Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1931 - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framhållit finns del flera samverkande orsaker till den
nuvarande depressionen. Dels har det uppstått en
jordbrukskris, dels en industrikris, beroende på för snabb
utbyggnad av den produktiva apparaten, dels en
finanskris, framkallad av bristande förtroende, vartill
ytterligare kommer det osäkra politiska läget i världen.
Föredragshållaren övergick så att redogöra för den
regelbundna periodicitet i konjunkturväxlingarna, som
han konstaterat efter en hel del ingående undersökningar.
Dessa peka hän på en dominerande 9-års cykel,
överlagrad en lång period om 50 à 60 år. Dessutom
har kunnat påvisas en viss regelbundenhet ifråga om
korta växlingar på ungefär 3 år. Den långa periodens
senaste toppar inföllo på 1860- och 1920-talet med en dal
omkring 1890; en ny dal torde vara att vänta omkring
1940. Den viktiga 9-årscykeln uppvisar en topp
omkring 1918, en botten 1921–22, en ny dal 1926–27 och
en ny botten 1930–31. Man har sålunda skäl att vänta
en ny uppgång till omkring 1936 och en därpå följande
kristid ned mot 1940. Såväl denna sistnämnda kris som
den nuvarande förstärkas i sina verkningar genom att
de infalla å en nedåtgående dal av den långa
60-års-cykeln. Angående orsakerna till denna periodicitet
ansåg talaren att de i främsta rummet vore att söka i
prisbildningen å jordbruksprodukterna, m. a. o. i
skörderesultaten. Talaren hade redan 1928 givit uttryck åt
farhågan, att en konjunktursvängning i Amerika vore
att vänta av den anledningen att världsskörden det
året syntes mycket god, och att dess tryck på den högt
uppdrivna produktionstakten i Amerika kunde väntas
föra till en omkastning i läget. Så skedde ju också.
Då man kan vänta sig en vändning i prisnivåns
rörelser fr. o. m. nästa år ville tal. uppmana till att
begagna det nuvarande läget för att så långt som möjligt
modernisera driften, detta för att fullt kunna utnyttja
produktionsmöjligheterna under den uppåtgående
konjunkturen, som beräknas komma att vara intill 1936.
Man bör förbättra produktionsapparaten under dåliga
år samt producera för fullt och spara under de goda
åren. Ju flera som handla i denna anda, desto lättare
blir det att komma över konjunkturens växlingar. Helt
undgå den kan man väl ej – på hitsidari det tusenåriga
riket. –
Nästa föredragshållare var ingenjör Åke Hugo, vars
ämne var "Förändringar i textilindustriens råvaruförsörjning".
De förändringar talaren ville taga sikte på peka
samtliga hän på att de utomeuropeiska länderna bliva
allt mer och mer självförsörjande, icke blott ifråga om
råvarornas förädling till färdiga produkter, utan även
ifråga om produktionen av råvarorna själva. Man
spårar m. a. o. en markerad tendens hos utvecklingen
att gå i riktning mot en självhushållning i stor skala.
Tendensen är kanske kraftigast ifråga om bomullen;
exempel härpå bjuda sydstaterna i U. S. A. samt
Indien, Brasilien, Kina och Ryssland. Granskar man å
andra sidan Europas position så finner man beträffande
bomull och jute, att all råvara måste importeras; av
ull produceras 1/3 av konsumtionen inom Europa,
natursilke produceras i en myckenhet av 10 % av
konsumtionen. Av de naturliga textilråvarorna är det endast
linet som helt produceras inom Europa. Vad slutligen
det nyaste textila råmaterialet – konstsilke –
beträffar, så äro vi helt självförsörjande, icke blott ifråga om
det färdiga materialet utan även ifråga om råämnet, cellulosan.
I anslutning till föredraget visades ett flertal
ljusbilder, som i grafisk form illustrerade de av talaren
anförda förhållandena.
Föreläsningarna fortsatte lördagen den 21 november,
da dr-ing. G. Schwen föreläste över ämnet
"Echtheitsfragen in der Textilindustrie". Efter att i korthet hava
redogjort för uppkomsten av den moderna färgämnesindustrien
påpekade talaren att det vanrykte som de
syntetiska färgämnena till en början fingo genom sina
i jämförelse med naturfärgämnena dåliga
äkthetsegenskaper, numera vore fullständigt oberättigat. Man
förfogar numera över en mångfald konstgjorda färger,
vars äkthet är fullt likvärdig, i många fall bättre än
naturfärgämnenas. Talaren övergick härefter att
redogöra för de arbeten som utförts i avsikt att skapa
normer och standards för bedömande av en Bärgnings
äkthet. Slutligen påpekade talaren att det i många fall
ställdes oberättigade fordringar på äktheten hos en färg.
Att för varor med kort livslängd fordra äkthetsegenskaper
av högsta klass är givetvis nationalekonomiskt
oriktigt, enär samma nytta kan erhållas med en
billigare färgning. Denna anpassning av äktheten efter
varans art demonstrerades av ett synnerligen
rikhaltigt åskådningsmaterial i form av färgade och tryckta
tyger av olika art samt färgade garner och råmaterial.
Föredraget illustrerades i övrigt av ljusbilder samt
prover å olika färgningar.
Lördagens andra föreläsare var direktör A. Grünert,
som föreläste över "Moderne Textilveredelungsmaschinen".
Föredraget, som belystes av ett stort antal
ljusbilder, gav en utmärkt överblick Över den moderna
maskinteknikens resurser ifråga om det praktiska
realiserandet av de krav, som man uppställer i avseende på
varornas kvalitet. De nya maskintyper som utformats
ifråga om tvättning, färgning, blekning, tryckning och
appretering av såväl konstsilkevävnader som
bomullsvävnader demonstrerades i form av ljusbilder med
speciell vikt lagd på de av materialets art betingade
konstruktiva detaljerna.
Sedan förbundets ordförande, överingenjör Engblom,
avtackat föreläsarna, avåts en gemensam middag, i
vilken över hundratalet gäster deltogo. En hel del tal
växlades; under det följande samkvämet visades ett
par intressanta filmer, och den i övrigt glada
stämningen höjdes ytterligare bl. a. genom en för dagen
författad bordsvisa. Wm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
