Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 9 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1931 - J. Österberg: Högfrekvensugnen ur elektrisk anläggningssynpunkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Högfrekvensugnar. i = isolationsmaterial,

8 = 8 mm stålplåtmantel, k = kvartsitmassa,

10 = 10 mm asbest, l = lindning.

Generatorn.

Generering av högfrekvent växelström för användning till elektriska
ugnar kan ske genom ljusbåge, kopplad till avstämd
svängningskrets med växelströmsmatning, vilken metod begagnades av
NORTHRUP för de första högfrekvensugnarna, men som nu ej vidare
torde komma till användning.

För de nuvarande ugnarna genereras effekten i roterande maskiner,
motorgeneratorer eller enankareomformare.

Den av en motor, vanligen en asynkron trefasmotor, drivna
högfrekvensgeneratorn kan vara av växelpoltyp med lindade
magnetspolar eller med successiv periodförhöjning, där rotor- och
statorströmkretsar avstämmas för bestämda periodtal. Vanligaste typen är
emellertid generator av induktortyp med unipolärt anordnad
magnetisering. Det karakteristiska för denna maskin är, att två
armaturlindningar anbringas vid var sitt luftgap, och att
kraftlinjerna ligga i radiella plan. Av skissen (fig. 2)
framgår principen för generatorns verkningssätt.

Generering av högfrekvent ström i enankareomformare
har möjligen framtiden för sig, då säkerligen
bättre verkningsgrad kan ernås än vid
motorgeneratorer. Drivkraften kan därvid utgöras av
likström eller växelström, den senare torde sannolikt
bliva fördelaktigast. Patent på konstruktioner enligt
denna metod finnas uttagna, men mig veterligt hava
ännu ej några maskiner blivit utförda för praktisk
drift.


Fig. 4. Kopplingsschema för komplett ugnsanläggning.

Kondensatorerna.

Kondensatorerna skola vara för en kapacitet,
motsvarande den induktiva strömmen, så att
omformare och event. transformatorer få arbeta vid en
effektfaktor, motsvarande ungefär cos [fi] = 1. De
äro vanligen luftkylda, men konstruktioner med
vattenkylning finnas även. Ehuru batterierna hava
mycket små förluster, måste dock kraftig kylning
anordnas, enär isolationsmaterialet är känsligt för
hög temperatur. Man inbygger därför
kondensatorerna i ett särskilt rum, som ventileras genom en
fläkt. Luften, som genom kondensatorerna blir föga
uppvärmd, kan sedan användas för omformarens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>