- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
631

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1931 - Om bestämning av rörisoleringars värmeisoleringsförmåga, av Bertil Stålhane och Valter Andersson - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skikttjockleken, ry – ri = 0,01 (1 cm), i andra fallet,
isolering II, var [lambda] = 0,06 och tjockleken = 0,03
(3 cm). Vid en rördiameter av ca 1 1/2" äro de båda
isoleringarna likvärdiga. Vid 1/2"-rör är
värmeförlusten med isolering II ca 25 % större än för
isolering L Vid 2 1/2"-rör däremot är isolering II ca
7 % bättre än isolering I.

Det framgår av ovanstående omständigheter, att
man för en fullt oangriplig bedömning av ett visst
slags isolering, för varje särskild typ med viss
skikttjocklek, bör utföra direkta bestämningar av
värmeförlusten pr meter rörlängd, vid såväl olika
temperaturer som olika rördiametrar.
Lämpligen utföras
mätningarna med den avsedda isoleringen anbragt
å mätrör av ovan angivet slag och några olika
diametrar, t. e. 1/2", 1", 1 1/2" och 2", varvid för varje
rör bestämning av förlusten göres vid några olika
temperaturer. Resultaten kunna sammanställas i ett
diagram, där värmeförlusten anges som funktion av
temperaturen, med en kurva för varje rördiameter.
Förekommer ett fabrikat i flera olika typer resp.
skikttjocklekar, bör ett dylikt diagram fastställas för
varje typ.

Denna metod medför visserligen en ganska
omständlig provning av ett fabrikat, men å andra sidan
erhålles tillförlitliga värden, som möjliggöra en
riktig jämförelse mellan olika slag av isoleringar och
dessutom kunna direkt tillämpas vid beräkning av
förluster vid användning av isoleringarna i praktiken.

För att erhålla en slags norm vid bedömning av
olika rörisqleringar, har utförts en serie mätningar
på rör isolerade med vanlig nöthårsfilt, omlindad
med klistrad bomullsbinda i halv överlappning.
Resultaten återfinnas i närstående diagram. Fig. 2
visar värmeförlusten i kcal pr meter rörlängd och
timme vid isolering av 1/2", 1", 1 1/2" och 2" rör med
1 lag 8 mm nöthårsfilt med volymvikten 180 kg pr
m3. Kurvorna ange värmeförlusten som funktion av
rörets övertemperatur över omgivningens, som var
ca 20°. Fig. 3 innehåller motsvarande kurvor för
isolering med 2 lag (16 mm) av samma slags nöthårsfilt.

DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.

Av Rütger Essén.


Världskrisens skärpande. –
Arbetarregeringens fall i England. – Den nya
nationalvegeringen. – England överger
guldmyntfoten. – Innebörden av världens valutakris.
– överväldigande konservativ seger vid
parlamentsvalen i England. – Framtidsutsikter
för den nya nationella regeringen
och dess politik. – Den indiska
konferensens misslyckande. – Frankrikes
finansiella diktatorsposition. – Lavals
uppgörelse med Hoover. – Växande anslutning
till kravet på fredsrevision: Mussolinis
Neapeltal. – Läget i Tyskland. –
Regeringen Brüning får förtroendevotum. –
överväldigande nazistsegrar i Hamburg och
Hessen. – Utsikterna för den nationella
oppositionens seger i Tyskland. –
Konflikten i Mandschuriet. – N. F: s
medlingsförsök. – Konfliktens sannolika utgång. –
Förbundsförsamlingen i Genève i september
och utsikterna för nedrustningskonferensen.

                        Stockholm den 24 november 1931.
De senaste månaderna ha helt stått i den alltmer
hotande världskrisens tecken. Den katastrofala
nedgången i alla de ekonomiskt ledande ländernas
produktion och utrikeshandel har bl. a. medfört en
stegring av arbetslösheten långt utöver vad man
tidigare ansett sig böra befara, och vintern ingår
överallt i de stora industriländerna under trycket av
nöd och oro. De internationella betalningsförhållandena
ha även i betänklig grad förryckts, och under
denna påfrestning har guldmyntfoten – som sedan
fem å sex år ånyo möjliggjort guldets funktion som
en enhetlig, universellt erkänd värdemätare – ånyo
brustit, i det att först England, sedan de
skandinaviska och flera andra europeiska stater måst överge
sina valutors guldparitet. Detta är den första av de
utomordentligt betydelsefulla händelseutvecklingar,
som världsopinionen under de sista månaderna med
oro och spänning har följt. Den andra är den
omsvängning mot konservativ politik och nya
handelsprinciper som ägt rum genom utgången av
parlamentsvalen i England. Den tredje slutligen är den
vittutseende konflikten i Mandschuriet mellan Japan
och Kina
– med Ryssland och U. S. A. i bakgrunden
– genom vilken läget i den Fjärran Östern av allt
att döma kommer att undergå en väsentlig förändring.

Den stora internationella penningkris, som nu
utbrutit, har sedan mer än ett halvår kastat sin skugga
framför sig. I maj inträffade i Wien det sammanbrott
av det stora bankinstitutet Österreichische
Kreditanstalt, som hotade att allvarligt rubba
Donua-ländernas ekonomi, och som också sannolikt skulle
gjort det, om icke Bank of England ingripit stödjande
med en kredit på bortåt 5 millioner pund sterling.
Sommarens tyska penningkris stod emellertid ej att
avvända, och det visade sig härvid vilken
utomordentlig fara för hela Europas finansiella stabilitet
som låg i Tysklands väldiga kortfristiga skuldsättning,
främst till Frankrike och U. S. A. De höga
tyska förräntningsmöjligheterna – 6 till 8 och 10
procent – hade dragit dit dessa penningar, under
det förmedlarna: engelska, – holländska, schweiziska
och skandinaviska finansinstitut och finansmän,
själva endast betalade 3 à 4 procent.

Det var som sagt framför allt franskt och
amerikanskt kapital som arbetade i dessa korta affärer.
Men England stod härvid en betydande risk, och när
den internationella förtroendekrisen skärptes, blev
denna risk akut. Englands väldiga kapitaltillgångar
voro ju i långt högre grad än de franska och
amerikanska bundna världen runt i produktiva företag på
lång sikt – med andra ord mindre likvida - och
detta blev nu i högsta grad kännbart. Redan i början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free