Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 JAN. 1931
MEKANIK
vattenreningsanläggning måste anordnas. Från en
bolaget tillhörig vattenledning, som för några år
sedan anlades i syfte att förse beredningsverken med
möjligast rent vatten, kunde man erhålla det
erforderliga matarvattnet. Vattenledningen som är ca 11/2
km lång kommer från den norr om staden belägna
Oresjön. Vattnet har en total hårdhet av 2,4 tyska
hårdhetsgrader, varav 1.7 är temporär hårdhet och
0,7 permanent. Det kan således betecknas som mycket
mjukt, och kännetecknas i övrigt av en icke
obetydlig halt av humusämnen.
Vid valet mellan kondensations- och kemisk
rening beslöt man sig för den senare, närmast på grund
av att den ur kostnadssynpunkt ställde sig
fördelaktigare. Man hade visserligen anledning att hysa
vissa farhågor beträffande den kemiska reningen, då
flera fall inrapporterats från utländska anläggningar,
där driftssvårigheter inträffat till följd av att vid
högt tryck egendomliga kemiska reaktioner mellan de
i vattnets föroreningar ingående komponenterna ägt
rum, och det var till stor del på grund härav, som
man kom att stanna vid ett tryck av ca 30 åto.
Beträffande pannstorleken var med tanke på
verkningsgraden stora enheter att föredraga.
Produktionen som delvis bedrives på 2 skift har ett högst
variabelt ångbehov, 2 å 2,5 ggr högre på dagskiftet
än nattskiftet och nära 2 ggr så stort vintertid som
sommartid. Därjämte är ju viss pannreserv
erforderlig icke minst med tanke på framtida utveckling av
driften.
Under beaktande av ovanstående synpunkter gick
man in för en första" installation av-2 st. pannor av
samma typ och storlek med avsikt att i en framtid,
då behovet så visade nödvändigt, insätta ytterligare
en tredje panna. Under sommarhalvåret behöver
ofta endast den ena av de två förstnämnda pannorna
vara i drift och arbetar då tack vare en synnerligen
flack verkningsgradskurva trots hög pannbelastning
med mycket hög verkningsgrad. Endast den sista
timmen av andra skiftet med ytterligt låga
belastningar, sjunker verkningsgraden något.
På vintern samköras pannorna under dagen och
härigenom komma de att arbeta under liknande
betingelser som på sommaren. Under nattskiftet
avställes den ena pannan, och den andra erhåller då
normal belastning.
Försök under vintern 1928-1929 ha ådagalagt, att
en panna då ensam kunde övertaga hela belastningen
även under strängaste köld (-20 °C
yttertempera-tur) och då med en kontinuerlig ångproduktion av
65 kg/m2 eldyta och tim.
Den slutliga utformningen av ang- och
kraftcentralens maskineri bestämdes så, att totala
årskostnaden för kraft och ånga blev ett minimum under det
villkoret, att full reserv förefanns på ångsidan även
under vintern.
I samma mån som ångbehovet växer minskas ju
emellertid reserven, men så länge som båda pannorna
endast under en förhållandevis kort tid av året måste
hållas samtidigt i drift, ansågs ej full reserv
erforderlig. Därjämte sökte man i den konstruktiva
utformningen av pannorna åvägabringa en särskilt god
cirkulation för ernående av högsta möjliga
driftssäkerhet, och erfarenheten har hittills också bekräftat, att
dylik reserv ej erfordrats.
Ovannämnda minimum av årskostnader erhölls vid
Fig. 1. Plan över de olika fabriksanläggningarnas inbördes läge.
ett panntryck av 30 åto med 2 st. pannor med vardera
425 m2 eldyta vid normalt 35 kg belastning per m2
eldyta och timme och 410°0 ångtemperatur.
III.
Centralens maskinella utrustning. Panntyp. Malsystem.
Matarvattenberedning. Turbintyp. Specifika
belastningar.
Valet av eldningssystem och panntyp avgjordes,
förutom av anläggningskostnad och verkningsgrad,
dels av driftsförhållandena, dels av det för
ångcen-tralen tillgängliga utrymmet.
De driftsförhållanden, som enligt tidigare
undersökningar voro att förvänta, karakteriserades av
kraftiga, snabba förändringar i belastningen ett par
om dagen samt av mycket låg- belastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
