Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 140 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1931 - Fritz Jacobsson: Spännigsreglering i växelströmsnät på landsbygden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Schematisk framställning av zonerna för olika omsättningstal.




Fig. 4. Överst: Nivålinjediagram över spänningen som funktion av_tiden och
elektriska avståndet. Under: Motsvarande belastningsdiagram.

sonalens latenta obenägenhet att verkställa
tillräcklig reglering.

Fig. 3 visar hur förhållandena komma att te sig
i ett schematiskt nät.

För tertiärtransformatorerna har man vid
sekundärlinjens början omsättningen 21/3,3
kV. Längre ut, där spänningsfallet
överstiger 5 %, användes omsättningen
20/3,3 kV.

För kvartärtransformatorerna blir valet
av omsättningstal beroende av
sammanlagda spänningsfallet i sekundär- och
tertiärlinje samt dessutom av det
omsättningstal, som valts för den matande
tertiärtransformatorn. De disponibla
omsättningstalen äro 3 150/230 för
inner-områdena, 3 000/230 för mellanområdena
samt 2 850/230 för ytterområdena.

För att visa, till vilka resultat man på
denna väg skulle kunna komma, har jag
i fig. 4 framställt spänningsvariationen
i form av ett nivålinjediagram, enligt
en idé som överdirektör BORGQUIST
angivit. Ordinatan anger det elektriska
avståndet från matningspunkten dvs. i
detta fall sekundärstationen. Abskissan
anger tiden på dygnet. Vi kunna här se,
hur spänningen varierar hos olika
belägna konsumenter, om belastningen
antages variera efter den undre kurvan i
figuren. De vågräta linjerna ange de
gränser, där höjning av omsättningstalen
skett. Inom ett område med elektriska
avståndet = 40 à 60 % äro
variationerna obetydliga under hela dygnet.
Även i övriga områden är spänningen
ganska jämn under dagen. Endast i
ytterdelarna av diagrammet äro
avvikelserna mera avsevärda. Som vi se
inträffa dessa större variationer på natten
och hava sålunda mindre betydelse.

Den bild jag här framställt förutsätter
vissa så att säga ideala förhållanden,
som i praktiken aldrig fullt kunna uppnås.

Jag skall något beröra de
omständigheter, som föranleda avvikelser från
nämnda ideala förhållanden.

Svårigheterna.

De härledda resultaten äro baserade på
den förutsättningen, att belastningarna
äro synkrona inom hela det område, som
regleras från samma punkt. Denna
förutsättning är i regel endast delvis
uppfylld. Det kan inträffa, att en abonnent
har nära tomgång vid fullasttid och tvärt
om, vilket medför att variationerna
bliva större. Som exempel vill jag
nämna elektriska förortsbanor, som ofta
hava höglast under söndagar, då övriga
konsumenter hava låg belastning.

Andra komplikationer finnas i
distributionsföretagens ledningsnät. Fastän det
i regel icke är ekonomiskt att för
tertiärlinjerna låta. spänningsfallet överstiga
10 %, förekomma dock
underdimensio-nerade linjer med upp till 15 à 20 % spänningsfall,
speciellt äro stora spänningsfall vanliga i 1 600 volts
nät. Dessutom inkopplar man - exempelvis i en
del villasamhällen - alltför stora värmeapparater
mellan nolla och ytterpol. Resultatet därav blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>