Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6. 13 juni 1931
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 6
l TEKNISK TIDSKRIFT
JUNI 1931
*
BERGSVETENSKAP
&G.MARKMAN.
INNEHÅLL: Härdningsbara nonferrolegeringar, av bergsingenjör V. Christiansen. - Användning av
lastningsmaskiner vid en stollbyggnad. – Notiser.
HÄRDNINGSBARA NONFERROLEGERINGAR.1
Av bergsingenjör V. CHRISTIANSEN.
Med härdning avses i följande framställning en
viss värmebehandling, varigenom åstadkommes
en egenskapsförbättring, speciellt av hårdheten och
andra mekaniska egenskaper hos ett material. Vid
stål torde härdningsmetoden hava varit bekant redan
i förhistorisk tid; i varje fall är densamma mycket
gammal och har varit av ovärderlig betydelse. Vid
nonferrolegeringar åter, varmed här avses alla
legeringar, i vilka järn ej ingår såsom
huvudbeståndsdel, är det endast ett fåtal år, på sin höjd 15 å 20,
härdningsprocesser använts i större utsträckning.
Orsaken härtill är den, att härdningsprocessen
åtminstone vid de ur teknisk synpunkt mest
betydelsefulla fallen är grundad på helt andra förutsättningar
än vid stål, och att de första upptäckterna häröver
gjordes så sent som för ungefär 20 år sedan.
Gemensamt för alla härdningsprocesser är, att de
stå i intimt samband med konstitutionsändringar
inom det fasta kristalliniska tillståndet. Den
härd-ningsbara legeringen måste följaktligen fylla den
betingelsen, att densamma i relation till temperaturen
kan antaga olika jämviktstillstånd. Vidare måste
Koncentration
>7
Omvandling mellan
två faser
Koncentration
B
EuteM-oidiskt sön-
derfbllande av en
fast lösning
Koncentration
C
Fast lösning med
va-riabel måttmngsgräns
Fig. 1. Härdningsbara legeringssystem.
det vara möjligt, att, sedan man uppnått ett
tillstånd, i största möjliga utsträckning kunna förhindra
inträdandet av ett annat ej önskvärt tillstånd, vilket
sker genom i regel hastig avkylning till så låg
temperatur, att atomens rörlighet i rymdgittret upphör.
Mellan den temperatur, från vilken avkylningen
sålunda utförts, och avkylning s temperatur en ligga
vanligtvis övergångstillstånd med optimala egenskaper,
i Föredrag vid Svenska teknologföreningens avdelning för
kemi och bergsvetenskap sammanträde den 13 februari 1931.
vilka ernås genom försiktig behandling vid viss
temperatur under viss tid.
Hittills känner man tre olika huvudtyper av
tillståndsdiagram, vid vilka möjlighet för härdning
förefinnes. Dessa huvudtyper återgivas schematiskt å
fig. l A, B och C. Fig. l A återger det fall, då vid
såväl hög som låg temperatur förefinnes ett enfasigt
tillstånd, en fast lösning, med ett däremellan
liggande flerfasigt område. Möjlighet förefinnes
följaktligen, att genom en hastig avkylning överföra
tillståndet i det övre fältet inom området för det
undre fältet, där detsamma är metastabilt, och att
sedan genom en försiktig värmebehandling fullborda
härdningseffekten (ex. nickelstål,
kopparguldlege-ringar). Vid det å fig. l B återgivna fallet sker
härdningen genom uppspaltning av en vid en högre
temperatur stabil kristallart. Till denna huvudtyp
hör stål. Även vid en del nonferrolegeringar
påträffas detta fall, såsom vid mässing, aluminiumbrons,
tennbrons m. fi., varför inom vissa
koncentrationsområden av dessa legeringssystem en
härdnings-effekt kan åstadkommas. Det är emellertid en annan
huvudtyp av tillståndsdiagram, nämligen den, som
representeras av fig. l C, <som är långt
betydelsefullare vid de härdningsbara nonferrolegeringarna,
och det är nära nog endast denna huvudtyp, som
oupphörligt återkommer vid alla de legeringar, där
härdningsbehandlingen blivit av teknisk betydelse. I
detta diagram förekommer, som framgår av fig. l C,
en fast lösning, vars mättningsgräns ändras med
temperaturen i sådan riktning, att den mängd av
tillsatsmetallen, som går i fast lösning, minskas med
fallande temperatur.
Härdningsprocessens förlopp. Teorien om den "kritiska
dispersionen".
Det första exemplet på härdning enligt det å fig.
l C angivna diagrammet iakttogs av A. Wilm under
hans forskningsarbeten under åren 1903-1910 och
resulterade i upptäckten av de s. k.
duraluminlege-ringarna. En vanlig sammansättning på denna
legeringstyp är ca 4 % Gu, ca 0,5 % Mg, ca 0,5 % Mn
och som differens frånsett föroreningar Al. Efter
nijukglödgning vid 300 å 350° är, som framgår av
fig. 2, hållfastheten ca 18 kg/mm2, förlängningen ca
22 % och hårdheten ca 58 kg/mm2. Genom
kall-valsning kan hållfastheten ökas exempelvis till 35
och hårdheten till ca 100 kg/mm2, men samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:32 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931b/0041.html
