Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 559 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 17 okt. 1931 - Notiser - Korrosion och slitage i slussventiler för överhettad ånga - Trafikreglering medelst ultraröda strålar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synes ett motarbetande av strålningsslitaget mera böra
inriktas på lämplig formgivning än på val av material.
Särskilt utsatta synas de i strömmens omloppsriktning
liggande ytorna vara. Det bästa botemedlet är
givetvis en eliminering av varje strålningsförlopp. Denna
senare fordran leder vid armaturtillverkningen
automatiskt till ett undvikande av alla luckor vid sätet och
en ytterst noggrann utformning av tätningsytorna.
Den minsta otäthet, särskilt vid stora tryckskillnader

Fig. 2. Genom strålningsslitage förstörd ventilkägla.

fore och efter avstängningsorganet, är tillräcklig för
att inleda ett strålningsslitage, varefter
förstörelsearbetet icke längre står att hindra.

Den mest kända formen av slitage är väl
friktionsslitaget, som närmast kan liknas vid en "hyvling i
smått". Som hyvel tjänstgör stundom en
framspringande kant hos det hårdare av två slitstycken,
stundom ett smärgelkorn, som ligger inbäddat i ett av
de båda slitstyckena eller försättes i rullning mellan
dessa. Vid armatur uppstår friktionsslitage i stor
utsträckning hos tätningsplattor till slussventiler (jfr
fig. 3), förorsakat genom glidningen vid avstängningen
under medverkan av oundvikliga orenligheter, såsom
formsandsrester, pannstenspartiklar, svetspärlor, smuts
etc. och kännetecknas av grunda, långa och raka

Fig. 3. Av friktionsslitage angripen slidplatta.

skåror. Rörande detta förlopp har J. A. Brinell utfört
förtjänstfulla undersökningar (jfr "Präzision", 1922,
häfte 26; 27/28, 29/30.) Han har matematiskt
beräknat, att storleken, hårdheten och formen hos
smärgelpartiklarna hava ett avgörande inflytande på deras
slitageverkan. Vid armaturtillverkningen lägges
beträffande friktions slitaget huvudvikten vid att alla
smutspartiklar så mycket som möjligt avlägsnas från
tätningsytorna. Såvida denna grundfordran icke kan
uppfyllas till fullo, måste de på tätningsytorna
kvarblivna partiklarna förvandlas till minsta möjliga
slitbara form, dvs. söndermalas. Ifall tätningsorganen
själva skola ombesörja dessa båda uppgifter, är det
nödvändigt, att de icke skadas ens av de hårdaste
partiklar, som kunna tänkas förekomma.

Vid en nyligen i marknaden utsläppt slussventil för
överhettad ånga, benämnd "Sera", hava jämte andra
synpunkter just slitagefrågorna blivit beaktade i nämnda
hänseenden. Ventilen (fig. 4) är en parallellslussventil.
De båda tätningsplattorna hållas säkert isär

Fig. 4. Sera-slussventil i genomskärning.

från varandra genom två värmebeständiga fjädrar samt
vid avstängning genom en centralt, underifrån
påtryckande kil.

Ventilens konstruktion är baserad på egenskaperna
hos ett nytt material "Trib", rörande vars
sammansättning några närmare uppgifter ännu icke lämnas.
Materialet säges äga en anmärkningsvärt stor hårdhet
med stor töjning samt vara korrosions- och
Värmebeständigt. Alla mera påfrestande delar hos den
nämnda ventilen, såsom tätningsringar i hus och
plattor, tryckkil och avstängningsring till packbox, äro
gjorda av Trib-material.

Tribmaterialet garanteras absolut korrosionsbeständigt.
T. o. m. efter längre tids drift eller, något som
är ännu farligare, efter ett längre stillastående, skola
alla delar förbliva spegelblanka. – För att förhindra
strålningsslitage planslipas tätningsytorna ytterst noga;
tätningsplattorna inställas med största precision
medelst en nykonstruerad kil med avrundade tryckytor.
Tätningsytorna hava gjorts smala och tillåta de allra
högsta anliggningstryck. Förekomst av luckor vid
sätet undvikas härigenom på bästa sätt, och
strålningsslitage är därför uteslutet.

Även mot friktionsslitage är ventilen säkrad. De
fjädrande, isärpressade slidplattorna skrapa
tätningsytorna i huset rena vid avstängningen. Eventuella
kvarblivande fasta partiklar malas och smulas sönder
mellan Trib-ringarna vid anpressning medelst
tryckkilen utan att lämna det allra minsta märke på de
glashårda ytorna.

Trafikreglering medelst ultraröda strålar. I
VDI-Zeitschrift (10 oktober 1931) har Gerhard Gresky i en
uppsats om den ultraröda strålningens användning inom
kommunikations- och säkerhetsväsendet även berört
problemet angående automatisk trafikreglering i
gatukorsningar.

I Amerika har man i korsningar mellan huvudgator
och mindre viktiga tvärgator tillämpat ett automatiskt
stopp- och gå-system med ljusväxlingsperioder, vilkas
längd bestämmas av statistiskt funna intensitetsförhållanden
mellan trafiken i huvud- och tvärgatorna. I
allmänhet har man ordnat så, att huvudgatan är öppen
för genomfart tre gånger så lång tid som tvärgatan.
Systemet har dock visat sig alltför stelt, enär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>