Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1931 - Fritz Jacobsson: Spännigsreglering i växelströmsnät på landsbygden - E. Erikson: Spännningsreglering i stadsnät för växelström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l AUG. 1931
ELEKTROTEKNIK
143
På sista tiden har ytterligare en apparatgrupp, de
nätanslutna radioapparaterna, tillkommit. Dylika
apparater lära i en del fall hava blivit skadade
genom för stora spänningsvariationer. Man kan
emellertid med enkla medel, exempelvis omkopplingsbara
transformatoruttag eller seriekopplade
järntrådsmotstånd, ordna apparaterna så, att olägenheterna
minskas. Denna anslutningsgrupp representerar i varje
fall så ringa del av den totala energiförbrukningen,
att det knappast är rimligt, att spänningen skall
regleras med hänsyn till speciellt dessa apparater.
I fråga om de viktigaste apparatgrupperna kan
man sålunda tolerera avsevärda spänningsvariationer,
utan att nämnvärda olägenheter uppstå för
konsumenterna. Jag vill emellertid icke därmed påstå,
att spänningen överallt är tillfredsställande. Vid den
förut omnämnda spänningsregistreringen erhöllos ett
par mycket fula kurvor. En närmare undersökning
av dessa fall visade emellertid, att variationerna
berodde på olämpliga anordningar i
distributionsföreningarnas nät. I de sämsta fallen vinner man
säkerligen mest genom att i första hand ordna upp
fördelningsnäten. Det är emellertid klart, att fordringarna
kunna ställas högre eller lägre. Man frågar sig
sålunda: Är det icke motiverat att reglera spänningen
längre ut i nätet? Vid besvarandet av denna fråga
måste man söka klargöra, vad som vinnes och vad
regleringen kostar.
Den direkta ekonomiska vinsten blir i vanliga fall
ganska obetydlig. Lampkontot påverkas mycket
obetydligt, om något så när ordinära förhållanden
råda. Däremot vinnes högre kvalitet på belysningen
och större precision i fråga om matlagningstiden.
Trevnaden blir större, om spänningen är konstantare.
Kostnaden för individuell spänningsreglering,
exempelvis i en tertiärstation, blir nästan lika stor,
vare sig det gäller ett relativt lågt effektbelopp,
exempelvis 60 à 70 kW, eller två- å tredubbla effekten.
Det är sålunda naturligt, att de större avnämarna i
första hand kunna kosta på sig en dylik reglering.
Regleringen är mest behövlig i början resp. slutet av
sekundärlinjerna.
För egen del är jag mest benägen att i första hand
förorda reglering hos tvåspänningsabonnenterna samt
för mera koncentrerade samhällen, som hava ett
effektbehov av ett par hundra kW eller däröver.
För de mera glest befolkade landsbygdsområdena
torde det vara lämpligast att i första hand förstärka
och ordna upp ledningsnäten. Därvid vinner man i
inånga fall en avsevärd förbättring av spänningen,
varjämte förstärkningskostnaden till stor del
kompenseras genom lägre energiförluster. Insättandet av
automatiska spänningsregleringsorgan i de
tertiär-stationer, som mata dylika konsumenter torde
sålunda än så länge i flertalet fall böra anstå, tills näten
blivit uppordnade.
Om man vill uppställa regler för normal
spänningsreglering, skulle man som ett diskussionsförslag
kunna tänka sig följande siffror.
Normal spänningsreglering för ±4 % kl. 7-21
större samhällen och större ±6 % ,, 21- 7
industriabonnenter.
Normal spänningsreglering för
glest bebyggda områden, små ± 6 % ,, 7-21
samhällen och små industri- ±10 % ,, 21- 7
abonnenter.
Den jämnare spänningen på dagen erhålles genom
val av omsättningstalet som lämplig funktion av det
elektriska avståndet från matningspunkten. Denna
förbättring erhålles på bekostnad av en motsvarande
försämring under lågbelastningstid, dvs. natten. Det
är emellertid tydligt, att variationerna hava vida
mindre betydelse på natten, då endast ett fåtal
apparater användas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
