Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
10 OKT. 1931
Mafarpump
Högtrycks- il ^
pump–––-
6as till
ugnen
tufer-
Returolja Eldnings- Bensin
Fig. 2. Schema över Cross’ krackningsprocess.
högt tryck och hög temperatur.
Krackningsproduk-terna avdragas kontinuerligt genom en
reducerings-ventil och förångas i evaporatorn, där
atmosfärs-tryck råder. Ur ångorna avsepareras bensinen i en
med evaporatorn förbunden kolonn. Osönderdelad
olja genomlöper krackningsprocessen ännu en gång.
Varje charge krackas under 8-12 dagar, varefter
anläggningen rengöres.
För de tyngsta oljorna - Fuel Oils - lämpar sig
Dubb-förfarandet bättre, vid vilket man arbetar med
10-15 atmosfärers tryck.
Förutom de nu nämnda exemplen finns en otalig
mängd mer eller mindre värdefulla
kracknings-metoder, vilka det skulle föra alldeles för långt att
gå in på. En sak som dock starkt bör betonas är,
att med olika behandlingssätt också krackbensinens
kemiska sammansättning varierar. Framför allt
inverkar temperatur och den tid, under vilken
krack-ningsreaktionen äger rum. Ju högre temperatur
och ju längre krackningstid en olja utsättes för, dess
mer omättade bli produkterna och dess större bli
gas- och koksförlusterna. Vid krackning i gasfas,
som sker vid hög temperatur, erhållas således mer
omättade produkter än vid krackning i vätskefas.
På grund av vissa olägenheter, som vidlåda
gasfas-krackningen. har denna ej ofta använts. Ett visst
intresse förefinnes dock numera för denna process,
emedan den lämnar en god
"antiknacknings"-bensin.
Vid alla
krackningspro-cesser äro gas- och
koksförluster oundvikliga, och
man kan ej påräkna högre
bensinutbyte än 80 %.
Gasen utnyttjas dock till
största delen som bränsle.
Koksavsättningarna
komplicera apparaturens
konstruktion och minska dess
kapacitet.
Krackningsprocessen blir dessutom
intermittent genom de
oundvikliga avbrotten för
rengöring av Apparaterna.
Ett nytt
raffineringsför-farande håller därför på
att arbeta sig fram.
Ett flerårigt samarbete
mellan Standard Oil Com-
pany of New Jersey och I. G. Farbenindustrie har
resulterat i att man med utmärkt framgång lyckats
praktiskt tillämpa de av BERGIUS och andra tyska
kemister utarbetade hydreringsförfarandena på
petroleum-industrien.1
Hydreringen möjliggör en genomgripande
förbättring av samtliga petroleumprodukter, och vad
speciellt bensinen beträffar, kan en förstklassig sådan
framställas med nära 100 % utbyte av
mindervärdiga utgångsprodukter såsom tunga asfaltoljor och
destillationsåterstoder med hög svavelhalt.
Råmaterialet får reagera med vätgas under vissa bestämda
temperatur- och tryckförhållanden och vid närvaro
av katalysatorer. 60-75 % av råvarans svavel
bortgår som svavelväte. Då ingen koks bildas vid
reaktionen och katalysatorerna ej lätt förgiftas, kan
hydreringsprocessen drivas så gott som kontinuerligt,
vilket ju är en stor fördel.
Först under det sista decenniet har man lyckats
bemästra de stora tekniska svårigheter, som äro
förenade med extraktion av de lätta bensinkolväten, som
i avsevärd mängd förekomma i gasen från
oljekällorna. Det är huvudsakligen två metoder, som
härvidlag användas, nämligen utvinning dels genom
kompression och dels genom absorption med olja
eller adsorption med aktivt kol. Båda metoderna
användas framgångsrikt, och det är diskutabelt, vilken
som är den bästa. Fig. 3 visar en
bensinextraktions-anläggningj där komprimering och extraktion
användas i förening. En del bensin uttages genom
komprimering av gasen, vilken därefter så gott som
fullständigt befrias från bensin genom tvättning med en
tung fotogen i jättehöga torn. Den produkt, som
erhålles genom kompression, är mycket flyktig -
"wild" - och måste först stabiliseras, innan den kan
användas.
Den ur gasen uttagna bensinen eller rättare
"gaso-linen" utgör tack vare sin lättflyktighet och sitt höga
antiknackningsvärde en värdefull tillsats till tyngre
bensin. Ofta kan en mycket tung, högkokande bensin
genom tillsats av gasolin förvandlas till en utmärkt
i Jfr Sv. kem. ind. kontors meddelande jan. 1931 och Ind.
and Eng. Chem. okt. 1930, 1030; Chem. and Met. Eng. dec.
1930, 741.
Fig. 3. Bensinabsorptionsanläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
