Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 10
TEKNISK TIDSKRIFT
REMI
OKT. 1931
REDAKTÖR* IVCRY MODLIN
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLQG
INNEHÅLL: Om bensin, dess framställning, egenskaper och analytiska karakterisering, av civilingenjör Ragnar
Winbladh. - Nogle Bidrag til den tekniske Finhedsanalyse. av Professor, Dr A. H. M. Andreasen. - Notiser.
- Föreningsmeddelanden.
OM BENSIN, DESS FRAMSTÄLLNING, EGENSKAPER OCH
ANALYTISKA KARAKTERISERING.1
Av civilingenjör RAGNAR WINBLADH.
Petroleum och dess produkter hava kraftigt
bidragit till skapandet av vår moderna civilisation,
ehuru den första rikligt givande bergoljekällan
upptäcktes för blott 72 år sedan, och petroleumindustrien
således är av mycket ungt datum.
Bensinen, den allra värdefullaste
petroleumprodukten, är i våra dagar en oumbärlig
förbrukningsartikel för mänskligbeten. Det är dock först i och
med automobilismens genombrott omkring år 1900,
som bensinens historia börjar. Tidigare ansågs den
som en värdelös men samtidigt farlig biprodukt vid
petroleumraffineringen, och man brände t. o. m. upp
den för att förebygga olyckor.
En under de sista decennierna .alltmer stegrad
efterfrågan på bensin har efter hand tillfredsställts
genom att tillgången på råolja blivit större och
framförallt därigenom, att utbytet av bensin ur råoljan
väsentligt ökats. Denna förbättring av bensinutbytet
har nåtts genom ett intensivt samarbete mellan
teknik och vetenskap, varvid man gått fram på flera
olika vägar.
Enklast och ursprungligast framställes ju
bensinen genom direkt avdestillering ur bergoljan,
varvid de lättaste och lägst kokande fraktionerna utgöra
flyg- och bilbensin. Undan för undan har man tagit
med alltmer av närmast högre fraktion -
fotogenfraktionen - i bensinen, varigenom dennas kvantitet
ökas samtidigt som dess specifika vikt och övre
kokgräns höjts. Numera kan hela den del av råoljan,
som kokar upp till 220 å 230° betraktas som bensin.
Kraven på vissa bestämda egenskaper och
jämnhet i kvalitet hos bensin, fotogen, mellanoljor och
övriga petroleumprodukter ha fört med sig skarpare
fraktionering av råoljan. De enkla, primitiva
cylindriska destillationspannorna med sina ofullkomliga
kylanordningar, i vilka ett flertal omdestillationer
erfordrades för även en grov separering av de olika
produkterna, ha alltmer fått giva vika för de
moderna s. k. "pipe stills", förbundna med en
effektiv kolonn, förvärmare och goda kondensatorer -
fig. 1. Apparaturen, som arbetar synnerligen
värme-ekonomiskt och har en ofantlig kapacitet, lämnar
välfraktionerade produkter i en operation.
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för kemi och bergsvetenskap sammanträde den 10 april
1931.
En ordinär råolja lämnar vid destillation högst
20-25 % bensin. Således erhåller man en betydande
mängd tunga produkter, för vilka
avsättningsmöjligheterna äro begränsade.
Den så välkända "krackningsprocessen" har givit
en god lösning på problemet att omvandla dessa
tunga oljor till den begärligare bensinen. Genom
destruktiv destillation av tungoljorna vid högt tryck
och hög temperatur spaltas dessas molekyler i enkla
bensinkolväten och fritt kol. I praktiken sker detta
med apparater, som under de senaste åren erhållit
en fulländad utformning. Som exempel kan nämnas
Cross-processen, fig. 2, avsedd speciellt för
krack-ning av fotogen och mellanoljor vid ett tryck av
45-50 atmosfärer och 450°.
Den produkt, som skall behandlas, förvärmes i en
i destillationskolonnens topp befintlig rörslinga, som
även tjänstgör som deflegmator. I krackningsugnens
övre del förvärmes den ytterligare och passerar
genom de starkt uppvärmda tuberna i ugnens nedre
del till en reaktionskammare, en tjockväggig
stålcylinder, där krackningsreaktioner äga rum under
Förvärmare
"Fueloil"
eller eldningsolja
Fig. 1. Kontinuerlig destillationsanordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
