Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1931 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till frekvensberoendet. Föredraget torde komma att
inflyta i Teknisk tidskrift
Sammanträdet var besökt av ca 65 medlemmar och
avslutades som vanligt med supé och samkväm.
S. R. N.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde i restaurang Gillets festvåning torsdagen den 19
november 1931 kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
överdirektör W. BORGQUIST, varefter protokoll från
sammanträdet den 16 oktober upplästes och godkändes.
I föreningen invaldes civilingenjör MATS HOLMGREN
och inträdde enligt anmälan civilingenjör SVEN
GÖRANSSON.
Härefter vidtog val av styrelse och övriga
funktionärer för arbetsåret 1932. Enligt föreningens beslut
företogs valet med acklamation. Detsamma utföll i
full överensstämmelse med valnämndens förslag,
varvid följande personer valdes:
a) Styrelse: ordf.: överdirektör W. BORGQUIST
(omval), v. ordf.: tekn. dr J. WENNERBERG (omval),
civilingenjör H. ERICSON (omval), sekr.: tekn. dr F.
DAHLGREN (omval), civilingenjör S. NORDSTRÖM (omval),
övriga ledamöter: driftchef K. G. LJUNGDAHL (omval),
disponent E. BERGGREN (omval), civilingenjör F.
MARKMAN (omval), ingenjör F. FRANSSON (omval), laborator
M. MÖLLER (nyval), ingenjör H. SPANNE (nyval),
(civilingenjör J. KÖRNER är dessutom såsom redaktör för
"Elektroteknik" självskriven ledamot av styrelsen).
b) Representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse: ordinarie: överdirektör W. BORGQUIST
(omval), direktör N. FORSSBLAD (omval), suppleant:
civilingenjör H. ERICSON (omval).
c) Klubbmästare och vice klubbmästare:
civilingenjör B. SILFVERHIELM (omval), civilingenjör S. HEDBERG
(omval).
Från den finska kommittén för Fjärde nordiska
elektroteknikermötet i Helsingfors 1929 hade ingått ett
förslag, att ett permanent organ för nordiskt
elektro-tekniskt samarbete måtte upprättas, förslagsvis under
namnet "Nordiska elektrotekniska kommissionen", och
att härvid de nationalkommittéer i de respektive
länderna, som förberett deltagandet i nämnda möte, måtte
förordnas att kvarstanna såsom de respektive
ländernas permanenta organ för nämnda samarbete.
Föreningens styrelse hade behandlat förslaget och anslutit
sig till detsamma samt därvid föreslagit, att
kommitténs medlemsantal måtte ökas från 10 till 12, samt
vidare föreslagit en personlista, som i vissa hänseenden
något avvek från sammansättningen av den
ursrungliga kommittén. Föreningen beslöt i enlighet med
styrelsens förslag att tillsätta en kommitté på 12 personer,
vilken skall utgöra en permanent svensk kommitté för
Nordiska elektrotekniska kommissionen med uppgift
att tillvarataga de svenska intressena i det nordiska
elektrotekniska samarbetet, samt utsåg, likaledes i
överensstämmelse med styrelsens förslag, följande
personer till medlemmar av kommittén: civilingenjören
H. BLOMBERG, överdirektören W. BORGQUIST, tekn. dr
F. DAHLGREN, kommerserådet A. F. ENSTRÖM,
överingenjören K. E. ERIKSSON, statsinspektören R. HOLMER,
byrådirektören A. HOLMGREN, civilingenjören J. KÖRNER,
professor H. PLEIJEL, civilingenjören S. NORBERG,
civilingenjören E. VELANDER och professor S. VELANDER.
I överensstämmelse med ett inom Svenska
teknologföreningens kansli utarbetat förslag fastställdes
följande dagar för ordinarie sammanträden under år 1932:
Inom serien kraftteknik: 22 januari, 19 februari,
22 mars, 15 april, 23 september, 21 oktober och 18
november
samt inom serien radio- och svag strömsteknik:
5 februari, 4 mars, l april, 7 oktober, 4 november och 2
december.
