Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 12 dec. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
12 DEC. 1931
stor utgiftspost. Där slitningen är störst, dvs. i
böjningarna, har Torkret infört en specialkrök med
utbytbara halvsektorslameller, se fig. 4 b. Genom
löstagbara lock i krökens yttersida kan lamellerna
lätt åtkommas och utbytas. Rörande förslitningen
å den raka rörledningen finnes exempel, där en i
dagligt bruk varande 225 mm ledning med 6 rnm
godstjocklek stoppat ett år. Kapaciteten å denna
anläggning var ungefär 50 m3 pr tim.
Från följande beskrivning från en besökt kolgruva
i Ruhrområdet framgår anläggningens arbetssätt.
Gruvan hade en daglig kolutvinning av 700 ton på
12 timmar, och under samma tid igensattes 580 ton.
Brytningsmetoden var "Strebbau". Fyndigheten
ut-bröts i horisontell led efter hela brytningsområdets
front med 3 m breda skivor. I den närmast före
utbrutna 3 m-skivan gick transportbandet som
bortförde det brutna, och skivan innanför denna
igensattes medelst tryckluftsigensättning. Hela
rörlängden från maskinen till arbetsplatsen var vid
besöket 430 m, därav utgjorde den "rörliga" delen
210 m. Tidigare har rörlängden uppgått till
sammanlagt 680 m. Rörens diameter var 225 mm och
bestodo i huvudsak av stålrör. Den i dagen
placerade kolvkompressorn sammantryckte luften till 6
åto. Nuvarande arbetsnivå låg på 360 m avvägning.
Flötsens stupning var 5° och igensattes uppifrån och
nedåt. Mäktigheten ca 2 m.
Igensättningsgodset, som utgjordes av aska, slagg
och gammal varp, nedfördes i gruvan med vagnar,
vilka tömdes i en ficka. Från fickan gick godset
över en plansikt med 70 mm hål, det grövre ovan
70 mm slogs för hand. Förbi en samlingsficka
tappades berget ånyo i vagnar, som uppfordrades till
den ovan enkammarmaskinen varande måttcylindern.
Denna rymde 12 vagnar, vilket var lika med
igen-sättningsmaskinens rymd. Måttbehållaren tömdes
ungefär varje kvart.
Framme vid arbetsområdet avdelades
igensätt-ningsskivan från den fria sidan medels en vägg
bestående av finmaskigt järntrådsnät med säckväv,
som uppsattes mot stämplingsraden. Denna vägg
utgjorde även skyddet vid blåsningen för de på
motsatta sidan kolbrytande arbetarna och uppsattes
jämsides med blåsningens fortgång. För styrning av
det utblåsande berget hade man en å röret fastkedjad
långskaftad skyffel, som sköttes av en man. Från
mynningen fram till igensättningsrasen var ett
avstånd av ungefär 10 m.
För maskinens skötsel erfordrades en man,
varjämte strålriktaren hade en man till hjälp vid
rörledningens förkortande och bortforslande av de lösa
rören.
Fastheten på igensättningen uppgavs till 0,75.
Luftförbrukningen sades uppgå till ca 180 m3 pr
min. på 40 tons timmesigensättning och
arbets-trycket vid maskinen höll sig vid 1,3, å 2,5 åto.
Förutom denna anläggning hade man vid denna
gruva även provat lågtryckssystem. Skillnaden i
luftåtgång och slitage (igensättningsmaskinens)
ansågs avsevärda och driftsäkerheten hos
Torkretan-läggningen även betydligt större.
Under högtrycksgruppen komma även de rörliga
systemen Beien och König samt blåsrörstypen
Eisen-menger.
Den stora anskaffningskostnaden hos Torkret och
den med lågtryck arbetande Miag-typen har
frambragt dessa typer för Igensättning med luft. De
hava dock ej fått den stora utbredningen som de två
med större kapacitet arbetande systemen. Beien och
König äro så till vida lika, att
igensättningsmaskin-erna alltid placeras i igensättningsområdets
omedelbara närhet. Blåsrörens längd bliva därigenom
kortare, och man får alltså mindre rörslitage vid dessa
system än vid de stationära. Fördelen framför
Torkret ligger i huvudsak i deras större lämplighet
för blåsning av starkt lerhaltigt material. Några
behållare före maskinen förekommer vanligtvis ej.
System Beien, vars maskin består av ett uti en
cylindrisk trumma löpande skovelhjul med axeln
parallell med trummans samt ett i undre sidan
utgående blåsrör, kan även arbeta med 90° vinkel
på blåsledningen. Skovelhjulet rör sig med ett
varvantal av 18 pr min. och tryckluften tages direkt
från kompressorledningen. Godset, som kan hava
en storlek upp till 80 mm, införes genom trattformig
öppning i översidan. En 250 mm diameter på det
utgående blåsröret anses vara en normalvidd. Med
Beien och König kan igensättningen ske på samma
sätt som vid Torkret är beskrivet, dvs. med samtidig
utvinning, avtransport och Igensättning.
König arbetar endast med rak rörledning, och
maskinen måste således ändra plats vid varje
sidoförflyttning. I det liggande cylindriska huset
fram-matas med snäcka det från övre sidan i ena änden
inkommande godset fram till blåsledningen, som
befinner sig i motsatt ände på cylinderns ena långsida.
Genom denna anordning beräknas det frammatade
godset hindra tryckluften att läcka. Slitage och
stark luftförbrukning torde starkt bidragit till denna
metods ringa utbredning.
Eisenmengers blåsrör är den enklaste av alla
apparater och har ett visst intresse genom anordningen
för godsets tillförande. Hela blåsförfarandet kräver
ett kort, öppet blåsrör och en anslutning till
luftnätet, se fig. 5. Den kan arbeta med skakränna men
fördelaktigast med transportband, där den enkla
flyttbara bandavbrytarvagnen kommer till
användning. Denna anordning borde i många fall kunna
ersätta det extra transportband, som hos oss ofta
förekommer för att tjänstgöra som godsfördelare
utefter långa upplagsplatser.
Vad Eisenmengermetoden beträffar kräver denna
för igensättningsberget samma transportväg som vid
samtidigt arbete även kan utnyttjas för det fyndigas
transport. Som av bilden framgår sker igensättningen
1 - .^-^ ––––––––––––
\
l?l "
J 1
Fig. 5. Eisenmengers blåsrör med bandvagnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
