Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 9 maj 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D MAJ 1931
BERGSVETENSKAP
37
Om nian för att få en överskådlig bild av de olika
lastningsmetoderna, jämförda med varandra, sätter
handlastning i vagn till 100, representeras alltså
metoderna i enlighet med tab. 7 av följande
jämförelsetal:
Tabell 8.
Effekt Kostnad
Handlastning...................... 100 100
Pendelrännor..................... 125 90
Skrapor .......................... 781 28
Som förut framhållits betr. övriga siffror gälla
naturligtvis även dessa värden exakt endast för det
speciella fall, som här behandlats, men med vederbörlig
hänsyn till de lok(ala förhållandena torde de dock
kunna go en del hållpunkter även för andra likartade
arbeten.
Handlastningen i vagn. som tagits som norm i
ovanstående tabell, torde ej behöva närmare
diskuteras. En sak kan dock förtjäna påpekas i dessa
"safety first"-tider, nämligen risken för olycksfall
genom ras vid för höga etager. Där så ske kan bör
därför pallhöjden begränsas till 10-12 m. Detta
gäller i ännu högre grad pendelrännorna, där även risk
för driftsavbrott genom överrasning av rännorna
tillkommer, varför därvid en etagehöj d av 5-6, högst
8 m ej lämpligen bör överskridas. Vid skraplastning
däremot är upplagets dimensioner utan större
betydelse.
Vid pendelrännorna bör lastningseffekten rel.
vagnslastning kunna ökas med 25 %, och även ur
ekonomisk synpunkt bör ett något gynnsammare
resultat kunna erhållas, med en kostnadsminskning på
upp till 10 % möjlig. Beroende på rännprofil och
lutningsförhållanden m. m. varierar rännornas
kapacitet, men bör t. e. vid en ränna av Eickhoffs profil II
(525 cm2 tvärsnitt) vid l å 2° medlutning 6-8 lastare
kunna sysselsättas, motsvarande en
transportkapacitet av 25-35 ton järnmalm pr bruttotim.
Pendelrännorna fordra dessutom enkelt montage,
huvudsaken är att motorn blir ordentligt fastgjord.
Rännorna böra helst läggas i utförslutning, men de kunna
även arbeta i mindre motlutning, dock blir därigenom
transportförmågan i hög grad lidande. Även relativt
skarpa kurvor kunna tillåtas. Totala rännlängden
= transportvägen torde i vanliga fall begränsas till
ca 100 m, vid lättare transportgods dock mera.
Motorns luftförbrukning är emellertid ganska stor, för
en Eickhoffmotor om 10 hkr (typ ME 380) ca 5 m3 fri
luft pr min., och slitaget på rännor och rullstolar
särskilt vid hårdare malmer betydande. Rännorna lämpa
sig dessutom ej för mullformig malm, speciellt ej för
sådan i fuktigt tillstånd. Inköpspriset för ett
pendel-ränncaggregat, motor och exempelvis 75 m rännor,
belöper sig till ca 2000 kr.
Vad slutligen skraplastningen beträffar, har man
härmed säkerligen kommit fram till en synnerligen
användbar metod, som har framtiden för sig. Då
effekten huvudsakligen bestämmes av skrapans och
spelets storlek, kan densamma genom lämpligt val
av dessa faktorer efter godtycke varieras inom vida
gränser. Vid i det föregående beskrivna fall har med
en skraputrustning av medelstorlek effekten pr man
rel. handlastning ungefär 8-dubblats med till mindre
än 1/3 nedbringad kostnad, och lastningskapaciteten
har därvid uppgått till ca 50 ton pr skrapa och
bruttotim. Effekten avtar dock naturligtvis med ökad
skrapväg, med ca 150 m som en ungefärlig ekonomisk
gräns för en skraplängd. Monteringen av en
skräp-anläggning är enkel, för fastsättning av brytskivorna
kan helt enkelt användas en kraftig, i marken nedsatt,
väl stadgad stolpe av erforderlig längd. Skrapningen
kan ske horisontalt eller efter ett lutande plan, nedåt
eller uppåt. I senare fallet fordras endast en något
kraftigare motor. Underhållet, huvudsakligen
bestående i utbyte av förslitna linor och tandspetsar, är en
enkel procedur, som ej fordrar särskild personal. Den
ansträngande handlastningen har vidare ersatts med
den ojämförligt lättare maskinskötningen, vartill även
för grovarbete odugliga personer kunna användas.
Anskaffningskostnaden för en komplett
skraputrustning av den storlek som kommit till användning å
Kiirunavaara, omfattande elektriskt spel, skrapa,
block och linor uppgår till ca 10000 kr.
UTVECKLINGEN OCH ANVÄNDANDET AV
HAWKES-WORTH’5 LÖSTAGBARA BORRSKÄR.
Av bergsingenjör LENNART NORDENFELT.
(Forts, från sid. 30.)
Sammanfattning.
Statistik för 1928-1929 för samtliga gruvor
utrustade med löstagbara borrskär.
För att visa storleken av det arbete som utförts
med borrstål med löstagbara skär innan man
definitivt beslutat att standardisera all bergborrning med
användandet av Hawkesworth’s löstagbara skär,
angives här nedan en tabell, som visar summan av de
olika poster, som använts.
Summan kubikfot lösbrutet berg vid samtliga
gruvor och med båda slagen borrstål under år 1928 och
de första 6 månaderna av 1929 var 80 782 661 kubik-
fot, varav 28 228 664 kubikfot eller approximativt
35 % lösbrutits med Hawkesworth’s löstagbara skär.
Statistik för perioden 1928-1929.
Antal använda nya skär............. 432 040
Antal använda omslipade skär ...... 712 941
Summa använda skär............... l 144 981
Antal använda nya borr ............ 14 794
" reparerade borr .............. 66 586
" borr installerade vid gruvans
utrustande med löstagbara skär ... 7 573
Stålvärde .......................... $ 136 969: 58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
