Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. 14 mars 1931
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 3
MARS 1931
l TEKNISK TIDSKRIfTF
*
BERGSVETENSKAP
. REDAKTÖR– B.G.MARKMAN.
mmmmmmmmmmmmmm^mmmmmmmmmmmmmmmmmmmm
UTGIVE^^^^^»V£N^\A"rEKNOLOGFbF^^^W
INNEHÅLL: Utvecklingen och användandet av Hawkesworth’s löstagbara borrskär, av bergsingenjör L.
Nordenfelt. - Några nya rön angående Vanadin-titanjärnmalmers utnyttjande, av bergmästare Björn Kjellberg. - Notiser.
UTVECKLINGEN OCH ANVÄNDANDET AV
HAWKES-WORTH’S LÖSTAGBARA BORRSKÄR.
Av bergsingenjör LENNART NORDENFELT.
I en uppsats om löstagbara borrskär i Teknisk
tidskrift, häfte 5 av den 11 maj 1929, återfinnes en
ganska ingående beskrivning av Hawkesworth’s
löstagbara skär. Då nu efter årslånga försök vid
Ana-conda Copper Mining Co. de första officiella
uppgifterna om detta skär och de därmed vunna resultaten
publicerats vid ett föredrag, hållet av Mr. Chauncey
L. Berrien (General Superintendent of Mines,
Ana-conda Copper Mining Co.) inför American Mining
Congress möte i Spokane, Wash., i oktober 1929,
torde ett referat härav kunna vara av intresse.
Det första patentet för detta löstagbara skär uttogs
av Mr. Hawkesworth, då verkstadsförman vid
Ana-conda Copper Mining Co., i november 1918, och
skären tillverkas numera enligt patent beviljade under
åren 1922 och 1923.
År 1922 hade tillverkningen av skären utvecklats
så att tillräckliga skäl ansågs föreligga att helt
utrusta en gruva med löstagbara borrskär. Försöket
och det fortsatta studiet av detta problem förlades
till Badger State gruvan, vilken hade en
genomsnittlig dagsproduktion av l 200 ton malm. Denna gruva
är typisk för Butte-distriktet med bergarter
varierande från lösa till mycket hårda graniter och
sulfid-malmer. Brytningen försiggick i olika etager mellan
450 och l 350 m avvägning och på icke mindre än
85 arbetsplatser. Av dessa voro 46 % "square set
and rill stopes", 28 % orter (levels) och 26 %
stig-orter (raises). Gruvan sysselsatte vid denna tid c:a
700 man per dag, och förutom uppfordring av malm
fraktades från etage till etage betydande kvantiteter
fyllnadsberg från ortdrivningarna.
Det säger sig självt, att en direkt jämförelse mellan
vanligt borrstål och borrstål med löstagbara skär icke
skulle giva ett tillfredsställande svar på frågan, om
hur mycket som står att vinna vid övergång till den
senare borrstålstypen, utan det är en hel del andra
faktorer, som ävenledes måste tagas med i
beräkningen. Först visade det sig nödvändigt att
tillförlitliga siffror över kostnaderna för det vanliga
borrstålet funnos tillgängliga. Endast mycket
otillfredsställande sådana funnos att tillgå, varför ingående
tidsstudier beträffande borrstålets passage från
smedjan till arbetsplatsen och åter till gruvan måste
igångsättas. Denna undersökning avsåg att
bestämma kostnaden för följande faktorer:
Tillverkningskostnader.
Kostnader per borr, levererat vid gruvan.
Medelvikten per borr.
Kostnader pr kg.
Kostnader för tillverkning av ett borr (Smidning
och härdning av skär och nacke).
Genomsnittligt antal borr i användning i gruvan.
Totalkostnader för gruvans genomsnittliga
borr-stålskvantitet.
Driftskostnader.
1. Distribution av borrstål: Kostnaden för
transport från smedjan till arbetsplatsen och åter till
smedjan. Denna kostnad uppdelas i följande
grupper: 1. Hiss- och schaktunderhåll (del av -); 2.
Upp-och nedfraktning genom schaktet; 3. Tiden för
transport från schaktet till arbetsplatsen; 4.
Hjälpbor-rarens tid för utbyte av slöa borr.
2. Borrvässning: Kostnad för arbete och tillbehör.
Arbetskostnaden innefattar: borrvässning, härdning,
nya nackar, rensning av igensatta hål, riktning av
krokiga borr, lastning av borrstålet på vagnar för
transport till schaktet och ofrånkomliga uppehåll i
arbetet. Tillbehörskostnaden innefattar följande:
tryckluft, koks, smörjolja, härdolja, vatten,
reservdelar till borrvässningsmaskin, underhåll av sänken
till borrvä’ssningsmaskin och diverse
ugnsomkostnader.
3. Ersättning av uttjänt borrstål.
Tillverkningskostnader för nytt borrstål och kostnaden för
om-vässningen av slöa skär baserades på verkliga
tidsstudier över en längre tid. Den kvantitet stål, som
var i cirkulation i gruvan, bestämdes genom en
inventering. (Såväl antal som vikt av borren
bestämdes.) Den kostnad, som var svårast att bestämma,
var distributionskostnaden, och för att få ett
tillförlitligt värde härå företogs tidsstudier vid varje
individuell arbetsplats under en tid av flera veckor.
Studierna utfördes av ingenjörer. Efter att på detta
sätt hava bestämt kostnaderna för vanligt borrstål
(baserat på uppgifter under ett års tid) utbyttes
detta i hela gruvan mot full utrutsning av löstagbara
borrskär av Hawkesworth typ. Denna utrustning
bestod av själva borrlängderna (shanks) (med "borr"
menas här själva borrlängden exklusive det löstagbara
borrskäret), de löstagbara skären, anordning för loss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931b/0017.html
