Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 okt. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 OKT. 1931
BERGSVETENSKAP
76
B C
Fig. 6. Några typer av laboratoriekulkvarnar.
Fig. 8 Laboratorieflotationsapparat, typ Mc Iritosh.
ring.1 Vid de direkt med industrien samarbetande
laboratorierna är förhållandet ett annat. Där hava
våt-anrikningsmaskinerna i stor utsträckning rivits ut
eller placerats i skymundan för att giva plats åt
flotationsapparaturen. Vid de små driftslaboratorierna
är flotationen nästan allenahärskande, även om en liten
laboratoriesättmaskin och ett litet skakbord kan
anses tillhöra standardutrustningen. Skakbordet
användes i detta fall nästan uteslutande för kontroll eller
för undersökning av flotationsprodukterna. Fig. 4
och 5 visa några interiörer från små
flotationslabo-ratorier.
Kul- och rörkvarnar.
Nedmalning av gods för flotation i liten skala är
en av de ömtåligaste detaljerna vid
flotationsunder-sökningar, och detta återspeglas i den mängd olika
laboratoriekul- eller stångkvarnar som användas.
Förutom laboratoriekvarnar, som levereras av
exempelvis Euth Company, Denver Equipment m. fi.
firmor och vilka kvarnar torde vara bekanta för de
flesta anrikningsmän även i Sverige tack vare dessa
firmors ofta återkommande annonser eller
kringskickade s. k. bulletiner, har nästan varje laboratorium
sin egen modell. Genomgående är dock att
målningen för flotationsförsök sker i slutna satskvarnar,
l några utföranden äro anordningar vidtagna för att
tillåta cirkulation av frisk luft under målningen för
erhållande av bättre överensstämmelse med malnings-
i I det engelska ordet metalluryy innefattas smältning,
läkning (cyanidering), amalgamering och anrikning.
förloppet i stor skala. Däremot synes knappast
tillbörlig uppmärksamhet ägnats åt dödmalningen vid
målning i satskvarn. Detta motiverades på ett ställe
med att man härigenom erhöll en viss säkerhet för
att i driftsskala i allmänhet erhålla något bättre
resultat än vad småförsöken utvisade. För enkla och
lätt floterande malmer spelar heller icke något mer
eller mindre slam i malprodukten större roll. Vid
selektiv flotation händer det dock icke sällan, att
resultatet i hög grad blir beroende av slamhalten i
godset. Därjämte är dödmalningen i och för sig
skadlig, som närmare framgår av det följande. Ur
denna synpunkt äro givetvis stångkvarnar att
föredraga framför kulkvarnar vid satsmalning i minsta
skala. Eller också kan målningen i satskvarnen
avbrytas med jämna mellanrum och det färdigkrossade
godset avskiljas på ett eller annat sätt.
Kontinuerlig målning är givetvis bäst, men vissa praktiska
svårigheter tillstöta därvid.
/T/77/y för uttagande av prov
Fig. 7. Laboratoriekulkvarn för kontinuerlig drift.
Fig. 9. Laboratorieflotutionsapparat, typ Fahrenwald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
