Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. Jan. 1931
- Joh. Härdén: Högfrekvensugnar; några experimentella forskningsresultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖGFREKVENSUGNAR; NÅGRA EXPERIMENTELLA
FORSKNINGSRESULTAT.
[1]
Av JOH. HÄRDÉN.
Allmänna synpunkter beträffande Högfrekvensugnen vid
laboratoriearbeten.
1) Upphettning medelst högfrekvens medför flere
beaktansvärda fördelar. En upphettning eller
smältning kan företagas antingen i luft, indifferent gas
eller vakuum, utan att värmet behöver tillföras
utifrån, genom degelns väggar, vilket ju givetvis är
i många fall till stor fördel. En förutsättning härför
är naturligtvis att smältgodset är eller kan göras
ledande. Upphettningen sker i högfrekvensugnen
genom direkt induktion i smältgodset (därest detta
är ledande), i annat fall kan upphettningen även ske
genom väggarna i en ledande degel, vanligen grafit.
Om grafitdegel ej är önskvärd, kan en oledande
degel omgivas med ett foder av wolframmetall, som
verkar såsom upphettningskropp.
2) Genom att innesluta smältkärlet i ett rör t. e.
av kvarts, nedtill slutet samt förbundet med en
lämplig vakuumpump kan smältningen ske antingen
i vakuum eller i indifferent gas, t. e. kvävgas;
vidare kunna de av smältan avgivna gaserna
uppsamlas, mätas och analyseras, t. e. för bestämmande
av gaserna i stål.
3) På grund av den intensiva omröringen, som
uppstår genom inverkan av växelfältet, kunna även
sådana legeringar, som bestå av metaller med
mycket olika specifik vikt sammansmältas. En
sådan legering är t. e. Cromal, som består av ca 3 %
Cr och 97 % Al.
Några olika ugnstyper.
Av olika typer (eller sätt att driva dessa ugnar)
må nämnas:
1) System med direkt driven
högfrekvensgenerator, med genom
kondensator avstängd
svängningskrets. Av praktiska skäl
kan man härvid dock ej
driva periodtalet för högt,
redan 20 000 perioder
torde endast i
undantagsfall användas, 5 000 à 8-
10 000 torde vara de
ekonomiskt fördelaktiga
gränserna.
Dessa lägre periodtal äro
dock ej med fördel
användbara, då
degeldiametern är liten eller
kopplingsgraden mellan degel
och spole låg.
2) För extremt höga
periodtal användes
fördelaktigast en s. k.
"rörgenerator" som består av tre
elektronrör, varav två användas som ventilrör för
erhållandet av högspänd likström och det tredje som
oscillatorrör. Kretsarna fordra noggrann
avstämning. Härmed kunna frekvenser upp till 1 à 2. 106
eller högre erhållas. Handhavandet är dock
komplicerat, enär avstämningen ändras i och med
ändringar i chargen.
3) Ugnar med gniststräcka. För mindre ugnar,
upp till 15-20 kVA samt för laboratorieändamål vid
kortvarig upphettning torde åtminstone tills vidare
anordningen med gniststräcka vara att föredraga,
dels på grund av prisbillighet och dels därför att
in-regleringen ej är komplicerad. De två ugnar å resp.
18 och 6,5 kW, som finnas å Metallografiska
institutet, arbeta med gniststräcka.
Anordnandet av gniststräckan.
Tidigare föreslogs av dr E. NORTHRUP att
använda kvicksilver som ledare för gniststräckan. I
och för sig har denna anordning ur elektrisk
synpunkt vissa fördelar, så t. e. släckes ljusbågen mycket
hastigt, vidare är regleringen enkel, genom höjande
eller sänkande av kvicksilvernivån. Bland
nackdelarna må nämnas: kvicksilverångans stora
giftighet (som redan krävt flera offer) och svårigheten att
stänga in densamma. Vidare att kvicksilvret snart
nog blir förorenat och tjockflytande. Detta söker
man förebygga i Amerika genom att leda in vätgas,
vilket dock är komplicerat och medför
explosionsfara.
Av dessa anledningar ha flera typer av
gniststräckor försökts vid Metallografiska institutet. F. n.
användes huvudsakligen en sådan bestående av två
Fig. 1. 7,5 kW ugn med multipelgniststräcka.
[1] Föredrag i Svenska
elektroingenjörsföreningen den 26
september 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0017.html
