Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 72 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1931 - A. Ritzler: Regulatorer av reostattyp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 14. System med effektregulator.

ställningsmotor. Om den av maskinen upptagna
effekten är lika med det inställda värdet, befinner
sig regulatorn i mittläge, och således föres ingen
spänning till ankaret. Om däremot effekten avviker
från det inställda värdet, intaga sektorerna ett från
mittläget avvikande läge. Härigenom tillföres
ankaret ström i ena eller andra riktningen, varigenom
vridmagneten resp. manövermotorn sätter sig i
rörelse och ändrar ventilens inställning resp.
pådraget, tills önskat värde uppnåtts. Genom en
regleringskontroller kunna olika effektvärden inställas.
Nedanstående bild 16, som är upptagen i en
cellulosafabrik, visar också tvenne kurvor över
effektreg-leringen före respektive efter insättandet av dylik
automatisk effektregulator.

Regulatorn enligt ovan beskrivna princip skiljer
sig från övriga regulatorer genom sättet för
regeringen, genom rullande kontaktsektorer och
därigenom, att magnetmotståndet är inbyggt i själva
regulatorn.

På grund av kontaktsektorernas rullande rörelse
uppstår ingen gnistbildnmg och således ej heller
någon oxidation av kontaktytorna.
Följaktligen blir känsligheten hos regulatorn
även efter en längre tids drift densamma
som vid igångsättningen.

Regulatorn kännetecknas vidare av stor
enkelhet och stor anpassningsförmåga samt
därav, att den arbetar på matarens
magnetiseringskurva och ej på ett medelvärde
under denna kurva, längre ifrån eller närmare
magnetiseringskurvan, beroende på med
vilken omsorg regulatorn injusterats.

Den enkla form av rörelse, som erfordras
av manöverorganen för reglering, förklarar
ytterligare detta regulator systems
anmärkningsvärt stora driftsäkerhet. Ej heller har
någon omständighet föranlett ändring i
konstruktivt hänseende under de år
regulatorer av detta system varit i praktisk drift
vilket med full evidens torde bevisa kon
struktionens redan från början lyckade
utformning. Det finns även exempel på
regulatorer i Sverige, vilka vid igångsättningen
plomberats och efter aderton års oavbruten
drift fortfarande arbeta ined samma precision
som vid igångsättningen. Detta visar bäst,
att regulatorn i ordets fulla bemärkelse är
helautomatisk och ej tarvar någon skötsel
eller eftersyn, sedan den en gång tagits i
drift och in justerats.



Fig. 15. System med effektregulator.



Fig. 16. Effektvariation utan och med effektregulator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>