Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 13 juni 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 JUNI 1931
BERGSVETENSKAP
43
Tal). 1. Hållfasthetsegenskaper hos några typiska Härdningsbara aluminiumlegeringar.
Sträckgräns kg/mm2
Brottgräns kg/mm2
Förlängning %
Brinelltai ’ kg/mma
A n in.
i
Duralumin l ! 3,5-5,5 Gu, 0,25-1,0 Mn, 0,5 Mg j
’ 681 B härdad ........
26-28
38-42
18-20
118»)
Z
27-29
41-44
17-19
1203)
*-* T) ........
ZB "
30-33
44-47
15-18
128- 1303)
Duralumin 17 S J 4 Gu, 0,5 Mn. 0,5 Mg 1
mjukglöd gad ........
7,0
18,3
20i)
452)
härdad ....................
24,6
40,8
20i
1002)
Super-Duralumin C 17S ’ i 4 Gu, 0,5 Mn, 0,5 Mg, 1,25 Si 1
mjukglödgad ........
8,4
19,8
17i
472)
härdad ....................
35,1
45,6
121
1202)
; 25 S, 4,4 Gu, 0,8 Si, 0,75 Mn \
mjukglödgad ........
7,o
18,3
20i
452)
härdad ....................
24,6
40,7
20i
lOO2)
Avional 1
’ A härdad, l/2-hård
39-43
47-53
12-15
-
B " , V2 71
58-64
60-67
2-4
__
D " ................
25-28
38-45
16-20
95-105
Lautal j 4 Gu, 2 Si \
mjukglödgad ........
10-13
23
18-28
50 -556)
härdad ...................
21,6-28
38-42
18-25
90-1206)
i Scleron J 12 Zn, 3 Gu, 0,6 Mn, 0,5 Si, 0,4 Fe, 0,1 Li )
mjukglödgad ........
-
30
15-20
70
härdad ........... . ........
30
40-50
10-15
120
51 S, 1 Si, 0,6 Mg j
mjukglödgad ........
3,9
11,1
30i)
282)
härdad ....................
24,6
33,8
141)
952)
Anticorrodal
A härdad, i/2-hård
20-24
25-28
18-22
70-75
B " , hård
27-30
33-36
11-14
90-100
H homogeniserad...
-
20-22
18-20
45-50
W mjukglödgad ....
6-7
11-13
25-27
28-30
Aludur j 0,7-2 Si, 0,4-1,0 Mg, 0,8-0,5 Fe \
mjukglödgad ........
-
16-22
27-30
40-504)
5) i
härdad ....................
-
25-36
18-8
70-100*)
Aldrey 1 : 0,4-0*7 Si, 0;3- 0,5 Mg, 0,2-0,3 Fe j
härdad ....................
29
35
7,5?)
-
8)
i Mät längd = 2 tum. 2 500 kg belastning, 10 mm kula. 3 62,5 kg belastning, 2,5 mm kula. 4 150 kg belastning, 10
mm kula. 5 Elektrisk ledningsförmåga i härdat tillstånd, 28-32 m/ohm mins. 6 250 kg belastning, 5 mm kula. ? 200 mm
matlängd, s Elektrisk ledningsförmåga = 32 m/ohm mm2.
kg/mm2. De nyaste för speciellt luftfarkoster
avsedda legeringarna hava en sträckgräns av ä.nda till
38 å 40 kg/mm2, en brotthållfasthet av 48-50 kg/mm2,
en förlängning av 12-14 % och ett brinelltal av
130-132 kg/mma.
(Forts.)
ANVÄNDNING AV LASTNINGSMASKINER VID EN
STOLLBYGGNAD.
Schluchseeverket i sydliga Schwarzwald utnyttjar
vattenkraften i vattendragen mellan Schluchsee och
Walds-hut i Rhendalen (se fig. 1). Genom avspärrning av det
naturliga avloppet, Schwarza, har man gjort Schluchsee
till en samlingsbassäng för de i denna trakt avsevärda
nederbördsmängderna. Hela fallhöjden Schluchsee-Rhen
utnyttjas i tre skilda fallsträckor med bruttofallhöjderna
211, 290 och 118,7 m i kraftstationerna Häusern, Witznau
och Waldshut med resp. 12 000, 75 000 och 86 000 kW
(fig. 2).
Den övre fallsträckan A omfattar
Schluchsee-bassängen med den 6 185 m långa Schluchsee-
Schwarzastollen a, vilken ersätter det naturliga
avloppet, och den 2 800 m långa
Albsee-Schwarzastollen ö. Den mellersta fallsträckan B omfattar
Schwarza-Eichholz-Mettmastollen c med
längden 5 730 m samt Mettma-Schwarzastollen d
med längden 2310 m; den senare leder till
kraftstationen Witznau. Från denna flyter vattnet till
Schliichtsee, där den 6 000 m långa Rhenstollen e
vidtager. Emedan utjämningsbassänger ingå i
varje fallsträcka och kraftverken byggas för
alternativ pumpning av vatten till högre nivåer, kan
Schluchseeverket användas för hydraulisk
acku-mulering av överskottskraften från
vattenkraftverken i övre Rhen och från brunkols-ångkraftverken
i Rhenlandet. Den utnyttjningsbara volymen i
reg-leringsbassängerna skall sammanlagt uppgå till
120,8 mill. m3, motsvarande en potentiell energi av 143
mill. kWh. Kraftverket Häusern skall exempelvis kunna
förbruka ca 170 mill. kWh elektrisk energi för
uppfordring av vatten i ’Schluchseebassängen, varav det vid en
verkningsgrad av 60 % skall återgiva ca 100 mill. kWh,
medan det naturliga vattentilloppet beräknas giva ca 40
mill. kWh årligen. Årliga energiproduktionen i alla tre
fallsträckorna beräknas till 500 mill. kWh i medeltal. Den
av Schluchseeverket genererade elektriska energien skall
huvudsakligen användas för täckning av belastningsspet-
Fig. 1. Situationsplan för Schluchseeverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
