Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 8 aug. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 AUG. 1931
BERGSVETENSKAP
61
malm och ovanför liggande jord skäligen obetydlig.
Ehuru denna omständighet givetvis är mycket
ogynnsam, behöver den ej omöjliggöra ett indikerande av
malmen, om jordtäcket är tämligen jämntjockt. Vid
starkt bruten topografi med omväxlande låglänta
sankmarker med mäktiga jordlager och torrare höjder
med tunnare jordtäcke blir förhållandet annorlunda.
Här ske nämligen strömkoncentrationer i de sidlänta
och mäktiga jordlagren. Dessa strömkoncentr.ationer
giva ofta upphov till indikationer ganska lika dem,
som orsakas av malmer.
Här ovan har nu framhållits betydelsen av
ytvattnens ledningsförmåga, jordlagrens beskaffenhet och
terrängförhållandena. De svenska föregångsmännen
på detta område hade tidigt sin uppmärksamhet
fästad på dessa förhållanden. Sålunda publicera
Sundberg, Lundberg och Eklund en bild från en
mätning vid Malånäset i Västerbotten, å vilken
potentiallinjerna förefalla alldeles oberoende av den olikartade
jordbetäckningen.2 Jag tillåter mig citera: "This area
is one of the best proofs of how little influence
moisture has upon the results of the electrical
investi-gations. In spite of the greatest contrasts in moisture,
from lakes, rivers and swamps to dry sand-planes and
isand-ridges, the equipotential lines did not ät a single
spöt show any distinct deviation, that could be
defi-nitely ascribed to differences in the moisture of the
ground." Vid mätningar i Västerbotten har även jag
gjort samma erfarenhet.
I det följande skola emellertid några belysande
exempel anföras å olikartade iakttagelser från tre
skilda områden, A, B och C, vilka närmare beskrivas
i tab. 4.
Tabell 4.
Belägenhet Jordarter Topografi
A. ö. Västerbotten myrmark, morän i allm. flack.
B. S. Östergötland leror starkt bruten
C. N. Östergötland myrmark, morän, leror något bruten.
Fig. l visar en potentiallin j emätning från område
A. Om vi med denna jämföra fig. 2, en dylik mätning
från område B, finna vi att medan å fig. l intet tydligt
^ K. Sundberg-, H. Lundberg- and J. Eklund: Electrical
prospecting- in Sweden. S. G. U. Ser. C, nr 327. Stockholm
1923.
X-2’500
X-Z400
X*2’300
Fig. 2. Elektroden å X = 3700, Y = 1530 och å
X = 2 080, Y = l 540.
inflytande från sankmarken kan iakttages, uppträda
å fig. 2 markanta störningar.
Enär samtliga potentiallinjemetoder direkt äro
beroende av förhållandena vid själva markytan, inses
lätt att enahanda fenomen måste uppträda även vid
andra elektrodanordningar, t. e. vid linjeelektroder.
Även vid elektromagnetiska mätningar kunna
likartade iakttagelser göras. Innan jag går närmare in
på en del hithörande exempel, skola några ord
nämnas om den mätmetod, till vilken figurerna hänföra
sig.1 Detta förfarande består däri, att t. e. l
000-pe-riodig växelström genom två på tämligen långt
avstånd från varandra belägna punktelektroder matas
ned i marken, varunder det av strömmarna alstrade
elektromagnetiska fältets egenskaper, såsom t. e.
riktning, styrka, polarisationsförhållanden studeras i
geometriskt bestämda observationspunkter. I figurerna
här nedan kommer för enkelhets skull endast
elektromagnetiska fältets lutningsvinkel, y, mot
horisontalplanet att grafiskt åskådliggöras. Är
strömfördelningen i m,arken normal (och lokalt sett homogen)
komma y-värdena att inom stora områden vara
tämligen konstanta och den dem representerande kurvan,
vilken i allm. visar obseryationsvärden erhållna i
stationer, belägna efter en rät linje, som övertvärar
stömriktningen, att närma sig en rät linje.
i W. Heine: Elektrische Bodenforschung-. Sammlung-
geo-physikalischer Schriften, Verlag" Gebr. Borntraeg^er. Berlin
1928.
900
600
"700
25
200
Fig- 1.
300V
Fig. 3 och 4.
400
-X-400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
