
En uppställning enligt typ II visar två
pappersmaskiner i bredd i en dubbelhall med mindre
utbyggnader på sidorna för driftmaskineriet. Liksom vid
typ I äro fläktaggregaten placerade på taken av
sidobyggnaderna. Även de längsgående
torrluftskanalernas placering är likartad. Takkonstruktionen
utgöres av massiva rambalkar med en yttre och
en inre takplatta. Mellan dessa båda plattor ligga
utsugningskanaler från torkpartiet och
torrluftkanaler, vilka stå i förbindelse med de nyssnämnda
längsgående kanalerna. Ljusförhållandena i
papperssalen måste ordnas såsom vid typ I.
En annan lösning för pappersbruk med tvenne
maskiner i bredd visar typ III. Här ha
fläktaggregaten placerats mitt på taket med de båda
längsgående torrlufttrummorna vid sidan av takets
mittlanternin. Som synes är denna uppställning
enklare och möjliggör bättre belysning i papperssalen.
Utsugningsschakt och tvärgående torrlufttrummor
ligga även här mellan yttre och inre takplattorna.
Den torra varmluften tillföres innertakets undersida
genom öppningar i takplattan och här anbragta
luftspridare. Vid typ I där torrluften tillföres taket
genom en längsgående trumma kunna luftspridarna
endast anordnas på vissa platser av taket i
närheten av lufttrumman. Vid typ II, III och IV kan
genom att de tvärgående kanalerna mellan
takbalkarna äro fördelade över hela taket, luften föras ut
till undertaket på flera platser, vilket närmare
framgår av fig. 3.
Slutligen visar typ IV en uppställning där
fläktaggregaten i likhet med vid typ II och III placerats
på papperssalens tak, men vid sidorna. Härigenom
frigöres takets mitt i hela dess längd så att
takljus obehindrat kan anordnas där, liksom från
sidofasaderna. En annan fördel med typ IV är att
utsugningsschakten ej korsa torrlufttrummorna utan
trummorna kunna utbildas oberoende av varandra.
Typ III och IV skilja sig även från typ I och II
därigenom att hallarnas bredder tilltagits så att
driftmaskineriet får plats inne i själva hallarna och
ej behöver placeras i särskilda mindre utbyggnader.
Längre ned skall visas ännu en typ V, vilken ej
oväsentligt skiljer sig från typ I–IV.
Fig. 2 visar sektion av ett pappersbruk utfört
enligt typ III.
Tidigare har framhållits betydelsen av att
innertaket är droppfritt och att detta är svårt att
åstadkomma på grund av den fuktighetsmättade luften i
maskinhallen.
Droppbildningen eller kondenseringen motverkas
dels genom ventilation och torrlufttillförsel till
takytan och dels genom isolering av takplattan.
Ventilationsanläggningens storlek blir i viss mån
beroende av hur takplattan isoleras och tvärtom.
Isoleringen och ventilationsanläggningen måste därför
dimensioneras tillsamman för att taket skall kunna
garanteras droppfritt. Det kan t. e. förekomma
tillfällen, då det är billigare att öka
torrlufttillförseln än att anordna dyrbar isolering.
Vid äldre pappersbruk lade man ofta stor vikt vid
isolering av yttertaket och försummade isolering av
innertaket, vilket är det viktigaste. För att erhålla
en riktig isolering och luftblåsning samt därigenom
få innertaket torrt måste man närmare studera de
olika temperaturerna och daggpunkterna vid
takytan. (Se detalj sektionerna å fig. 2.)
För jämförelses skull betrakta vi en vanlig vägg
i ett bostadshus. 1 1/2-stens tegel anses där vara
tillräckligt isolerande. Enligt professor Kreügers
undersökningar rörande byggnadskonstruktioners
värmeisoleringsförmåga har en dylik vägg ett
värmegenomgångstal av 1,1. Ett högre värmegenomgångstal
betyder ur värmeisoleringssynpunkt en sämre vägg
och ett lägre en bättre. Vid en dylik vägg räknar
man med en yttre temperatur av –20° och en inre
av +20°. På båda sidor är luften relativt torr.
Daggpunkten, alltså den yttemperatur å väggens
insida, då kondensering inträffar, är +4 à 5°.
Skillnaden häremellan och rumstemperaturen är
alltså relativt stor.
Betrakta vi nu taket i ett pappersbruk är
förhållandet ett helt annat. Den inre luften är ej torr
utan till 75 % mättad och har en temperatur av
+40°. Daggpurikten för denna luft ligger vid
omkring +34°.
En betongplatta av 10 cm tjocklek, vilket är det
vanliga vid dylika innertak, har ett mycket stort
värmegenomgångstal eller siffran 3. Plattan måste
därför isoleras så att värmegenomgångstalet sänkes
till 0.5.
På grund av att yttemperaturen ej behöver
falla mer än omkring 6° för att daggpunkten skall
inträda är det nödvändigt att spola takets
undersida med varm torrluft. Detta sker genom
luftspridare, vilka stå i förbindelse med de förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
