Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 14 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1931 - Joh. Härdén: Högfrekvensugnar; några experimentella forskningsresultat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. 18 kW ugn med roterande gniststräcka.

horisontala, mot varandra roterande skivor av
aluminium, mellan vilka gnistan får slå över; gnistan
blåses ut medelst pressluft från ett munstycke
placerat under och mellan skivorna. Avståndet mellan
skivorna är inställbart medelst en höger- och
vänstergängad skruv. Denna typ av gniststräcka har
vid en ugn för 18 kW visat sig vara ganska
tillfredsställande.

Troligen vore det fördelaktigare att förse skivorna
med utsprång eller tänder, då luftblåsningen torde
kunna avvaras. Detta fordrar dock, att skivan
eller skivorna rotera synkront med
primärströmmen, något som fördyrar och komplicerar
anläggningen. För den mindre ugnen utprovas för
närvarande en s. k. multipelgniststräcka, med 12 i serie
arbetande gnistmellanrum. Några ingående försök
ha dock ännu ej hunnit göras härmed.

Kort beskrivning av den större vid Metallografiska
institutet befintliga högfrekvensugnen.

Primär kraftkälla: motorgenerator på 65 kVA;
enfas växelström, 250 perioder, O-150 volt, max. 300 A.
Transformator: 45 k V A, 150/9 000-11 000 volt,
oljekyld. I serie med primärlindningen finnes en
variabel självinduktion, bestående av 18 varv på
plåtkärna 90 X 200 mm; kärnan kan höjas och sänkas
i spolen.

Kondensatorerna, av Sieverts kabelverks fabrikat,
äro 8 till antalet, med en kapacitet av 0,15
mikrofarad per element. De äro kopplade i två grupper
à 4 element per grupp och de två grupperna i
serie. Batteriets kapacitet är således 0,3 mikrofarad.
(Även andra grupperingar ha försöksvis använts,
men för närvarande arbetas med den ovan sagda.)

Den roterande gniststräckan är inkopplad vid
gruppernas ytterpoler, där även högspänningen är
ansluten, och ugnsspolen är inkopplad mellan
gruppernas innerpoler. Denna koppling, som möjligen
ej ur elektrisk synpunkt
kan anses fördelaktigast,
har valts av
försiktighetsskäl för att undvika att
lågfrekvenssidan med sin
höga spänning mot jord ej
skulle stå i direkt
förbindelse med ugnsspolen.

Den normala spolen
består av flatvalsade
kopparrör, ca 11 X 4 mm
profil. Den har 32 varv,
isolerade med
retortcement; spolens
innerdiameter är 5 mm, höjden 190
mm, ca 1,7 varv per cm
spolhöjd.

Ett flertal spolar med
såväl större som mindre
diameter och höjd,
avsedda för olika ändamål, stå
även till disposition.

Som degel användes dels
magnesit, Morgandeglar och
stampad kvartssand. I
regel användes ett kvartsrör
som värmeskydd.

Några försöksresultat.

Normalspolen 75 mm innerdiameter.
Högfrekvens: ca 40 000 p/s. Kvartsdegel med ca 3 mm
väggtjocklek, ytter diameter: 70 mm, höjd 78 mm.

1) Insmältning av mjukt järn (kolhalt ca 0,10,
plåtklipp).
Insatsvikt. 550 g.
Smälttid: 9 min., överhettning = 3 min., tot.
11 min.
Energitillförsel, medelvärde: 8,85 kW (vid
transformatorns primärklämmor), 200 A, 120 V,
cos fi = 0,27, motsv. totalt 1,62 kWh.
Termisk verkningsgrad = 13,8 %.

2) Nytt försök, insatsmaterial såsom i nr 1.
Insatsvikt: 750 g.
Smälttid: 10 min., överhettning 2 min., tot.
12 min.
Energitillförsel: 14,6 kW = 1,76 kWh.
Termisk verkningsgrad = 16,3 %.

3) Aluminiumsmälta.
Insats: 500 g aluminium (98 % Al, 2 % Cu).
Smälttid: 6 min.
Energitillförsel: 5,0 kW = 0,5 kWh.
Termisk verkningsgrad = 33,1 %.
Vid detta försök användes en degel av 74 mm
diameter och 1,5 mm väggtjocklek; kopplingen var
således onormalt hög och smältningen forcerad, så
att den smälta metallen starkt agiterades; detta
förklarar den ovanligt höga verkningsgraden. I regel
torde man få räkna med en normal verkningsgrad av
ca 15-20 %. Härvid har ej hänsyn tagits till
värmeförlusterna genom strålning, ej heller har
medtagits strömförbrukningen för drivandet av den
roterande gniststräckan, som dock är så liten, att den
ej spelar någon roll.

Som slutliga önskemål må anföras: fabrikation av
kondensatorer, som ställa sig billiga i pris och
likväl medgiva långvarig belastning med högfrekvens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>