Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skiljaktigheterna i vattenströmning. Man bör eftersträva
att få så nära exakt samma tryck som möjligt i
inströmningssektionen till varje tub. Detta mål nås
endast genom att tilloppsvattnet införes i tublådan
på flera ställen och att tilloppsrör och fördelningslåda
dimensioneras rikliga så att vattenhastigheten under
tillströmningen till tuberna blir den minsta möjliga.
Man har sökt att reducera dimensionerna å
fallrör och stigrör för dessa bestrålade tubgrupper
genom att anbringa kortslutningsrör inom själva
tubgruppen. Härigenom erfordras stigrör endast för den
ångmängd, som avdunstas, och fallrör för endast
motsvarande vattenmängd. För att emellertid en dylik
anordning skall arbeta tillfredsställande fordras, att
den genererade ångan möjligast fullständigt avskiljes
från medföljande vatten, innan detta återrinner
genom kortslutningsrören. I annat fall blir
cirkulationen försvagad och emulsionen i de bestrålade tuberna
alltför ånghaltig, varför risk för övertemperatur å
godset kan uppstå.
Vid alla ångpannor tenderar vattenståndet i
domarna att stiga vid ökning i ångpannans belastning
och att sjunka vid minskning i belastningen, detta
beroende på det större antalet ångblåsor i vattnet i
förra fallet i jämförelse med det senare.
Matarvattenregleringen måste därför smidigt kunna anpassa sig
till detta förhållande. Denna känslighet hos
ångpannans vattenstånd vid varierande belastning blir
särskilt utpräglad vid strålningsångpannor med deras
starka ånggenerering. Beräkning visar att tuberna
i en dylik ångpanna vid forcering endast till ca 2/3
äro fyllda med vatten. Övriga volymen upptages av
ånga. Ångtrycket har härvid antagits = 20 ata. Vid
hastig övergång till ingen ångavgivning återrinner
således från domen så mycket vatten att den
återstående 1/3 av tubvolymen utfylles. Detta kan betyda
en betänklig sänkning av vattenståndet, om ej
matarvattenregulatorn snabbt ingriper. I detta liksom i
många andra fall ställer sig frågan gynnsammare vid
högt än vid lågt ångtryck.
NÅGRA DATA BETRÄFFANDE PROJEKTERING OCH
UTFÖRANDE AV BORAS WÄFVERI AKTIEBOLAGS ÅNGCENTRAL.[1]
Av överingenjör ALEX. ENGBLOM.
I.
Kort beskrivning av fabriksavdelningarna.
Borås wäfveri aktiebolag, som ursprungligen endast
ägde ett väveri, nuvarande avdelning Wiskaholm, har
undan för undan inköpt förut självständiga fabriker,
så att det vid den 1926 påbörjade centraliseringen av
ång- och kraftproduktion bestod av följande
fabriksavdelningar i Borås.
Avdelning Wiskaholm. Väveri.
" Norrby, Spinneri och väveri.
" Tryckeriet. Tryckeri med tillhörande
blekeri., färgeri och
app-retur.
" Färgeriet. Färgeri med appretur.
Deras inbördes läge framgår av fig. 1.
Varje fabriksavdelning täckte förr sitt ångbehov
ined egna ånganläggningar. Dessa voro handeldade
Lancashire- och Returtubpannor med 80-100 m2
eldyta. Drifttrycket var 8 åto. Gamla och hårt
belastade var deras verkningsgrad låg. Då driften inte
var genomgående och då det gällde icke mindre än
4 ånganläggningar med sammanlagt 8 pannor, voro
givetvis uppvärmningsförlusterna å pannor och
murverk avsevärda, vilket i sin tur ogynnsamt inverkade
på kolåtgången.
Den elektriska energien till samtliga avdelningar
köptes från det kommunala elektricitetsverket.
i Föredrag hållet vid Tekniska förbundets i Borås
ångtekniska föreläsningsserie den 15 november 1930.
11.
Centralisering. Val av kraft- och
ångförsörjnings-system. Planering.
Genom att centralisera ångproduktionen till en enda
anläggning kunde många fördelar vinnas. Personalen
kunde minskas. Man kunde gå in för större
pann-enheter med bättre verkningsgrad och slutligen kunde
avdelningarnas ångbehov utnyttjas för alstring
av elektrisk kraft exempelvis i mottrycksångturbin.
Ursprungligen hade man tänkt sig att låta den nya
centralen även taga hand om ångförsör j ningen för
avdelning färgeriet, men på grund av en hel del
orsaker, framför allt planerna på förflyttning av hela
denna avdelning till tryckeriet, har avdelning
färgeriets ångproduktion ej kommit att inryckas i
centraliseringen.
Ingående undersökningar visade, att med någon
ökning av vissa ångledningars diameter, ångtrycket
hos fabrikationsångan kunde sänkas från
förutvarande 8 åto till 3 åto, om ångan samtidigt
överhettades några 10-tal grader för kompensering av
rörled-ningsförlusterna. Härmed var mottryck och
temperatur på avloppsångan för förutnämnda
mottryckstur-bin bestämd.
Valet av panntryck och admissionstryck vid
turbinen påverkades av flera faktorer. Ur kraftsynpunkt
önskade man givetvis så högt panntryck som
möjligt, men av nedan angivna skäl talade mycket
häremot. Fabrikationens natur gjorde det omöjligt att
återvinna mer än 50 å 60 % kondensat, varför en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
