Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1931 - Harry Nyström: Den svenska elektroindustrien under 1930 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följd av det starka prisfall på koppar, gummi m. fl.
råvaror, som användas inom kabelverket. Särskilt
intresse har visats för bolagets tillverkningar av
kondensatorer och Bebe-material och sedan sistnämnda
material införts i marknaden i bakelitutförande, har
större efterfrågan på denna kunnat konstateras.
Radiobranschen har kunnat notera en mycket
tillfredsställande omsättning och de största svenska
fabrikanterna, Svenska radio a.-b., A.~b. Stern & Sternoch Aga-Baltic försäljnings a.-b. samt Radiofabriken
Luxor, ha levererat mottagare, varav omkring ca
90 % utgjorts av nätmottagare. Såsom
representant för Marconi’s har Svenska radio a.-b. kunnat
förmedla leveransen av Stockholms, Motalas och
Spångas rundradiostationer, och dessutom har
bolaget levererat ett stort antal mindre
rundradiostationer i Sverige. Genom anslutningen till
Ericsson-koncernen har Svenska radio a.-b. kunnat utnyttja
dennas försäljningsorganisation utomlands och man har
påbörjat en ingalunda obetydlig export.
Intresset för elektriska kok- och värmeapparater
har ökat under året, och de olika fabrikanterna ha
framkommit med nya moderna konstruktioner. Inom
Elektriska standardiseringskommittén har utarbetats
normer för provning och bedömning av elektriska
kokplattor, ett arbete grundat i första hand på de
erfarenheter som gjorts vid Elektrovärmeinstitutet
under ingenjör Stålhanes ledning. Ingenjör Stålhane
har även i början av 1931 framfört en ny elektrisk
vattenvärmare, vars principer komma att utnyttjas
inom elektrovärmeindustrien inom kort. De största
svenska fabrikanterna inom denna bransch äro
Elektriska a.-b. Helios, Elektriska a.-b. Volta, A.-b.
Elektro-apparat och Jägers elektriska a.-b. Allmänna
svenska elektriska a-b. har även i större utsträckning
än tidigare intresserat sig för kok- och
värmeapparater av en tillverkning från sitt norska dotterbolag.
Inom glödlampsbranschen har ett värdefullt arbete
uträttats genom Svenska föreningen för ljuskulturs
propaganda, vilken detta år gällde hem- och speciellt
köksbelysningen. Kooperativa förbundets fabrik
med en maximikapacitet av 2 mill. lampor per år
blev icke färdig under 1930, varför någon erfarenhet
om dess betydelse icke kunnat vinnas. Fabriken
ifråga startade under februari 1931 och då den
totala omsättningen av glödlampor inom landet per år
utgör c:a 10 mill., blir inslaget av den Kooperativa
glödlampsfabriken måhända icke så markant, som
man på många håll utgått ifrån.
Samtidigt som Svenska föreningen för ljuskultur
har skapat ett intresse för ljustekniska frågor blevo
vissa lösningar i rent funktionalistisk stil livligt
uppmärksammade i samband med
Stockholms-utställningen, men armaturfabrikanterna anse sig dock icke
hava kunnat konstatera något varaktigt intresse för
denna funktionalism. DG svenska
armaturfabrikanterna ined A.-b. Arvid Böhlmarks lampfabrik i spetsen
ha framkommit med moderna och ändamålsenliga
belysningar för olika ändamål och sålunda väl
utnyttjat den propaganda, som enligt ovan bedrives.
Den livliga byggnadsverksamheten under fjolåret
har även återverkat på omsättningen inom den
elektriska branschen. På hissmarknaden har sålunda
varit en relativt stor omsättning för inhemska behov
och även med avseende på exporten har denna
kunnat fullföljas närmast då av Graham Brothers a.-b.
på transmarina marknader. Sistnämnda bolag har
även vunnit avsättning för sina mätinstrument
särskilt för specialändamål och ökningen av
omsättningen inom installationsmaterielavdelningen har
varit kraftig.
Den svenska ackumulatorindustrien har under året
väl kunnat hävda sin ställning trots ett
oproportionerligt lågt tullskydd. Frågan om en höjning av detta
har länge varit på tal och även upptagits av den nu
arbetande 1928 års tullkommitté. Vid fastställandet
av 1911 års tulltaxa togs nämligen praktiskt taget
icke någon hänsyn till mindre blyackumulatorer och
delar till dessa, ej heller till alkaliska element, utan
tullskyddet, som beräknas efter vikt, fastställdes
med tanke på större stationära
ackumulatoranläggningar. När sedan detta tullskydd kom att gälla även
alkaliska element och mindre blyackumulatorer, har
det visat sig praktiskt taget illusoriskt.
Införandet av nätanslutna radioapparater har
givetvis minskat efterfrågan av batterier och element
för detta område, men omsättningssiffrorna synas för
ackumulatorindustrien detta till trots ha varit samma
som tidigare.
Svenska ackumulator a.-b. Jungner har utbyggt sin
fabrik i Oskarshamn och har även för bolagets vidare
utveckling försäkrat sig om ökad tillgång på
vattenkraft vid Fliserud.
Nordiska ackumulatorfabriken har ökat sin
omsättning speciellt av automobilackumulatorer samt har
kunnat öka sin export.
Vid sina fabriker i Nol har Ackumulatorfabriks
a.-b. Tudor fortsatt sin tillverkning efter liknande
linjer som föregående år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
