Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 11 april 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 APRIL 1931
BERGSVETENSKAP
27
Formulär Rock Drill 32.
Detta formulär utgör en rekapitulering av de
formulär, som ovan beskrivits, plus reparationer utförda
vid verkstaden och visar för gruvorna följande:
Mottagna, omslipade skär.
Mottagna borr, både nya, ersättning d:o,
reparerade d:o och angivande eventuell kreditering.
Skadade borr och slöa skär sända till fabriken.
Distributionen av skär till de olika
arbetsplatserna med statistik för varje fall över
utlämnade, återlämnade, förlorade, skadade och slöa
skär.
Det har även en rubrik för antalet använda skär
och kubikfot lösbrutet berg per skär använt vid de
olika arbetsplatserna. Uppgiften angående lösbrutet
berg erhålles från den gruvtekniska avdelningens
statistik.
Formuläret har även en rubrik utvisande detaljerna
angående utförda reparationer av borren, såsom
skäränden lindrigt skadad, skär-änden skadad, böjda eller
genom sprängning förstörda, igenpluggade, utslitna
nackändar, nackbrott, omslipning av nacken,
om-nackning av brustna borr och totala antalet borr,
som reparerats. Andra rubriker äro procent av
totalsumman av reparationerna, kubikfot lösbrutet berg
per reparerat borr, summa reparationer per borr och
slöade skär på skadade borr. Det utvisar också
erhållna skärbehållare och losslagningsblock, procenten
förlorade skär av utlämnade, procenten förlorade
skär av använda, ett inventarium och fabrikens totala
produktion av nya borr.
Även om dessa detaljer synas överflödiga, äro de
lätta att föra och äro nödvändiga för att kontrollera
resultaten och framtvinga rätt användning av
skären. Borrstålsavdelningen sänder kompletta
rapporter till alla gruvingenjörer och gruvfogdar i slutet av
varje månd.
Formulär Rock Drill 26.
Detta formulär användes för att erhålla en statistik
över skären, som användas i gruvan, distributionen av
skären till de olika arbetsplatserna angivande
förlorade, skadade och slöa skär. De sändas från varje
gruva till borrstålsavdelningen, och resultaten
användas för utskrivandet av formulär 32. Rubrikerna äro:
arbetarnas nummer, skärbehållarens nummer,
utlämnade, returnerade, förlorade, skadade och slöade
skär, allt klassificerat på de olika arbetsplatserna.
Systemet för bokföring och statistik är nu
standardiserat till den grad, att det numera är fullt
tillfredsställande och kommer icke att behöva många,
om några, ändringar eller tillägg. Var och en, som
är något hemmastadd med driftsproblemen i en gruva,
behöver icke några detaljerade förklaringar över
nödvändigheten av att föra statistik.
Den tekniska utvecklingen och tillverkningen av
Hawkesworth’s löstagbara skär.
Som tidigare nämnts, uttogs den första
patentansökan för detta skär år 1918 av Arthur L.
Hawkesworth, och själva principen för denna skärtyp var
redan utprovad år 1916. Tidigt på året 1924 hade
Hawkeswortlrs löstagbara skär förbättrats till den
grad, att det syntes berättigat att bygga en större
fabrik för tillverkningen av desamma. Naturligtvis
hava sedan dess viktiga ändringar ägt rum i tillverk-
ningsprocessen och värmebehandlingen av skären.
Automatiska maskiner provades och förkastades, och
en del specialmaskiner utprovades för att
tillfredsställande kunna utföra vissa detaljer under
tillverkningens gång. En utomordentlig värmebehandling av
skären utexperimenterades, vilket var minst lika
viktigt för skärets framgång som någon av de andra
delarna av tillverkningsprocessen. Det torde vara
värt att påpeka en sak från detta skärs
utvecklingshistoria. Tidigare försök att smida skären voro icke
tillfredsställande, huvudsakligen beroende på att man
icke hade lämpliga smidesmaskiner tillgängliga i
Butte. Man trodde då, att lösningen låg däri, att låta
gjuta skären, och för att utröna detta beställdes
10000 gjutna skär av specialstål. Eesultatet var
mycket nedslående. Ungefär 50 % av skären
uppvisade allvarliga gjutfel, vilka gjorde skären
odugliga för borrning. Som ett resultat av detta försök
hava senare de gjutna skären ej kommit under
vidare diskussion. Utrustningen av den nya. fabriken
för tillverkning av Hawkesworth’s skär innefattade
bl. a. en skruvsmidespress för skären, en
skägg-ningspress, oljeeldade glödgningsugnar för
härdning, borrvässningsmaskin för att göra nackar,
fras-maskin för upptagande av spår i nackarna, ugn för
härdning av nackarna, oljehärdningstankar och
diverse verktyg, som höra hemma i en mekanisk
verkstad. Den nya anläggningens kapacitet var ungefär
l 200 nya skär, 60 nya borr, 2 500 omslipade skär
och 120 reparerade borr per 8 timmars arbetsdag, I
medeltal voro 14 män anställda. Hawkesworth Co.
började sin produktion i november 1924 och har
varit i kontinuerlig drift till den 16 juni 1928, då hela
anläggningen och viss del av patenträtten inköptes
av Anaconda Copper Mining Co. De
tillverkningsmetoder, som då redan införts, äro i huvudsak
desamma, som användas även i dag.
Under den tidigare utvecklingsperioden av detta
löstagbara skär användes nästan uteslutande legerat
stål för tillverkningen. De legerade skären vpro i
allmänhet mera tillfredsställande än skär av rent
kolstål. På grund av att en del skär förlorades nere i
giuvan samt möjligheten av att använda kofsformigt
solitt borrstål, som utförsåldes i stora partier till
skrotpris, befanns det dock mera ekonomiskt att ej
längre använda det legerade stålet. Man har därför
under en längre tid använt !1/2// korsformigt
borrstål (light section) av kolhalt mellan 0,80-0,90,
mangan 0,20-0,30. Stängerna mottagas vid fabriken
i 18-20 fots längder, upphettas till c:a 200° C och
avklippas därefter i lämpliga ämnen om !5/s" längd,
vägande c:a 280 gr. Dessa ämnen motsvara skär
av l7/s" diameter (påhuggare). Ämnena placeras i
en matningsapparat ovanför smidesugnen, och de
avgående gaserna från denna förvärma ämnena, innan
de i ugnen upphettas till 980-l 040°C.
Skruvpressen formar skären, och skäggningsmaskinen tager
bort c:a 30 gr av skägg, varefter skären falla ner i
gjutjärnsbehållare av S" diameter och 24" höjd, vilka
rymma c:a 250 skär vardera av ovan angiven
diameter. Allt emellannåt inblandas träkol, och en
behållare fylld med skär täckes helt och hållet med
träkol för att hindra oxidation under den
efterföl-jand glödgningsprocessen. Efter det att behållaren
med sina skär har avsvalnat till rumstemperatur,
insättas 5 sådana i en oljeeldad muffelugn. 4 timmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
