- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Bergsvetenskap /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 okt. 1931 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 10

OKT. 1931

l TEKNISK TIDSKRIFTP

*



BERGSVETENSKAP

REDAKTÖR– B.G.MARKMAN.

INNEHÅLL: Laboratoriestandard och aktuellt forskningsarbete på anriknin^sområdet i England och Nordamerika,
av bergsingenjör Sture Mörtsell. - Motståndsmaterial till elektriska ugnar för höga temperaturer, av
bergsingenjör Gunnar Nordström. - Litteratur. - Notiser.

LABORATORIESTANDARD OCH AKTUELLT
FORSKNINGSARBETE PÅ ANRIKNINGSOMRÅDET I ENGLAND

OCH NORDAMERIKA.1

Av bergsingenjör STURE MÖRTSELL.

Inledning.

Man hör ofta talas om de stora resurser och de
utomordentliga utrustningar, som särskilt
amerikanska försökslaboratorier förfoga över. Detta är
givetvis riktigt, framför allt med hänsyn till att vid ett
flertal laboratorier medel finnes att hålla så stor
personal för undersökningars bedrivande, att dels
laboratoriets resurser bliva väl utnyttjade och att dels
tillräcklig tid kan ägnas åt ett fördjupat studium av
detaljer.

Den vid många universitet befintliga
fellowship-institutionen är därvid av stor betydelse. Dessa
fellowship äro ett slags arbetsstipendier för
nyexaminerade elever, vilka under ett eller två år få tillfälle
att under vederbörande professors ledning utföra
forskningsarbete. De olika smärre
forskningsuppgifterna bilda i regel led i en på lång sikt anlagd
forskningsplan, varför det blir möjligt att på detta
sätt angripa även anrikningsproblem och
forskningsuppgifter av mer grundläggande betydelse.
Fellow-shipen i Amerika bekostas dels direkt av staten, dels
av Bure,au of Mines och dels genom på donationer
grundade stipendier.

I fråga om lokaler, utrustningsdetaljer och
arbetsförhållanden i övrigt äro även flera laboratorier
synnerligen lyckligt lottade. Det arbete som
presteras, och de resultat, som erhållas, äro dock i främsta
rummet beroende av de personer, som leda
forskningsarbetena, och det bör framhållas, att några av
de mest betydelsefulla amerikanska
undersökningarna på anrikningsområdet blivit utförda på
laboratorier med fåtalig personal och under förhållanden
som i övrigt knappast kunna kallas lysande. Även
bland de bäst utrustade amerikanska
universitetslaboratorierna torde för övrigt knappast något kunna
mäta sig med the Royal School of Mines storartade
anrikningslaboratorium i London.

Härtill kommer emellertid, att själva
laboratoriearbetet som sådant vid många av dessa laboratorier
icke endast betraktas såsom ett slag av arbete, i

i Föredrag hållet vid sammanträde med kemi och
bergsvetenskap den 13 februari 1931.

vilket en ung ingenjör bör tränas eller ett skede ,att
genomgå för att komma till värdigare uppgifter, utan
detaljarbetet i ett anrikningslaboratorium även med
de ofta föga omväxlande forskningsuppgifter som stå
i nära samband med den dagliga driften anses i många
fall så krävande och betydelsefullt, att det därtill
stundom fordrar även en med praktisk
anrikningsdrift väl förtrogen ingenjörs hela erfarenhet. Detta
sammanhänger kanske med den ofta långt gående
specialiseringen i utbildningen men torde även i
någon mån stimuleras tack vare de möjligheter till
inkomstbringande uppfinningar som visat sig kunna
göras i samband med undersöknings- och
forskningsarbete speciellt inom flotationsanrikningen.

I varje fall är det påtagligt, hurusom även i de till
anrikningsverken hörande anrikningslaboratorierna,
vilka mer eller mindre hava karaktären av
clrifts-laboratorier, i stor utsträckning även äldre i
långvarig praktisk drift tränade ingenjörer taga aktivt
del i själva laboratoriearbetet.

Framför allt präglas dock arbetet i laboratorierna
av en utomordentlig flit och arbetsiver, vanligen
parad med friskt gåpåartag, men stundom även med
en omständighet och omsorg, som väl kan jämföras
med tysk noggrannhet.

Olika slag av laboratorier oeh deras uppgifter.

Bl,and anrikningslaboratorier kan man särskilja tre
grupper, dels de till universiteten eller bergsskolorna
hörande laboratorierna, vid vilka övervägande
vetenskapligt betonade forskningar av olika slag bedrivas
p.arallellt med att dessa laboratorier tjäna
undervisningsändamål, dels de forsknings- och
undersökningslaboratorier, oftast med viss speciell inriktning, som
inrättats av de olika slag av anrikningsfirmor, som
leverera maskiner eller material för
.anrikningsändamål, och dels slutligen de till gruvbolagen eller direkt
till anrikningsverken hörande laboratorierna med
övervägande karaktär av driftslaboratorier.

Vid en nyligen företagen studieresa i England och
Amerikas förenta stater hade förf. tillfälle att besöka
några av de förnämsta anrikningslaboratorierna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931b/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free