Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 nov. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 11
NOV. 1931
TEKNISK TIDSKRIFT F
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR– B.G.MARKMAN.
UTGIVE.N AV SVENSKA TEKNOLOGFbR E.N t N
INNEHÅLL: Smidesmaskiner, av bergsingenjör Karl Gustaf Dellwik. - Laboratoriestandard och aktuellt
forskningsarbete på anrikningsområdet i England och Nordamerika, av bergsingenjör Sture Mörtsell. - Notiser.
SMIDESMASKINER.
Av bergsingenjör KARL GUSTAF DELLWIK.
Sedan mitten av 1800-talet har smideshanteringen
alltmera undanträngts genom valsverkens hastiga
utveckling. I stället för att helt och hållet utplånas
har den emellertid kunnat upprätthålla en plats som
hjälpindustri inom vissa områden. Ett av dessa är
sänksmidningen.
Vid sänksmide användes ursprungligen de vanliga
ånghamrarna, men så småningom hava hejare,
hydrauliska pressar och excenterpressar kommit i
bruk. Huvudbetingelserna för sänksmidet äro dels en
oregelbunden form på smidet, som utestänger enklare
metoder, dels att samma smidesstycke skall
framställas i tillräckligt stora kvantiteter, dvs.
masstillverkning.
Först med automobiltillverkningens uppsving har
sänksmidet uppnått en verklig glansperiod. På
auto-inobilen förekommer ett flertal maskinelement, som
speciellt lämpa sig för sänksmide, såsom kopplingar,
axlar och kugghjul. I Amerika har inom och utom
automobilfabrikerna växt upp en storartad industri
för framställning av dylika delar.
De vanliga hejarna och pressarna hava emellertid
endast en arbetsriktning och äro därför inskränkta
till en viss begränsning i formgivningsförmågan. Vid
användning av öppna sänken, t. e. vid pressning av
rör och granatkartescher, hava de med fördel kunnat
bibehållas. Vid mera komplicerad form på smidet
användas slutna sänken, och då måste utanför den
egentliga smidesformen beredas plats för ett visst
överskott på material, skägget. Detta är i och för sig
ett bevis på begränsningen av noggrannheten.
Dessutom måste skägget avlägsnas genom en särskild
operation.
Vid dylik,a mera komplicerade smiden har ett stort
framsteg gjorts genom användandet av
excenterpressar med två arbetsriktningar, s. k. smidesmaskiner.
I samband med automobilindustriens starka
expansion i Europa har smidesmaskinen överförts hit från
Amerika, och den har slutligen tagits i användning
inom andra standardindustrier.
Hos smidesmaskinen äro arbetsriktningarna
vanligen horisontella och den karakteristiska operationen
är uppstukningen - härav den amerikanska
benämningen "upsetter".
Konstruktion.
Verktygen hos maskinen utgöras av två grip dynor
och en stukningsdyna, som vardera bestå av en ram,
,i vilken fastsatta en serie sänken, resp. patriser. Två
sänken och tillhörande patris bilda sammanförda ett
hålrum, motsvarande det färdigsmidda föremålet. De
övriga bilda liknande urtagningar eller lägen för
mellanstadier, som fordras för arbetsstyckets
utformning.
Det vanliga förloppet för Smidningen är följande:
ett ämne av rundjärn, av betydligt större längd än
vad som erfordras för Smidning av ett föremål,
införes i maskinen mot ett anslag i första läget på
grip-dynorna. Maskinen startas och ämnet gripes och
fasthålles mellan gripdynorna, varav den ena är
rörlig. Dessa griporgan kunna vid behov användas för
formgivning av smidet. Härefter undanföres anslaget
av stukningssliden och stukdynan gör ett slag mot
ämnets ända. Ämnet flyttas, sedan maskinen efter
ett varv stannat, till andra läget, varefter den startas
på nytt. Färdigställandet av arbetsstycket kräver
vanligen 2 till 5 slag av maskinen, och det sista slaget
lösgör det färdigsmidda stycket från återstoden av
ämnet. Detta insattes genast i första läget, och
Smidningen kan ofta pågå tills tre å fyra föremål
färdigsmitts. Stången är nu för kall och inlägges åter för
värmning i ugnen. Under tiden uttages ett annat
ämne för Smidning. Smidesmaskinen arbetar
sålunda som en nitpress, ehuru utan automatisk
matning.
Den ursprungliga konstruktionen är den från
Amerika härstammande A j ax-maskinen. Rörelsen
Fig. 1. Ajax smidesmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
