- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1931 - S. Lemoine, E. Magnusson: Stockholms nya rundradiostation - E. T. Glas: Television. En översikt av grundläggande fakta, apparatur och resultat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder


Fig. 5. Plan av stationshusets bottenvåning. Skala 1:270.

stationens belägenhet mellan å ena sidan det
militära flygfältet i Barkarby samt å andra sidan
Stockholms stads blivande flygfält i Bromma på
ett ungefärligt avstånd av 4 km från vardera ha
av flygmyndigheterna påkallats anordningar för
masternas utmärkande. I enlighet med vad som
synes på fig. 3 äro de sålunda målade i
sektioner, omväxlande rött och vitt, för att vid olika
väderlek och olika årstider tydligt kunna urskiljas
från luften. För orientering nattetid är vidare i
toppen av den södra masten uppsatt en roterande
fyr med vitt ljus, i den norra en neonfyr med fast,
rödgult sken. Den förras lysvidd är för
flygtrafiken beräknad till cirka 120 km samt har
rapporterats blivit observerad över ännu större distans. För
fyrarnas matning med elektrisk ström äro
kraftkablar uppdragna längs med ett av mastbenen
ävensom telefonkablar för kommunikation med marken.

        Stationshuset.
Såsom i annat sammanhang redan nämnts, voro
grundförhållandena vid den för stationen valda
förläggningen icke de allra gynnsammaste.
Grundvattennivån låg endast cirka
en meter under markytan, vilket, ehuru det i och för
sig brukar anses fördelaktigt ur radiosynpunkt, dock
med hänsyn till grundläggningsarbetena för master
och stationshus gjorde dränering av området och
sänkning av grundvattenytan nödvändig. Av delvis
samma skäl har stationshuset blivit uppfört av tvenne
våningar: en souterräng-våning med golvplan cirka
1,5 meter under, med fönster ovan mark för tillgång
till naturlig belysning,
samt en entresolvåning. I den förra är i enlighet
med planskissen i fig. 4 inrymd
transformatoranläggningen, gående i höjdled genom hela huset med
transformatorerna uppställda i källaren samt
högspänningsställverket i övervåningen, vidare till
likriktaresystemet hörande transformatorer, dämpspolar
och kondensatorbatterier, kylvattensystemet för
sändarerören, ångpannerum för värmeledningssystemet,
kolkällare och en mindre reparationsverkstad, l
entresolvåningen, till vilken trappa leder upp å såväl
främre som bakre fasaden, finnes först och främst
salen för sändareutrustningen samt grupperande sig
runt densamma förstärkarerum, provrum, kontor,
maskinrum, förråd och nattvaktsrum (fig. 5). Över
kontor och provrum ha slutligen tillgängliga
utrymmen inretts som förrådsrum för till sändaren hörande
likriktare- och sändarerör. (Forts.)

TELEVISION.



EN ÖVERSIKT AV GRUNDLÄGGANDE FAKTA, APPARATUR OCH RESULTAT.

Av E. T. GLAS.


(Forts. fr. sid. 32.)

4. Mottagningsanordningen. Synkroniseringen.

Övriga fordringar på mottagningsanläggningen äro
givetvis, att belysningens intensitet skall vara
proportionell mot den inkommande signalstyrkan, som
ursprungligen kontrolleras av fotocellen, samt att
variationerna skola äga rum tröghetslöst.

Dessa villkor uppfyllas i det stora hela av
neonlampan. De vanliga typerna av dessa lampor utgöras
av med neongas av lämpligt tryck fyllda glober, i
vilka två vanligen spiral- eller kalottformigt
anordnade elektroder ingå. När spänningen mellan dessa
elektroder ökas, nås slutligen ett värde, lampans
tändspänning, då neongasen joniseras och blir
ledande. Då detta kritiska spänningsvärde nåtts, lyser
lampan upp med ett rödaktigt sken, vars intensitet
alltmera ökas, då spänningen ytterligare höjes. Om
spänningen på lampan ständigt är högre än
släckspänningen samt varierar inom rimliga gränser i takt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free