Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 522 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 26 sept. 1931 - Betongkonstruktioner för pappers- och cellulosafabriker särskilt med hänsyn till brandsäkerhet, ventilation och isolering, av David Andersson - Notiser - Nationernas förbund om den europeiska produktionens och handelns organisation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 11. Pappersmaskinhall med takvolymen anordnad som
torrluftkammare, typ V.

Det kan ej undvikas att mättad luft tränger in
i murverk och arbetar sig längre och längre ut mot
den kalla ytterytan, varvid den når sin daggpunkt.
Särskilt har det så bildade kondensvattnet
benägenhet för att samla sig innanför den yttre putsen och
bidrager sedan till dennas sönderfrysning under vintern.

Väggarna i ett pappersbruk böra därför utföras
av absolut frostbeständigt tegel. Fasaderna böra
fogas, ej putsas.

Det är särskilt vid fönstren, på vilkas utbildning
det ofta lägges ned alldeles för litet omsorg, som
förstörelsen visar sig. Fönstren upptaga dock 40 à
50 % av väggytan (se fig. 7).

Överst till vänster å fig. 8 visas en vanlig
fönsteranordning med rutorna placerade närmast väggens
yttersida samt en fönsterbänk inåt lokalen. Tänker
man på värmegenomgångstalet, ser man, hur detta
minskar i smygarna och anledningen till väggens
förstöring vid fönstren framstår tydligt.

Rättare är, som bilden närmast under visar, att
sätta rutorna vid väggens insida och anbringa en
isolering av kork eller masonit runt fönstren till
hådan bredd, att konstruktionen blir jämnstark ur
isoleringssynpunkt.

Man undviker då den inre fönsterbänken, vars
nytta är tvivelaktig. Solbänken kan lämpligen
som bilden nederst till höger å fig. 8 visar, utföras
av gjutjärn. Detta är särskilt att rekommendera
vid sulfitfabriker, där plåt lätt angripes av rost.
Genom denna fönsteranordning slipper man även
alla fönsternischer på insidan och får i stället en
slät innervägg. En vanlig fönsteranordning är med
den inre fönsterbänken av betong, vilket emellertid
ur isoleringssynpunkt är olämpligt. En bättre
konstruktion med fönsterbänk av ek visas nederst till
vänster å fig. 8.

Ett förslag med dubbla fönster, ett yttre med
vanlig placering och ett inre i liv med den inre
väggytan visas å samma fig. överst till höger. Här
bör man dock anbringa en genomgående plåt
nedtill mellan fönsterbågarna, så att kondensvatten ej
nedtränger i murverket.

En i enlighet med föregående riktigt utförd
fönsterplacering visas å fig. 9. Muren är här av
frostbeständigt klinker och fönsterbänken av
gjutjärn. Samma fönster sett inifrån visas i fig. 10.
Spröjsarna av trä äro fästa direkt i karmarna och
de vanliga bågarna saknas. Endast nedre delen är
öppningsbar.

Vid de förut visade typerna av pappersbruk har
den torra varmluften från fläktaggregaten förts
längs hela maskinhallen i trummor förlagda antingen
utanför denna eller i takkonstruktionen. För
placering av luftspridarna till innertaket är man
hänvisad till vissa platser, där lufttrummorna gå fram
eller också måste avgreningarna från trummorna
ledas till de ställen, där luftspridare skulle placeras.

Fig. 11 visar ett ytterligare sätt, typ V, för
lösning av problemet. Hela rummet mellan yttre och
inre takplattan utbildas till luftkammare, dvs. hela
takvolymen frånsett de mindre avsnitt som
erfordras för luftuttagning fylles med torrluft. Härigenom
kunna luftspridarna placeras på önskade ställen
utan hänsyn till lufttrummor. Även i takfönstren,
där man vid de andra typerna ej kunde anordna
luftspridare, är detta möjligt.

Fläktaggregaten i typ V ha placerats vid
maskinhallens ena sida. Takfönstren äro anordnade helt
vid sidan av maskinen. Denna typ torde ha vissa
fördelar. Förutom att de horisontala lufttrummorna
helt kunna slopas, kan hela taket isoleras
jämnstarkt. Isoleringen utgöres av 4 cm kork som
skyddas med cementputs. Längs lanterninen (fönstren)
äro gångbanor anordnade, försedda med räcken. I
övrigt äro tak- och väggfönstren utbildade på förut
beskrivet sätt.                                                 (Forts.)

NOTISER

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>