Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 119 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1931 - S. Lemoine, E. Magnusson: Stockholms nya rundradiostation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varande likriktarerören genom
omkopplingsanordningar lätt kan anslutas i dess ställe. Dessutom har
i källaren uppsatts en belastningskrets bestående av
ett luftkylt motstånd, en kondensator och en spole,
tillsammans bildande en s. k. konstgjord antenn av
sådan kapacitet, att sändaren vid feltillfällen kan
provbelastas till fulla effekten. Då
belastningskretsen är helt kapslad, blir strålningen från densamma
obetydlig.

För sändarens drift erfordras vissa
hjälpspänningar, som alstras av nedanstående i maskinrummet
placerade motordrivna generatorer:

1) en glödströmsgenerator för 20,5 V och l 400 amp.
lämnande glödström till samtliga sändarerör;

2) en gallerspänningsgenerator för 580 V, som
lämnar gallerförspänningar för modulator- och
förstärkarerör i modulatorstativet;

3) en anodspänningsgenerator för 3 000 V för
modulatorstativets rör;

4) en gallerspänningsgenerator för 2000 V för
mellanförstärkaren;

5) en gallerspänningsgenerator för 250 V för
slutförstärkaren.

För samtliga ovanstående omformare finnes reserv
för att säkerställa driften. Motorerna äro kortslutna
3-fasmotorer, som startas från kontrollbordet i
apparatsalen medels elektriskt manövrerade st
järntriangel-omkopplare, placerade i bottenvåningen under
maskinrummet.

Förutom ovanstående äro i maskinrummet, varav
en bild visas i fig 15, placerade tvenne omformare,
eri för laddning av stationens nödbelysningsbatteri
och en för provrummet.

Kylsystemet.

Som tidigare nämnts äro de i slut- och
mellanförstärkarna använda oscillatorrören av vattenkyld typ,
vilket även är fallet med de 6 likriktarerören.
Kylsystemets uppgift är att genom bortförande av de
värmemängder, som uppstå i rören på grund av inre
förluster, uppkomna genom glödström och anodström,
hålla rörens temperatur nere på ett konstant och för
rörens funktion lämpligt värde. Kylningen sker



Fig. 15. Maskinrummet med ställverksinstrumenteringen i bakgrunden.

Fig 16. Principschema över kylvattenanläggningen.

med tillhjälp av vatten, som genom tryck pressas in
i en kring varje rörs anod befintlig sluten kylmantel.
Genom kylning på ett eller annat sätt av det
uppvärmda vattnet kan en och samma vattenmängd
genom oavbruten cirkulation användas. Det system,
som kommit till användning, framgår av fig. 16 och
består av följande huvuddelar:

1) en vattentank rymmande ca 20 m³;

2) två centrifugalpumpar (varav en i reserv), vardera
med en kapacitet av ca 450 liter pr min. vid en
uppfordringshöjd av 35 m;

3) ett kylbatteri av lamelltyp, avsett att med kylluft
bortkyla 150000 v. e. per timme;

4) en luftturbin lämnande ca 30 000 m3 luft per timme
för kylning av nyssnämnda batteri;

5) två hydroforcisterner, avsedda att i händelse av
pumpfel förhindra vattencirkulationens plötsliga
upphörande med ty åtföljande risk för rörens
sön-derbränning;

6) sändarens kylapparatur, bestående av kylmantlar
för sändare- och likriktarerören, gummislang- och
glasförbindningar för mantlarnas isolering från
jord;

7) säkerhets- och kontrollanordningar, bestående av
ventil för reducering av vattentrycket efter
hydroforerna till ett för sändarens
kylapparatur lämpligt värde, elektriska
signaltermometrar och manometrar,
vattenmätare, säkerhetsrelä m. fi.

Hela kylsystemet med undantag av
sändarens kylapparatur är placerat i
källaren. Under normal drift arbetar
kylsystemet med omkring 425 liter
kylvatten pr min., och temperaturstegringen
efter genomgång av sändaren är 6°,
vilket motsvarar en totalt bortkyld
effekt av 175 kW eller 150 000 v. e. pr
timme. Denna värmemängd överföres
genom vattnets cirkulation till
lamellbatteriet, där värmet avgives till den
mellan lamellerna framrusande kylluften,
som härigenom uppvärmes.
Luftmängden kan godtyckligt varieras genom
reglerbara luckor for intags- resp.
utblåsningsöppningarna, varigenom den
uppvärmda luftens temperatur kan höjas
eller sänkas efter behag. Det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>