- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik /
171

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1931 - W. Kuhl: Den elektriska sektionsdriften vid yankeemaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

marna förorsaka dessutom svängningar, vilka
inverka ogynnsamt på pappersbanan, särskilt i
virapartiet.

Stora remskivor framtvinga stora axelavstånd,
varigenom maskinen blir otillgänglig på drivsidan.
I regel kan man endast då maskinen står stilla
kontrollera lager och utföra smörjningar och liknande
arbeten. Att iakttaga och passa pappersbanan från
drivsidan på en sådan maskin är dessutom nästan
omöjligt.

För de tunga transmissionsdelarna måste särskilt
kraftiga fundament användas. Lagren för de högt
liggande transmissionsaxlarna erfordra starka stöd j
e-pelare. Om lagren fästas på väggen, måste hela
långväggen i maskinsalen betydligt förstärkas för
att förhindra att vibrationer överföras till hela
byggnaden.

En ytterligare nackdel är de långa driftpauser,
som uppstå vid rembrott samt varmgång i lager.
Uppsättandet av nya remmar är ett tidsödande
arbete. Allt som allt medför detta en icke ringa
produktionsminskning för maskinen.

Till dato äro 5 st. Yankeemaskiner kända, vilka
äro försedda med elektrisk sektionsdrift. Bland de
elektriska firmorna är det speciellt
Siemens-Schuckertwerke, som intresserat sig för utrustandet
av Yankeemaskiner med direktdrift medelst
elektriska motorer. Den första sektionsdriften av detta
fabrikat var för en självavtagningsmaskin, och de
erfarenheter, som vunnos vid denna, ha sedan legat
till grund för de följande utrustningarna, vilka alla
bevisat sektionsdriftens ändamålsenlighet och
räntabilitet. Av de ovannämnda 5 maskinerna äro 4 st.
försedda med utrustningar av detta fabrikat.

För den variabla driften av en Yankeemaskin
erfordras principiellt 4 drivmotorer, nämligen en för
gusken, en för våtpressen, en för glättcylindern och
en för rullstolen, om den senare är en pope. Består
rullapparaten av tvenne rullstänger eller tambourer,
användes en motor för varje stång, i vilket fall
antalet motorer ökas till 5. Ofta drives emellertid
rullstolen medelst en rem från stora cylindern, och
antalet motorer blir då endast 3.

För något över 2 år sedan igångsattes här i
Sverige den första sektionsdriften för en
Yankeemaskin. Den hade en virabredd av 4 400 mm, en
glättcylinderdiameter av 4 000 mm och arbetade med
en pappershastighet av 20-200 m per min. Den
var försedd med 3 drivmotorer samt avsedd att
endast köras med självavtagning. Följande år togs
ytterligare en sektionsdrift i bruk, för en maskin
med 400 mm virabredd, 4 200 mm glättcylinder och
en arbetshastighet av 15-350 m per min. Denna
maskin var även försedd med 3 drivmotorer men
avsedd att köras med såväl självavtagning som
handavtagning. Inom kort igångsattes inom samma
fabrik som den sistnämnda ännu en maskin med
något större virabredd. Sektionsdriften för denna
maskin bestod av 4 drivmotorer, den fjärde driver
rullapparaten med bibehållande av
remtransmissioner och friktionskopplingar för tambourerna.
Denna maskin är avsedd endast för handavtagning.
Samtliga dessa utrustningar äro försedda med
sammanbyggda kuggväxelmotorer, med vilka
synnerligen goda erfarenheter vunnits och vilka utmärka
sig för små förluster, ljudlös gång och lång

illustration placeholder


Fig. 1. Sektionsdrift av en Yankeemaskin, en motor för vardera
gusken, våtpressen och torkcylindern.

livslängd. De taga dessutom gent emot motorer med
separata växlar betydligt mindre plats i anspråk,
och vid nyanläggningar kunna således besparingar
göras i byggnadens bredd. Befintliga maskiner med
transmissionsdrift kunna utan vidare ombyggas till
sektionsdrift, varvid ytterligare utrymme ernås, så
att maskinen även på drivsidan blir lättillgänglig
och överskådlig.

Den egenartade konstruktionen av
Yankeemaskinen med den stora torkcylindern medför, att
drivanordningarna för våtpressen och torkcylindern
ligga nästan lodrätt över varandra. Även vid dessa
svåra driftförhållanden bliva motorerna och
pappersbanan lätt tillgängliga. Fig. 1 visar en
sektionsdrift för en Yankeemaskin. Motorn för den stora
cylindern står i detta fall på en betongbock. Den
kan även monteras på kraftiga profiljärn, vilka gå
från maskinstativet till väggen. Båda
anordningarna måste göras så kraftiga, att inga vibrationer
uppstå. I varje fall kunna de dock göras lättare
än vid transmissionsanläggningar, då genom
bortfallet av remmarna inga horisontala krafter
uppträda.

Om man utgår från den eleganta lösning, som
driften vid torkpartiet på mångcylindriga maskiner
fått genom direkt elektromotordrift av varje
torkcylinder, kan man även tänka sig denna
drivanordning för glättcylindern på en Yankeemaskin, så att
motorn ryckes närmare maskinen och delvis
monteras på stativet. Fig. 2 visar utförandet vid stora
torkcylindern, under det att fig. 3 lämnar ett
förslag till utförande, som kan användas både vid
inner- och ytterkuggar. Lagret på den drivande
axeln måste i senare fallet utföras förstärkt. Om en
elastisk del fordras mellan motorväxeln och växeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free