- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik /
198

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1931 - Siffer Lemoine: CCIR-Konferensen 1931 - Notiser - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

6) Utsändningens art, angiven i förrn av A1, A2,
A3, B, Speciell. Den senare beteckningen avser
sådan utsändning, som icke är inbegripen i de
förstnämnda, exempelvis bildtelegrafi och television.

7) Antenneffen.
        a) kW bärvågseffekt i normal drift,
        b) moduleringsgrad i %, uttryckande
        maximala moduleringen i normal drift.

8) Antenndirektivitet, vilket anges med "D", följd
av bokstaven "T", om systemet är vridbart.

9) Moduleringsfrekvens, vilken bör innehålla
uppgift om det frekvensband, som modulerar bärvågen,
dvs.
för A1 och B ingen siffra,
för A2, A3 och Speciell maximala bredden i
kilocykler av nyttjat frekvensband. Om sändningen
endast begagnar ett sidoband, anges detta framför
siffran med tecknet + eller - (sidofrekvens högre
resp. lägre än bärfrekvensen).

10) Sändningshastighet i baud[1], utgörande den
maximala telegraferingshastighet, som normalt
användes i trafik.

11) Trafikens art och länder, med vilka trafik
planeras eller försiggår.

12) Datum för frekvensens ibruktagande (planerad
tidpunkt inom parentes).

13) Telegrafförvaltning eller trafikbolag.

14) Anmärkningar.

Förutom de frågor, för vilka ovan redogjorts, voro
flera, för övrigt synnerligen viktiga dylika, under
diskussion, men om vilka eniga uttalanden icke
kunde komma till stånd. Av dessa må här endast
nämnas ny uppdelning av frekvensbanden för olika
slag av trafik samt metoder för reduktion av
störningar vid mottagning, enkannerligen för rundradio.
Båda dessa frågor, liksom ett dussin andra,
hänskötos till vissa förvaltningar för närmare utredning
och komma att ånyo bliva föremål för behandling
antingen av den världskonferens, som är bestämd
äga rum i Madrid 1932, eller vid nästa
CCIR-konferens.

NOTISER



Elektroteknisk världskongress 1932. Redan för rätt
lång tid sedan förspordes om franska planer på en
jubileumsfestlighet till åminnelse av den första
internationella elektricitetskongressen i Paris 1881, vid
vilken bl. a. de grundläggande besluten fattades
angående det elektrotekniska måttsystemet.
Högtidligheten borde hava gått av stapeln innevarande år, men
då året redan belagts genom Faraday-jubileet -
trängseln på kongressområdet synes snart bli lika
besvärande som i fråga om radions våglängder - har man
beslutat skjuta på det hela till 1932. Ur i dagarna
översänt prospekt anföra vi följande:

"–- Det har tyckts oss, som om stunden vore
kommen att sammanfatta och syntetisera ett halvt
sekels arbete, att underkasta det en allmän översikt,
vilken liksom år 1881 kanske skulle göra det möjligt att
utvinna några allmänna för framtiden nyttiga resultat.

Franska elektrotekniska kommittén (le Comité
Electrotechnique Frangais), Franska elektroteknikerföreningen
(la Société française des Electriciens), Franska
fysiksällskapet (la Société frangaise de Physique), Förenade
franska elektricitetssyndikaten (l’Union frangaise des
Syndicats de l’Eletricité) hava sålunda beslutat att
med Internationella elektrotekniska kommissionens
gillande och under dess auspicier i Paris organisera en
internationell elektricitetskongress, som enligt vår
mening är avsedd att återuppta traditionen från de
föregående stora kongresserna i Paris (1881), Chicago
(1893), Paris (1900), St Louis (1904). På denna
kongress, som av läglighetsskäl är utsatt till år 1932 (1-10
juli), skola framläggas och diskuteras huvudfrågorna
rörande elektricitetsläran och elektrotekniken. Utan
att vilja inkräkta på den allmänna fysikens område anse
vi, att moderna elektricitetsteorier kunna utöva en
avsevärd inverkan på dess tillämpningar, och det är
under denna synpunkt vi skola betrakta den
vetenskapliga grenen av kongressen; vad beträffar den
elektrotekniska grenen skulle vi önska befatta oss med den i
vidsynt anda blott och bart genom undersökning av
frågor av allmänt intresse".

Det program, som kongressbestyrelsen i detta syfte
sammanställt, omfattar ej mindre än 13 sektioner, som
täcka praktiskt taget alla områden av teoretisk och
praktisk elektroteknik: vetenskapen om elektricitet och
magnetism, elektriska mätningar, produktion och
transformering av elektrisk energi, överföring och
distribution, bandrift och mekaniska tillämpningar,
belysning, elektrokemi och -metallurgi, ackumulatorer,
telefoni och telegrafi, radio, radiologi, elektrofysiologi,
atmosfärisk elektricitet, diverse tillämpningar samt
elektroteknikens historia.

Upplysningar lämnas och anmälningar mottagas
under adress Congrés Internationale d’Electricite de
1932, 134 Bd Haussmann, Paris VIII.

Internationella elektrotekniska kommissionen, I. E. C.,
Publ. 42. International Symbols, Part 3 Graphical
Symbols for Weak Current Systems, 1931,
price 4 s.

Denna publikation motsvarar på svagströmsområdet
den tidigare utgivna förteckningen över symboler för
starkströmsanläggningar (publ. 35), vilken delvis
återgivits i de svenska normerna SEN 1. Innehållet är
fördelat på tre sektioner omfattande l a Telefoni, fig.
1-325, I b Telegrafi, fig. 341-366, och II Radio, fig.
601-678, allt med vissa vakansnummer för framtida
utökningar. Samtliga figurer äro valda med hänsyn
till att de skola vara lätta att teckna i ett
kopplingsschema samt lättförståeliga. Vid utgivandet av
nationella normer är det givetvis önskligt, att detta schema
följes så nära som möjligt. Den schweiziska
nationalkommittén av I. E. C. har utfört det väsentliga arbetet
för åstadkommandet av dessa internationella symboler,
vilka ingående granskats inom alla anslutna länder,
innan de nu slutligt utformats.

LITTERATUR

        Tidskrifter.

Elektrotechnische Zeitschrift. Aug. 6. Der
wirtschaftliche Querschnitt von Fernleitungen (Megede).
Ferngesteuerte Wasserwerke (Appel). Die Messung der
Erdschlusskompensation (Hueter & Schäfer).
Jahresbericht der Abteilung für Elektrotechnik und
Funkwesen der deutschen Versuchsanstalt für Luftfahrt
E. V. (Fassbender). Die Selbsterregung des
Hauptstrom-Phasenschiebers (Schmitz). Der Einfluss der
Schwerkraft auf Fliehkraftregler mit elektrischer
Kontaktgebung (Dornig). Über die Bemessung verzerrungsfreier

[1] Enligt CCIT (1929) skall sändningshastighet uttryckas
som inverterade värdet av tiden för ett enkelt teckenintervall,
mätt i sekunder. En baud motsvarar en sändningshastighet
av ett intervall i sekunden (1 ord/min. = 0,8 baud) och är
uppkallad efter fransmannen Emile Baudot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free