Dag för sammanträde i maj och eventuellt
julsammanträde i december skulle som vanligt bestämmas
senare.
Sedan ordföranden hälsat dem av Svenska
elektricitetsverksföreningens medlemmar, som hörsammat en
inojudan att närvara vid dagens sammanträde,
välkomna, överlämnades ordet åt civilingenjören EDY
VELANDER, som i anslutning till en mångfald ljusbilder
lämnade ett "Kort meddelande angående några
märkligare inlägg vid internationella
högspänningskonferensen i Paris i somras".
Talaren refererade ett antal synnerligen intressanta
rapporter angående olika delar av
högspänningstekniken, som behandlats vid den nämnda konferensen, samt
upehöll sig särskilt vid en utförlig amerikansk rapport
angående storkraftverksdrift, varvid ett särskilt
intresse knöts till de särdeles omfattande och
framgångsrika forskningar över atmosfäriska överspänningar, som
utförts och utföras inom ett flertal anläggningar och
forskningsinstitut i Amerika. En resumé av
meddelandet kommer att inflyta i Teknisk tidskrift.
Man övergick härpå till en diskussion över ämnet
"Jordlinans skyddsvärde och ekonomiska berättigande"
med inledningsanföranden av professor S. VELANDER och
överingenjören TH. BJÖRGERD. Då professor Velander
var förhindrad närvara vid sammanträdets första del,
upplästes inledningsanförandet av civilingenjör E.
TERNSTRÖM.
Professor Velanders anförande, som innehöll en stor
mängd särdeles värdefulla och intressanta teoretiska
och statistiska data angående överspänningar med
särskild hänsyn till jordlinans skyddsvärde och funktion
samt en väl genomarbetad ekonomisk undersökning av
jordlinans berättigande under olika förhållanden,
utmynnade i ett uttalande av den uppfattningen, att i de
flesta fall vid såväl trä- som järnstolpslinjer jordlina
torde kunna undvaras och ersättas med förstärkt
isolation.
Överingenjör BJÖRGERD uppehöll sig huvudsakligen
vid driftserfarenheterna från Sydsvenska
kraftaktiebolagets anläggningar, vid vilka i huvudsak goda
erfarenheter erhållits beträffande jordlinans skyddande
egenskaper, varför talaren med klar reservation för
undantag vid speciella förhållanden i stort sett
rekommenderade jordlinans användning, åtminstone vid
högspänningsledningar, vid vilka drifsäkerheten är av
särskilt stor betydelse.
Efter föredragen, som komma att inflyta i Teknisk
tidskrift, utspann sig en livlig diskussion med inlägg
av hrr BORGQUIST, HÅÅL, FRANSEN, LUNDHOLM och
NYLANDER samt inledarna.
Av diskussionen framgick, att såväl
driftserfarenheterna som synpunkterna angående jordlinans
ekonomiska berättigande äro synnerligen divergerande, men
som sammanfattning av diskussionens resultat torde
kunna angivas, att två framkomliga vägar finnas för
ett effektivt skydd av högspänningsledningarna gent
emot verkan av atmosfäriska överspänningar, nämligen
dels användning av rationellt placerad och med goda
jordförbindningar etc försedd jordlina, dels densammas
ersättande med höjd isolationsstandard, eventuellt i
kombination med splittringssskydd för trästolpar etc.
Valet mellan dessa båda vägar synes vara i varje
särskilt fall beroende av grund- och terrängförhållanden,
erforderlig driftsäkerhet, traktens åskfrekvens etc.,
varför generella regler knappast låta sig uppställas.
Det av ett 80-tal medlemmar och gäster besökta
sammanträdet avslutades kl. 22,45, varefter vidtog supé och
samkväm under sedvanliga former.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
